Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan Boendeform 2008 Flerbostadshus 6466 Småhus 6056 Fritidshus 1658 Figur 1. Boendeformer och antal fritidshus

Transkript

1 Bilaga 1 1(6) till Avfallsplan Nuläges beskrivning Kommunens struktur. Kristinehamns kommun ligger vid nordöstra delen av Vänern, med en flera mil lång strandlinje, och omfattar även skärgårdsområden. Kommunen gränsar i söder mot den stora sjön Skagern. Från centralorten Kristinehamn är det ca 4 mil till Karlstad och 2 mil till Karlskoga. De kommuner som gränsar till Kristinehamn är Karlstad och Storfors i Värmlands län, Karlskoga och Degerfors i Örebro län och Gullspång i Västra Götalands län. Kristinehamns kommun omfattar 747 km 2 landyta. I kommunen bor ca människor, varav knappt i Kristinehamns tätort. I kommunen finns ytterligare 4 mindre tätorter, Björneborg, Bäckhammar, Nybble och Ölme. Därutöver finns i vissa delar tätbebyggd glesbygd. Fördelningen av hushållen på olika boendeformer framgår av figur 1. Boendeform 2008 Flerbostadshus 6466 Småhus 6056 Fritidshus 1658 Figur 1. Boendeformer och antal fritidshus Näringslivet är inte dominerat av någon enstaka bransch. Flera medelstora industrier med några hundra anställda finns: Akzo Nobel AB (kemi), Nordic Paper AB (kraftpapper och - massa), Scana (skrotbaserat elektrostålverk), Rolls Royce AB (fartygspropellrar mm) och Cabby Caravan AB (husvagnar) Vidare finns ett flertal företag/verkstäder som sysslar med metallbearbetning, termoplast och polyesterplast. Stor arbetsgivare är vidare kommunen. Dessutom förekommer både in- och utpendling av arbetskraft. Kommunen genomkorsas av vägarna E18 och väg 26. Järnvägen Stockholm - Oslo går genom kommunen och Inlandsbanan utgår från staden. Vänerhamn har en stor hamn i Kristinehamn med sjöfart året runt. Avfallshanteringen i Kristinehamns kommun Miljöbalkens lagstiftning styr avfallshanteringen. Bl a finns krav på att allt avfall ska sorteras. Farligt avfall ska sorteras bort från annat avfall. Allt avfall som ska deponeras ska först karakteriseras för att vi för framtiden ska ha bättre kunskap om vad som har deponerats. Avfallshanteringen är en kedja av åtgärder för att på bästa sätt, såväl tekniskt, ekonomiskt och miljömässigt, ta hand om avfall från produktion och konsumtion. Kedjan består av följande länkar: Insamling, sortering, återanvändning, återvinning, annan behandling samt deponering. Kommunen har i dagsläget ett stort ansvar för alla led i avfallshanteringen. Sedan årsskiftet 2008/2009 har vi dock ingen egen aktiv deponi. Från 1 januari 2009 ska alla aktiva deponier vara anpassade till avfallsförordningens krav på tätning mot underliggande mark och inläckage från sidor. Vi har valt att avvakta med denna anpassning eftersom det medför stora kostnader. Visionen 100 % kretslopp 0 % restprodukter innebär dessutom att behovet av deponi bör bli litet varför kostnaden för investeringen relativt de mängder som ska hanteras blir avsevärda. Med början i januari 2009 genomförs därför omlastning och transport av

2 Bilaga 1 2(6) utsorterad deponirest till godkända deponier. För närvarande har vi, enligt upphandling, avtal med Hagfors kommun. Avfallet deponeras på deras deponi, Holkesmossen. Av figur 2 framgår insamlade avfallsmängder 1997 och 2007 samt fördelningen mellan på vilket sätt avfallet tas om hand, figur 3. Vid en jämförelse mellan 1997 och 2007 ser man att mängden konstruktionsmassor ökat kraftigt. Detta beror på arbetet med sluttäckning av befintlig, nyligen avslutad, deponi. Mängden avfall i övrigt har under dessa år ökat med knappt 5 %. Avfall till deponi har under perioden minskat med drygt 77 %. Här syns det tydligt att återvinningen ökat. Framförallt är det mängden avfall som används för energiproduktion som har ökat. Farligt avfall som lämnas till slutbehandling har ökat med 17%. Metallåtervinningen har till synes minskat men det är troligen en effekt av att leverans till mottagaren skett strax efter årsskiftet 2007/2008 varför mängderna kan halta lite vid jämförelsen. Notera att nedanstående tabell avser de mängder som tagits emot och hanterats på Strandmossen. Därutöver har hushållssopor, sk säck- och kärlsopor, körts direkt till förbränning, 1997: 5997 ton och 2007: 6412 ton. Mängder Strandmossen 1997 Ton Mängder Strandmossen 2007 Ton Totalt INK Strandmossen Totalt INK Strandmossen Konstruktionsmassor IN Strandmossen Konstruktionsmassor IN Strandmossen Avfall IN Strandmossen Avfall IN Strandmossen Farligt avfall slutbehandling 753 Farligt avfall slutbehandling 883 Farligt avfall asbestdeponi 50 Farligt avfall asbestdeponi 76 Återvinning Återvinning Glas (Producentansvar) 397 Glas (Producentansvar) 392 Plast (Producentansvar) 29 Plast (Producentansvar) 61 Papper (Producentansvar, trycksaker och förpackningar) 1096 Papper (Producentansvar, trycksaker och förpackningar 1946 Metall (53 ton förpackning, övr skrot) 817 Metall (varav 70 ton förpackning, övr skrot) 658 Energi (brännbart vhtavfall och trä) 1788 Energi (Brännbart vhtavfall och trä) 5354 Trädgårdskompost 386 Trädgårdskompost 3110 Figur 2. Avfallsmängder 1997 och 2007

3 Bilaga 1 3(6) Ton Lager Matavfall Hushållsopor Materialåtervinning Farligt avfall Figur 3. Fördelning av omhändertagande av avfall 1997 och 2007 (Notera att även hushållssopor går till förbränning men de särredovisas ovan i figuren) Av figur 4 ser man tydligt den inverkan som politiska beslut och lagstiftning haft på behandlingen av avfall från 1994 till idag. Bättre sortering har medfört att allt större mängder har kunnat gå till energiåtervinning vilket har sin grund i beslut mot förbud att deponera utsorterat brännbart avfall. Övrig återvinning har ökat men stagnerat lite de senaste åren. Här ser vi ett behov av att öka informationen för att öka den andel som lämnas till återvinning. Behandling 80% 70% 60% Procent av totalmängd 50% 40% 30% Återvinning 20% 10% 0% Figur 4. Diagram utvisande förändringen mellan behandlingsformer

4 Bilaga 1 4(6) Större delen av det avfall som hanteras av kommunens renhållningsverksamhet härrör från hushållen. När det gäller verksamheter är det främst de mindre verksamheterna som använder renhållningens tjänster. Enligt lag har dock kommunen monopol på allt hushållsavfall. Latrin är ett hushållsavfall som beroende av utvecklingen och lagstiftningen har minskat kraftigt i mängd de senaste åren. Vår uppfattning är att det kommer att fortsätta minska men att det under överskådlig tid kommer att kvarstå en mängd som måste hanteras. Den lösning som vi ser är omhändertagande vid Fiskartorpets avloppsreningsverk. För att klara slamkvalitén innebär detta ett gemensamt ansvar för VA och renhållningen för att öka kunskapen om slammets innehåll av oönskade ämnen och minska dessa. En annan avfallsfraktion som också kan hanteras inom reningsverket är fett. För att klara dessa fraktioner på ett från reningsprocessen effektivt sätt krävs vissa ombyggnader och processförändringar. Fördelningen mellan de olika materialslagen har avsevärt förändrats under den senaste 10- årsperioden. De största förändringarna kan man se på områdena deponi, materialåtervinning och energiutvinning vilket framgår av figur 5 och 6. 0% 2% % 43% Farligt avfall Materialåtervinning Hushållsopor Matavfall Lager 9% 13% 4% Figur 5. Avfallets procentuella fördelning 1997

5 Bilaga 1 5(6) 0% 5% 9% % 30% 27% Farligt avfall Materialåtervinning Hushållsopor Matavfall Lager 25% Figur 6. Avfallets procentuella fördelning 2007 Av figur 7 framgår en uppskattning av avfallsmängderna från verksamheter/företag inom kommunen. Uppskattningen har gjorts utifrån en enkät där 35 % av de tillfrågade företagen svarade. De tre största företagen, som alla svarat, har räknats bort vid bedömningen utifrån de lämnade uppgifterna. Uppgifterna från övriga har räknats om till 100 % då vi bedömt att dessa är representativa för små och medelstora företag i kommunen. Därefter har de tre stora lagts till igen och då fås den uppskattning som redovisas i figuren Vht avfall Energiåterv Materialåterv F A H H Totalt Figur 7. Uppskattning av avfallsmängder från verksamheter i Kristinehamns kommun (Vhtavfall= ej brännbart avfall från verksamheter, Energiåterv= brännbart avfall som går till energiåtervinning, Materialåterv = avfall som går till materialåtervinning, FA = farligt avfall, HH = avfall som är jämförliga med hushållssopor)

6 Bilaga 1 6(6) Det finns verksamheter inom kommunen vars avfall inte hanteras av Renhållningen. I de uppskattade mängderna från företagen ingår inte denna uppdelning. De senaste årens utveckling på detta område har varit präglat av förändring och snabba kast. Vi har därför valt att samla in uppgifter för 2007 för att ha som utgångspunkt för det fortsatta arbetet med avfallsplanen. Det insamlingssystem som för närvarande används innebär att avfall normalt samlas in från hushåll en gång i veckan i tätort och var fjortonde dag på landsbygden. Från fritidshusen samlas avfall in under perioden 15 maj till 15 september. För närvarande finns ingen utsortering av matavfall. De flesta villahushållen har 160 l- säck. I flerbostadshus används ofta 400 l- eller 600 l-kärl. Insamlingen sker med baklastande bilar vilket innebär att vi har möjlighet att hämta såväl säck-, kärl- som containeravfall med samma bil. I många flerbostadshus finns möjlighet att lämna en eller flera återvinningsfraktioner fastighetsnära. I kommunen finns 22 återvinningsstationer och 7 miljöstationer. Därutöver har vi full servicegrad för alla fraktioner på vår återvinningscentral. Renhållningsverksamheten i Kristinehamns kommun Allt hushållsavfall omfattas av det kommunala monopolet. För närvarande ansvarar kommunens Renhållningsavdelning, under tekniska nämnden, för kommunens insamling av hushållsavfall, återvinning (som entreprenör till FTI) och omhändertagande av avfall. Den totala mängden avfall som hanteras är drygt ton/år, inkl konstruktionsmassor, varav hushållsavfall till förbränning är ca ton. Återvunnet material omfattar ca ton. Den totala mängden avfall som hanteras har varit relativt stabil de senaste åren. Den ökade utsorteringen av avfall ökar möjligheten att avsätta material för återanvändning och återvinning. Det är dock en verksamhet som är personalkrävande men den ger även möjlighet till ökade intäkter om avfallsfraktionerna blir renare. Det pågår ett löpande arbete med att utveckla och effektivisera verksamheten. Framtida hantering av matavfall håller på att utredas och försök inleds under Vår ambition är att hitta lösningar i samarbete med andra aktörer i regionen. Ett förnyat tillstånd för mellanlagring av farligt avfall krävs då omfattningen av vad som räknas som farligt avfall har förändrats. I samband med detta har en förnyad ansökan för hela verksamheten inlämnats i syfte att få ett tillstånd för hela verksamheten där även sluttäckning av den befintliga deponin ingår. Avsikten är att fortsatt ha en väl fungerande återvinningscentral men, i vart fall de närmaste åren, utan möjlighet att deponera.