Upphandling av tjänsten fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar. KS/2015:97

Transkript

1 Ärende 16

2 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Johan Dahlberg Avfallsansvarig Samhällsbyggnadsavdelningen Upphandling av tjänsten fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar. KS/2015:97 Förvaltningens förslag till beslut Kommunstyrelsen beslutar att ge samhällsbyggnadsavdelningen i uppdrag att, inom ramen för den kommande avfallsupphandlingen, upphandla system med flerfackskärl för att kunna erbjuda villahushållen i Nykvarns kommun fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar. Sammanfattning av ärendet Nykvarns kommun har sedan 1999 haft avtal med Telge Återvinning gällande sophämtning och slamsugning från kommunens hushåll och verksamheter. Telge Återvinning behandlar även kommunens hushållsavfall och grovavfall på avfallsanläggningen på Tveta där man även tar emot kommuninvånarnas grovavfall. TJÄNSTESKRIVELSE Avtalen rörande renhållning går ut varför en omfattande upphandling måste genomföras under Ett viktigt strategiskt val är möjligheten att kunna erbjuda kommunens hushåll fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar (FNI). Det är en viktig utveckling av kommunens avfallshantering, både utifrån ett miljö- och serviceperspektiv. Det är även den utveckling som man kan se bland övriga kommuner i Sverige även om man kommit olika långt; vissa kommuner sorterar inte ens ut matavfall medan många erbjuder kommuninvånarna fullskalig sortering. Det mesta tyder på att regeringens utredare gällande insamlingsansvaret för förpackningar och tidningar kommer fram till att ansvaret flyttas från producenterna till kommunerna vilket skulle innebära att kommunerna måste relatera till frågan. Även om insamlingsansvaret inte skulle flyttas är det inga problem för en kommun att erbjuda FNI, skånska kommuner har gjort det sedan början på 2000-talet. Inte bara de svenska kommunerna, utan även större delen av branschen, är övertygade om att en utbyggd FNI är en förutsättning för att Sverige ska nå de utökade insamlingsmålen för förpackningar och tidningar som börjar gälla Telefon Fax (2)

3 Samhällsbyggnadsavdelningen har jämfört de två förhärskande systemen för FNI; sortering i flerfackskärl respektive sortering i olikfärgade påsar för vidare optisk sortering. Efter utvärdering har avdelningen bedömt att systemetet med flerfackskärl har många fördelar framför det med optisk sortering (se Beslutsunderlag). Bland fördelarna kan nämnas: att kommunen kan erbjuda en högre servicegrad till kunderna det är enklare för kunderna att sortera rätt det har genomförts ett försök med flerfacksystemet inom kommunen som slog mycket väl ut Ekonomiska konsekvenser Systemet med fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar är en av de avfallstjänster som kommunen måste handla upp i enlighet med LOU. Det är svårt att föregå en upphandling vad gäller det ekonomiska utfallet av densamma men sannolikt kommer den utökade servicen kosta mer att handla upp än konventionell sophämtning. Det gäller både själva tjänsten samt inköp av kärl. Gemensamt för de kommuner som infört utsortering av förpackningar och tidningar är att man minskat den mängd avfall som skickas till förbränning (påsen med övrigt avfall) och därmed har även den delen av kostnaden minskat. En eventuellt sammanlagd högre kostnad för avfallshanteringen i sin helhet efter upphandling av alla dess delar finansieras via en justering av renhållningstaxan. TJÄNSTESKRIVELSE Beslutsunderlag Rapport FNI Barnkonventionskonsekvenser Förändringen gör det enklare för barn att vara med i hemmets sorteringsarbete vilket långsiktigt gagnar samhällets miljömedvetenhet. Systemet är även mer lättillgängligt för barn då det kan vara svårt för barn att nå upp till inkasthålen på containrarna som står vid återvinningsstationerna. Ola Edström Kommundirektör Bengt Andersson Samhällsbyggnadschef Beslutet expedieras till Akten Telefon Fax (2)

4 Johan Dahlberg Avfallsansvarig KS/2015:97 Värdering av system för fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar inom ramen för Nykvarns kommuns kommande avfallsupphandling Sammanfattning Nykvarns kommun har sedan 1999 haft ett avtal med Telge Återvinning gällande sophämtning och slamsugning från kommunens hushåll och verksamheter. Telge Återvinning behandlar även kommunens hushållsavfall och grovavfall på avfallsanläggningen på Tveta där man även tar emot kommuninvånarnas grovavfall. Avtalen rörande renhållning går ut varför en omfattande upphandling måste genomföras under Ett viktigt strategiskt val är möjligheten att kunna erbjuda kommunens hushåll fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar (FNI). Det är en viktig utveckling av kommunens avfallshantering, både utifrån ett miljö- och serviceperspektiv. Det är även den utveckling som man kan se bland övriga kommuner i Sverige även om man kommit olika långt; vissa kommuner sorterar inte ens ut matavfall medan många erbjuder kommuninvånarna fullskalig sortering. Det mesta tyder på att regeringens utredare gällande insamlingsansvaret för förpackningar och tidningar kommer fram till att ansvaret flyttas från producenterna till kommunerna vilket skulle innebära att kommunerna måste relatera till frågan. Även om insamlingsansvaret inte skulle flyttas är det inga problem för en kommun att erbjuda FNI, skånska kommuner har gjort det sedan början på 2000-talet. Inte bara de svenska kommunerna, utan även större delen av branschen, är övertygade om att en utbyggd FNI är en förutsättning för att Sverige ska nå de utökade insamlingsmålen för förpackningar och tidningar som börjar gälla 2020.

5 Samhällsbyggnadsavdelningen har jämfört de två förhärskande systemen för FNI från villahushåll: sortering i olikfärgade påsar för vidare optisk sortering. sortering i flerfackskärl. Systemen har utvärderats utifrån: Ekonomi Service Upphandlingsprocess Systemhelhet. Speciellt för Nykvarns kommun En förutsättning för val av system med fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar är att utsorteringen av matavfallet via optisk sotering ska kunna fortsätta. Ekonomiskt bedöms de bägge systemen som likvärdiga. Kostnadsdrivande för det optiska systemet är sorteringskostnad, kostnad för påsar samt transportkostnaden från Nykvarns kommun till behandlingsanläggningen i Lilla Nyby i södra Eskilstuna. Kostnadsdrivande för flerfackssystemet är kostnader för dyrare fordon samt investering i nya kärl. Servicemässigt bedöms flerfacksystemet som bättre. I det optiska systemet kan inte glas lämnas medan i flerfackssystemet kan färgat och ofärgat glas lämnas samt även batterier, lampor och småelektronik. Upphandlingsmässigt bedöms flerfackssystemet som bättre. Vid upphandling av optisk sortering kommer sannolikt en omlastningsstation att behöva byggas. Därtill kommer en ökad kostnad för containertransporter. Vid flerfackssystem kan flera aktörer räkna på behandlingsavtalet och sannolikt behöver inte en omlastningsstation tas med i beräkningen. Vad gäller systemen i dess helhet bedöms flerfackssystemet som bättre. Det optiska systemet är en naturlig fortsättning på gröna-påsen systemet och är det lättaste systemet att fortsätta med. Flerfacksystemet ger dock bättre service för kunden och upplevs sannolikt som mer modernt och enkelt för kunden att hantera. Utifrån Nykvarns kommuns speciella omständigheter bedöms flerfackssystemet som bättre.

6 I Nykvarns kommun är andelen villor ca 70 procent, vilket är högt. Det i sig självt motiverar en satsning på flerfackskärl då systemet är speciellt anpassat för villahushåll. En upphandling av optisk sortering av FNI innebär en transportväg om ca 80 km enkel resa medan den närmaste anläggningen för att ta emot FNI och utsorterat matavfall (optiskt) ligger inom 20 km avstånd. Under 2014 genomfördes ett projekt med FNI i Nykvarns kommun med flerfackskärl. Projektet slog väl ut och skapade en förväntan om en fortsättning. Bakgrund Inför Nykvarns kommuns upphandling av avfallshantering utvärderas de två system för fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar som är förhärskande gällande hämtning från villor i Sverige. De system som värderas är: insamling via färgade påsar för optisk sortering sortering via flerfackskärl. Vid värderingen har systemens miljönytta bedömts som likvärdiga, även om flerfacksystemet har en något högre renhetsgrad, framförallt för pappersförpackningar. Det viktiga är att kunna erbjuda fastighetsnära hämtning och på så vis minska mängden avfall och öka mängden utsorterade resurser. De olika systemen belastar miljön på olika sätt, t ex så kräver det optiska systemet plastpåsar för att fungera medan flerfacksmodellen kräver stora kärl och en mer komplicerad logistik. Den största variabeln i miljöpåverkan är transporten till avfallsanläggning. Systemen har värderats utifrån: Ekonomi Service Upphandlingsprocess Systemhelhet Speciellt för Nykvarns kommun En förutsättning för val av system med fastighetsnära hämtning av förpackningar och tidningar är att utsorteringen av matavfallet via optisk sotering ska kunna fortsätta. Systembeskrivning Optik sortering Hushållen sorterar förpackningar och tidningar i olikfärgade påsar som läggs i ett sopkärl, vanligen ett 190-liters kärl. Här läggs även den gröna påsen för matavfall

7 samt den för övrigt avfall. Glasförpackningar måste lämnas till återvinningsstation. Kärlet töms av vanlig sopbil varannan vecka. Avfallet transporteras till Lilla Nyby* som är Eskilstunas avfallsbehandlingsanläggning. Där töms de i en vagga för att transporteras upp på löpande band in i sorteringsanläggningen. Kameror läser av påsarnas färger varpå slagarmar reagerar och slår av påsarna från bandet så att de hamnar i rätt container. Det utsorterade materialet lagras på Lilla Nyby för vidare borttransport. * Den enda fullskaliga sorteringsanläggningen inom rimligt avstånd och huvudalternativet vid upphandling av detta system. Flerfackskärl Hushållen har två kärl, vanligtvis 2 x 370-liter, där de sorterar alla förpackningar, tidningar, matavfall och restavfall i olika fack. De två sistnämnda sorteras i påsar (grön respektive butikskasse). Avfallet töms av en fyrfacksbil (kan tömma fyra fraktioner vid samma tillfälle). Kärlet med matavfall töms varannan vecka och det andra kärlet var fjärde vecka. Avfallet transporteras till Tveta avfallsanläggning* där facket med den gröna påsen och den för övrigt avfall töms in i sorteringsverket för vidare optisk sortering. Förpackningar och tidningar töms på anläggning i avvaktan på vidare transport. * Detta är transportvägen om Telge Återvinning skulle vinna upphandlingen men det finns alternativa vägar för både förpackningsmaterial och den optiska utsorteringen av mat- respektive övrigt avfall. Ekonomi Här belyses olika delar av kostnaden, för- och nackdelar, för systemen, både utifrån beställaren och entreprenörens perspektiv samt även utifrån drift- och investeringskostnader. Optisk sortering + Mindre ekonomisk osäkerhet för entreprenören vid valbarhet för kunden, dvs att kunden själv får välja om man vill sortera mer än matavfallet. Konventionella sopbilar används och vanliga sopkärl, det är bara för kunden att skaffa sorteringspåsar och börja. - Få referenskommuner, större ekonomisk osäkerhet vid upphandling. - Högre kostnad för information. - Långa transporter till behandlingsanläggning. - Driftskostnader för inköp av sorteringspåsar.

8 Flerfackskärl Rapport Många referenskommuner, mindre ekonomisk osäkerhet vid upphandling. Systemet används idag bl a av 17 kommuner i Skåne där de första började i början av 2000-talet. + Något mindre avfall till förbränning. - Ekonomisk osäkerhet för entreprenören vid valbarhet för kunden. Det går att hämta osorterade sopor med detta system men det är slöseri med investeringsmedel då de specialbyggda sopbilarna kostar mer i investering än vanliga konventionella sopbilar. Viktigt med miljöstyrande taxa. - Högre investeringskostnader i nya flerfackskärl och bilar. Slutsats Ekonomiskt blir sannolikt flerfacksystemet som system något dyrare att handla upp då fordonen är dyrare och likaså kärlen. Det befintliga kärlbeståndet ägs av Telge Återvinning och börja bli åldersstiget. Rätt tillfälle att byta till flerfackskärl då man antingen behöver köpa loss befintliga kärl alternativt investera i nya. Det som tillkommer för det optiska systemet är sorteringskostnaden om mellan kr/ton samt kostnaden för sorteringspåsar. Den största inverkan på det ekonomiska utfallet är sannolikt transportkostnad, som i det optiska systemet sannolikt även innefattar en omlastningsstation. Bedömningen är att systemen i sin helhet (inberäknat specifika systemkostnader och transportkostnad) hamnar i ungefär samma härad vid upphandling. Jämför man taxan för villahushåll som sorterar hemma i Eskilstuna respektive Södertälje hamnar man på ca kr per hushåll och år i bägge kommuner. Det är dock ett något trubbigt mått då avgiften återspeglar kostnaden för avfallshanteringen i dess helhet. Service Här belyser vi både vad man faktiskt kan lämna inom ramen för respektive system samt hur system kan upplevas av kunderna. Optisk sortering + Tar mindre utrymme på tomten. + Naturlig fortsättning på gröna-påsen systemet. - Går inte att sortera glas i systemet (måste lämnas på återvinningsstation). - Ej förberett för röd box där man kan lämna batterier och lampor. - Kräver sorteringsbehållare i köket (plastpåsar kan inte stå för sig själva).

9 - Kan upplevas som krångligt. - Alltid diskussion om plasten, oavsett om det är relevant eller inte. - Påslogistik. - Sårbart systemet då sorteringsresultatet är beroende av att kunden ser till att det finns sorteringspåsar hemma. Flerfackskärl + Alla förpackningar kan lämnas. + Förberett för röd box att fästa på kärlet för batterier och lampor. + Det finns möjlighet att erbjuda hämtning av småelektronik inom ramen för systemet. + Mer pedagogiskt. + Enkelt för chaufför, och kund, att se om materialet sorterats rätt. - Tar mer plats på tomten. Slutsats Med flerfacksystemet kan man erbjuda kunden en högre servicegrad. Kunden kan sortera samtliga förpackningar hemma (inklusive färgat- och ofärgat glas). Systemet är förberett för hämtning av ytterligare fraktioner i form av batterier, lampor och småelektronik vilket innebär en större miljönytta utöver den höjda servicenivån. Flerfacksystemet bedöms även som ett mindre krångligt system för kunden då man slipper påshanteringen och har möjlighet att tydligt skylta upp de olika facken i kärlen. Det optiska systemets stora fördel är att det tar mindre plats på tomten då det bara krävs ett 190-liters- eller 240-liters kärl medan flerfackssystemet kräver två stycken 240-liters- eller 370-liters kärl. I det optiska systemet använder hushållen återvinningsstationer när kärlet blir fullt. Upphandlingsprocess Här bedöms de olika systemens påverkan på den kommande upphandlingen. Optisk sortering - Kräver sorteringsanläggning. - Finns en aktör. - Kräver eventuellt omlastningsplats.

10 Flerfack + Kräver inte sorteringsanläggning för förpackningar och tidningar. + Bra konkurrens på materialmottagning. - Kräver sorteringsanläggning av gröna påsen. Slutsats Bägge systemen kräver avtal med en anläggning för optisk sortering då systemet med utsortering av matavfall via grön påse ska bibehållas. Teoretiskt kan de två närmaste anläggningarna (Lilla Nyby i Eskilstuna och Tveta i Södertälje) hantera ett flerfacksystem men det är bara Lilla Nyby som kan hantera flerfärgssortering. Om optisk sortering väljs så kommer en omlastningsplats med största sannolikhet bli aktuell då transportavståndet till Lilla Nyby är ca 80 km enkel resa. Om flerfackssystem väljs och Telge Återvinning skulle vinna en eventuell anbudstävlan krävs ingen omlastningsplats då avstående till Tveta är under 20 km. Vad talar för system med optisk sortering? Systemet är enkelt; konventionella sopbilar, vanliga sopkärl, krävs bara påsar för att köra igång. Logisk fortsättning på gröna-påsen systemet. Eventuellt något billigare. Tar inte större plats på tomten än idag. Vad talar för flerfacksystem? Lösningen är modern och ger en tydlig miljöprofil. Högre servicegrad då kunderna kan lämna både glasförpackningar, batterier, lampor och småelektronik. Kunderna, kommunen och entreprenören slipper påshanteringen. Enklare för kunden att sortera rätt. Går att sortera i papperspåsar i köket.

11 Man kan stänga återvinningsstationer. Speciellt för Nykvarns kommun De olika systemen har jämförts utifrån olika parametrar på systemnivå. Här ställs systemvalen mot Nykvarns kommuns unika förutsättningar. Bebyggelsestruktur Andelen villor är stor, ca 70 procent. - Talar för ett flerfackssystem då det är specialanpassat för villahushåll. Hade andelen flerfamiljshus varit dominerande hade det inte lönat sig att satsa på det mer avancerade flerfacksystemet då det involverat för få hushåll. Hämtningsförutsättningar Geografin är flack, bebyggelsen koncentrerad till centralorten och landsbygden relativt lättillgänglig. Kommunen är endast ca 2 x 1 mil (v-ö, n-s). - Inga problem för konventionell sopbil, inte heller för flerfacksbil som kan ta lite större plats. Lämningsförutsättningar Kommunen ligger nära två aktörer som hanterar systemen, Eskilstuna som sorterar flerfärgade påsar och Södertälje som sorterar i flerfackskärl. Till Eskilstuna är det ca 8 mil och till Tveta avfallsanläggning i Södertälje är det strax under 2 mil. - Närheten till Tveta, där man kan ta emot allt inklusive den gröna matavfallspåsen, motiverar ett flerfackssystem, både ur ett miljö- och transportkostnadsperspektiv. Teoretiskt kan det dock bli en annan aktör som vinner behandlingsupphandlingen men då kommer de att vinna på egna ekonomiska och miljömässiga meriter. Avfallshistorik Telge Återvinning har skött sophämtningen i Nykvarns kommun under många år och inom ramen för det uppdraget även utfört flerfackssortering på prov under Försök med flerfackssystem slog väl ut och motiverar en fortsättning på den redan inslagna vägen. Slutsats systemval för FNI

12 Utifrån de olika bedömningskriterierna är slutsatsen att det är mest fördelaktigt för Nykvarns kommun att upphandla och erbjuda invånarna flerfacksystem för att hushållen ska kunna lämna förpackningar och tidningar hemma. Johan Dahlberg Avfallsansvarig Nykvarns kommun

13

14