Uppföljningsrapport 2010

Transkript

1 Uppföljningsrapport 2010 av Renhållningsordning för Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun Gästrike Återvinnare ansvarar för den kommunala avfallshanteringen i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. Post Box Gävle Besök Utmarksvägen 16 Tfn Fax E-post info@gastrikeatervinnare.se

2 Innehållsförteckning 1 UPPFÖLJNING AV MÅL MÅLEN I AVFALLSPLANEN UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET UPPFÖLJNING AV ÅTGÄRDER SOM GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ANSVARAR FÖR FRÅGOR SOM KOMMUNERNA ANSVARAR FÖR FRÅGOR SOM VARKEN GÄSTRIKE ÅTERVINNARE ELLER KOMMUNERNA ANSVARAR FÖR ÄNDRINGAR I RENHÅLLNINGSORDNINGEN BEFOLKNING AVFALLSMÄNGDER KOMMUNIKATION MED MEDLEMSKOMMUNERNA MILJÖ & HÄLSA-GRUPPEN REFERENSGRUPP FÖR FASTIGHETSÄGARE OCH HYRESGÄSTER UPPFÖLJNINGSRAPPORT RENHÅLLNINGSORDNING ÅRSREDOVISNING... 21

3 Förord Beskrivning av renhållningsordningen Renhållningsordningen består av Föreskrifter om avfallshantering samt Avfallsplan, och är det dokument som styr verksamheten för kommunalförbundet Gästrike Återvinnare och därmed avfallshanteringen hos fastighetsägare och medborgare i Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby kommun. Gällande version Gällande version av renhållningsordningens föreskrifter och avfallsplan finns på Gästrike Återvinnares webbplats Där finns även information om vilka revideringar som gjorts. Föreskrifter och avfallsplan kan även beställas hos Gästrike Återvinnare. Uppföljning Gästrike Återvinnare gör varje år en uppföljningsrapport om renhållningsordningen. Uppföljningsrapporten omfattar bland annat måluppfyllelse och statistik från verksamhetsområdet. Med vänlig hälsning Thomas Nylund Förbundsdirektör Gästrike Återvinnare 3

4 1 Uppföljning av mål 2011 Det övergripande målet för svensk miljöpolitik liksom för avfallshanteringen i vår region är att främja en hållbar utveckling. Det innebär att nuvarande och kommande generationer ska tillförsäkras en hälsosam och god miljö. 1.1 Målen i avfallsplanen Filosofin kring målen är att de ska vara möjliga att uppnå och påverka av Gästrike Återvinnare. De mätbara målen syftar till att i ett kort perspektiv tala om vad som ska åstadkommas. De är förankrade i de nationella målen och är tidsbestämda. Målen har fyra olika teman: farligt avfall, materialåtervinning, kunskap och nöjda kunder. Mål 1: Rätt hantering av farligt avfall Inriktning: Hushållen i regionen lämnar in sitt farliga avfall på rätt sätt. Mätbart mål: År 2010 ska minst 85 procent av invånarna kunna beskriva hur de på rätt sätt (till exempel till en återvinningscentral) lämnar farligt avfall från hushållet (till exempel en uttjänt lågenergilampa, rester av lösningsmedel eller bekämpningsmedel). Uppföljning 2010: Av de tillfrågade vet 89 procent var en lågenergilampa ska lämnas. Exempel på åtgärder: Den rullande miljöstationen samlade in farligt avfall under hösten och alla hushåll fick ett informationsblad om insamlingen. Avfallspedagogen informerar i skolorna samt vid studiebesök. Uppmuntra fastighetsägare att ordna insamling av lampor i miljörum. 4

5 Mål 2: Ökad materialåtervinning Inriktning: Hushållen sorterar sitt hushållsavfall och lämnar det som är återvinningsbart till materialåtervinning, så att mängden hushållsavfall som deponeras och förbränns minimeras. Mätbart mål: År 2010 ska minst 52 procent av hushållssopor, tidningspapper och förpackningar samlas in för materialåtervinning, inklusive biologisk behandling. Mätbart mål: År 2010 håller det komposterbara som hushållen lämnar till central kompostering en renhet på mer än 99 procent i påsarna. Uppföljning 2010: Av det insamlade säck- och kärlavfallet och de förpackningar som samlas in genom producentansvarets försorg gick 50 procent till materialåtervinning inklusive biologisk behandling. Det är en förbättring med 2 procent jämfört med 2009, men det återstår 2 procent upp till målet för Det komposterbara materialet som lämnades in till central kompostering hade en renhet på 98,7 procent. Exempel på åtgärder: Avfallspedagogen har träffat ungdomar och vuxna under Vi har tagit emot studiebesök vid komposteringsanläggningen Mullbacka Annons- och artikelserie i Gestrikemagasinet om återvinningsstationer för förpackningar Kommunicerat via sociala medier Genomfört informationsprojekt i Andersberg med Gavlegårdarna. Mål 3: Hög kunskap hos hushållen Inriktning: Människorna i regionen har god kunskap om avfallshantering. Mätbart mål: År 2010 svarar 90 procent av invånarna rätt på tre kunskapsfrågor. Uppföljning 2010: I genomsnitt 87 procent svarar rätt på de kunskapsfrågor som ligger till grund för målet. Exempel på åtgärder: Två nummer av broschyren Ren information har skickats ut till alla hushåll Avfallspedagogen kommunicerar i skolorna samt vid studiebesök Artiklar och annonser i olika tidningar/magasin 5

6 Påbörjat ett samarbete med kvinnor av utländsk härkomst som ska fungera som miljöambassadörer. Mål 4: Nöjda kunder Inriktning: Kundanpassad service och hög kvalitet kännetecknar hanteringen av hushållsavfall. Mätbart mål: År 2010 ska 90 procent av hushållen vara nöjda med hanteringen av hushållsavfall i regionen. Uppföljning 2010: 99 procent av fastighetsägarna är nöjda med sophämtningen. 96,5 procent av de som besökt en återvinningscentral är nöjda med servicen. 61 procent av dem som besökt en återvinningsstation är nöjda med besöket. Mäts i kundundersökningar. Exempel på åtgärder: Information via fripassagerare, kundtjänst och lappar till bofasta och fritidshus om hämtningsdagar och annat. Medarbetarna på ÅVC har genomgått utbildning i kundbemötande. Samråd med Förpacknings- och tidningsinsamlingen har genomförts och arbetsgrupper för att få fram fler möjliga platser för återvinningsstationer har bildats. Utvecklat avvikelsehanteringen Infört digital tömningsregistrering i hela regionen. 6

7 2 Uppföljning av åtgärdsprogrammet 2010 I åtgärdsprogrammet finns åtgärder för de närmaste åren. Åtgärderna syftar till att uppfylla uppsatta regler och mål renhållningsordningen och nationellt avfallet ska tas om hand på ett riktigt sätt ur resurshushållnings- och miljöskyddssynpunkt. Åtgärdsprogrammet är delat i tre avsnitt: 1. Åtgärder som Gästrike Återvinnare ansvarar för. 2. Frågor som kommunerna ansvarar för. 3. Frågor som varken Gästrike Återvinnare eller kommunerna ansvarar för. Avsnitt två och tre är i nuläget övergripande formulerade. Om kommunerna önskar utveckla och konkretisera åtgärder i avsnitt två så kan dessa föras in i åtgärdsprogrammet. Till varje åtgärd i avsnitt ett finns en kommentar om vad som skett under Eftersom inga åtgärder i avsnitt två ännu är tids- eller ansvarssatta, så finns i denna uppföljningsrapport inga kommentarer till dessa. Åtgärdsprogrammet reviderades Uppföljningen nedan gäller programmet som det är formulerat för Uppföljning av åtgärder som Gästrike Återvinnare ansvarar för Nr Åtgärd År Kommentar Renhållningsordning och renhållningstaxa 1.1 Revidera renhållningsordningen med föreskrifter och avfallsplan 1.2 Följa upp och redovisa arbetet med renhållningsordningen 1.3 Följa upp de avgifter som fastighetsägarna betalar för sin avfallshantering så att de leder till avsedda effekter, till exempel att de bidrar till att nå målen i avfallsplanen vid behov, senast 2007 årligen Inga revideringar under Förslaget till ny renhållningsordning var ute på remiss, ställdes ut för allmänhetens granskning och godkändes i alla fem medlemskommuner. Den nya renhållningsordningen gäller från Görs i och med denna uppföljning. Miljöstyrande taxan har gett förväntat antal kunder som valt kompostabonnemang. Taxan stimulerar till sortering genom att kund kan byta till mindre kärl. 7

8 Insamling och behandling av avfall 1.4 Följa upp och utveckla insamlingen och behandlingen av: a) farligt avfall från hushållen b) hushållssopor c) avfall från fritidshus d) avfall från öar e) grovsopor (t.ex. återvinningscentralerna) f) latrin från fritidshus, fritidsbåtar mm g) slam från enskilda avloppsanläggningar h) hushållens trädgårdsavfall 1.5 Införa insamling av komposterbart i hela regionen 1.6 Se över förutsättningarna för personer med funktionshinder, i insamlingen av hushållsavfall a) Rullande miljöstation gjorde en insamlingstur under hösten b) Sker i kontakter med fastighetsägarna c) Sker d) Sker d) Sker e) Sker f) Sker g) Sker h) Utredning om förbättrad insamling av trädgårdsavfall Klart 2007 Möte med kommunala handikapprådet i Gävle. Punktskriftsdekaler still soprum. 1.7 Säkerställa behandlingskapacitet för alla avfallsslag (upphandlingar) 1.8 Utveckla kunskapen och kompetensen kring lämplig behandling av utsorterade material. 1.9 Optimera transporterna av hushållsavfall inom regionen 1.10 Se över insamlingen av avfall från hamnar samt samråda med hamnägare i regionen 1.11 Samordna samråd med medlemskommunerna och producenterna (till exempel Förpacknings- och tidningsinsamlingen) 1.12 Säkerställa att alla fastigheter har abonnemang för hushållsavfall 1.13 Medverka vid förändringar av hämtställen, till exempel om- och nybyggnationer av soprum 1.14 Följa utvecklingen inom avfallspolitiken och medverka i de förändringar som sker och Löpande uppföljning av befintliga avtal. Inga upphandlingar GÅ deltar bl a i olika arbetsgrupper inom branschorganisationen Avfall Sverige. Digital tömningsregistrering införd i hela regionen. Inget gjort Ett möte mellan varje kommun, FTI och GÅ angående ÅVS har genomförts under Sker. Sker. Sker. 8

9 Information och kommunikation 1.15 Utveckla kommunikation med fastighetsägare och kommuninvånare 1.16 Genomföra informationskampanj för ökad kunskap om farligt avfall från hushåll 1.17 Genomföra informationskampanj till hushållen för ökad sortering av tidningar och förpackningar 1.18 Ge ut Ren Information (broschyr till hushållen) för att höja invånarnas kunskap om avfallshantering Muntlig information till andra vuxengrupper (studiebesök Mullbacka och ÅVC samt olika andra möten, medverkande vid olika aktiviteter i regionen), många personer har nåtts på detta sätt Genomfördes 2006 och Genomfördes Ny kampanj planerad inför Två nummer av Ren Information gavs ut under året. De hade tema grovsopor, komposterbart och förpackningar. Och handlade om minimering, återanvändning, återvinning och energiutvinning Informera i skolor Många elever har fått muntlig information och lärare har fått handledning Informera om öppettider, sophämtning vid helgdagar etc 1.21 Diskutera, utbyta erfarenheter och ge råd till aktörerna inom fastighetsbranschen Förutom i broschyren Ren information har ändrade hämtningsdagar informerats om via webben, annonser och fripassagerare med fakturan. Diskussion med och rådgivning till fastighetsägare sker. Möten har hållits med tre av de kommunala bostadsbolagen Informera om avfalls- och miljökostnaderna Information om kostnader sker genom till exempel fripassagerare med fakturan och broschyren Ren Information. Kvalitet och uppföljning 1.23 Införa ledningssystem för kvalitet, miljö och arbetsmiljö 1.24 Löpande följa hushållens åsikter och kunskaper Ledningssystemet är infört. Gästrike Återvinnare är certifierade enligt ISO och Interna och externa revisioner genomförs enligt plan. En kvantitativ kundundersökning har gjorts under året för att följa upp hushållens kunskaper och 9

10 attityder kring sophanteringen Genomföra plockanalyser av avfall En plockanalys på komposterbart gjordes Skapa ett system för att identifiera och åtgärda problem i avfallshanteringen Föra statistik över avfallsmängder Sker System och rutiner för avvikelserapportering framtaget och utvecklas 2.2 Frågor som kommunerna ansvarar för Nr Fråga År Ansvar 2.1 Riskklassificering av avfallsdeponier 2.2 Upprätta åtgärdsprogram för avfallsdeponier som kommunerna ansvarar för 2.3 Föra in uppgifter om nedlagda deponier i den kommunala översiktsplaneringen 2.4 Bevaka områden för framtida deponier i den kommunala översiktsplaneringen 2.5 Iordningställande av mellanlagringsytor eller deponier för schaktmassor om kommunerna så vill 2.6 Tillsyn över industri- och verksamhetsavfall och farligt avfall (utom i de fall tillsyn utövas av länsstyrelsen) 2.7 Avfall från kommunala verksamheter där kommunen ansvarar i egenskap av verksamhetsutövare, t.ex. avfall från kommunala reningsverk, sand från gatusopning, avfall från rännstensbrunnar och aska och slagg från kommunala energibolag 2.8 Städning av nedskräpning i naturen, parker, gator m.m. Gäller även skrotbilar. 2.9 Strategi för att förebygga nedskräpning och klargöra ansvar 2.10 Översyn av förekomst och frånvaro av godkända avloppslösningar (latrinabonnemang, latrinkompostering, enskilda avloppsanläggningar) 2.11 Allmänna papperskorgar och hundlatriner (utplacering, underhåll och tömning) 2.12 Planera för beredskap för smittsamma (epizootiska) sjukdomar och i denna planering beakta avfallshantering 10

11 2.3 Frågor som varken Gästrike Återvinnare eller kommunerna ansvarar för Nr Fråga Ansvar 3.1 Industriavfall och annat verksamhetsavfall Verksamhetsutövaren 3.2 Farligt avfall från verksamheter (undantaget avfall från oljeavskiljare) Verksamhetsutövaren 3.3 Avfallshantering inom fastighet Fastighetsinnehavaren 3.4 Avfall som omfattas av producentansvar (förpackningsavfall, returpapper, bildäck, bilar och elektronik i stor omfattning) Producenterna 3.5 Städning och snöröjning m.m. vid återvinningsstationer Producenterna Tillsyn utövas av den lokala tillsynsmyndigheten. 11

12 3 Ändringar i renhållningsordningen Under 2010 gjordes inga ändringar i renhållningsordningen. En helt ny renhållningsordning togs fram och gäller från

13 4 Befolkning Antal invånare i december Kommun Gävle Hofors Ockelbo Sandviken Älvkarleby Summa Kommun 2007 Gävle Hofors Ockelbo Sandviken Älvkarleby Summa

14 5 Avfallsmängder 2010 Samtliga uppgifter avser den sammanlagda mängden från de fem kommunerna Gävle, Hofors, Ockelbo, Sandviken och Älvkarleby. Tabell 1.1 Hushållssopor. Ton Komposterbart * Brännbara + blandade sopor * Totalt * * justerad siffra Komposterbart Brännbara + blandade sopor Totalt Tabell 1.2 Hushållssopor. Kilo per invånare Komposterbart 0,6 11 * 29 Brännbara + blandade sopor 237,4 221 * 201 Totalt * 230 * justerad siffra Komposterbart Brännbara + blandade sopor Totalt

15 Tabell 2. Grovsopor som lämnats till återvinningscentraler. * Ton. Rent trä Brännbart Metallskrot Trädgårdsavfall Fyllnadsmassor Impregnerat trä Inte återvinningsbart Summa Rent trä Brännbart Metallskrot Trädgårdsavfall Fyllnadsmassor Impregnerat trä Inte återvinningsbart Summa * Uppgifterna baseras dels på vägning, dels på volymer som sedan räknats om till vikt Tabell 3.1 Småbatterier. Ton. Småbatterier Småbatterier * 49 Tabell 3.2 Småbatterier. Kilo per invånare. Småbatterier 0,22 0,19 0,38 0,23 0,24 0,23 Småbatterier 0,22 0,31 15

16 Tabell 4.1 Mängd lysrör och lampor *. Ton. Lysrör 42,8 34,5 ** 38,2 31,4 32,6 Lågenergilampor 12,6 5,2 6,0 3,7 4,7 Glödlampor 4,4 5,8 7,5 Lysrör Lågenergilampor 7,9 4,0 3,7 Glödlampor 9,3 11,1 10,6 Tabell 4.2 Mängd lysrör och lampor *. Kilo per invånare. Lysrör 0,28 0,22** 0,25 0,20 0,211 Lågenergilampor 0,08 0,03 0,04 0,024 0,030 Glödlampor 0,03 0,037 0,049 Lysrör 0,33 0,28 0,23 Lågenergilampor 0,051 0,03 0,02 Glödlampor 0,06 0,07 0,07 Tabell 4.3 Mängd lysrör och lampor *. Stycken. Lysrör ** Lågenergilampor Glödlampor Lysrör Lågenergilampor Glödlampor * i mängden ingår lysrör från både hushåll och verksamheter. Källa för : El-Kretsen. ** justerad siffra

17 Tabell 5.1 Farligt avfall som lämnats till återvinningscentraler och miljöstationer. (Mängden inkluderar kemikalier, spillolja mm, men inte batterier, lysrör, kylskåp, impregnerat trä och el-avfall). Ton. Kemikalier mm Kemikalier mm Tabell 5.2 Farligt avfall som lämnats till återvinningscentraler och miljöstationer. (Mängden inkluderar kemikalier, spillolja mm, men inte batterier, lysrör, kylskåp, impregnerat trä och el-avfall). Kg per invånare. Kemikalier mm 2,1 2,5 2,7 2,6 2,9 2,9 Kemikalier mm 2,8 3,0 3,0 Tabell 6.1 Kylar och frysar. Ton. Kylar och frysar Kylar och frysar Tabell 6.2 Kylar och frysar. Stycken. Kylar och frysar Kylar och frysar Tabell 7.1 Diverse elektronik exklusive vitvaror (tvättmaskiner, spisar mm). Ton Diverse elektronik Diverse elektronik Tabell 7.2 Diverse elektronik exklusive vitvaror (tvättmaskiner, spisar mm). Kilo per invånare. Diverse elektronik 5,7 5,9 8,8 8,1 8,4 Diverse elektronik 8,9 10,5 9,7 Källa för : El-Kretsen. 17

18 Tabell 8.1 Vitvaror (tvättmaskiner, spisar mm). Ton. Vitvaror Vitvaror Tabell 8.2 Vitvaror (tvättmaskiner, spisar mm). Stycken Vitvaror Vitvaror Källa för : El-Kretsen. Tabell 9 Slam från enskilda avloppsanläggningar i permanent- och fritidsbostäder. Ton Slam från enskilda avlopp Slam från enskilda avlopp Tabell 10 Fetthaltigt slam från fettavskiljare. Ton Slam från fettavskiljare Slam från fettavskiljare Tabell 11 Slam från oljeavskiljare. Ton. Slam från oljeavskiljare Slam från oljeavskiljare 0 1) 1) Det kommunala ansvaret för oljeavskiljare upphörde 1 juli 2007 Tabell 12 Fett (frityrfett, matoljor och liknande) från restauranger och liknande. Ton Fett 23,6 71,8 64,1 77,7 66,4 18

19 Tabell 13.1 Tidningar och förpackningar av papper, glas, metall och plast. Ton Tidningar i.u Pappersförpackningar i.u. i.u (1) Glasförpackningar Metallförpackningar 617 i.u. i.u (1) Hårda plastförpackningar i.u Mjuka plastförpackningar i.u. i.u. i.u (2) Summa Tidningar (3) Pappersförpackningar (3) Glasförpackningar Metallförpackningar Hårda plastförpackningar Mjuka plastförpackningar (2) - Hårda och mjuka plastförpackningar (4) Summa i.u. = ingen uppgift har kunnat fås från materialbolagen (1) Statistik endast från hushållssinsamlingen. Tidigare år har insamling från företag inkluderats. (2) Statistik endast från Gästrike Återvinnares åkeri (3) Returkartong kan innehålla en blandning av well/tidn/pappersförpackningar. FTI ser det totala värdet för denna fraktion. Genom analyser för hela sverige får dom en procentuell fördelning hur denna massa ska fördelas mellan tex tidningar och pappersförpackningar. Pga att vi nyligen gått från allpapp till delade fraktioner trodde FTI att denna region inte riktigt stämmer överens med övriga sverige. Mängden tidningar i returkartongen är förmodligen större än vad den är i övriga sverige. Detta resulterar i att det ser ut som om GÅ-regionen sorterar ut mindre mängd tidningar och större mängd pappersförpackningar. Vad de exakta värdena är för dessa fraktioner går det inte att få reda på. Totalt för dessa fraktioner är det dock så att regionen sorterar ut mer av dessa delar än året innan. (4) Hårda och mjuka plastförpackningar redovisas från och med detta år sammanlagt från materialbolagen. 19

20 Tabell 13.2 Tidningar och förpackningar av papper, glas, metall och plast. Kilo per invånare (1) Tidningar 56,0 i.u. 57,3 63,1 65,3 62,0 Pappersförpackningar 10,4 i.u. i.u. 8,0 7,8 9,7 (2) Glasförpackningar 14,0 15,4 14,6 15,4 15,5 17,6 Metallförpackningar 4,0 i.u. i.u. 3,4 4,0 3,5 (2) Hårda plastförpackningar i.u. 2,4 2,8 2,7 3,4 3,5 Mjuka plastförpackningar i.u. i.u. i.u. 3,0 3,6 4,0 (3) Totalt per person * ,6 99,6 100, Tidningar 53,1 52,5 48,9 47,5 Pappersförpackningar 21,8 16,0 18,8 16,6 Glasförpackningar 17,7 18,3 18,7 18,5 Metallförpackningar 2,7 2,8 2,0 2,9 Hårda plastförpackningar 3,8 3,9 Mjuka plastförpackningar 4,6 4,4 (2) Hårda och mjuka plastförpackningar 6,9 8,5 Totalt per person * 103,7 97,9 95,3 94 i.u. = ingen uppgift har kunnat fås från materialbolagen (1) totala tonnaget delat med totala invånarantalet (2) Statistik endast från hushållssinsamlingen. Tidigare år har insamling från företag inkluderats. (3) Statistik endast från Gästrike Återvinnares åkeri Tabell 13.3 Tidningar och förpackningar av papper, glas, metall och plast. Kilo per invånare för hela Sverige (källa: FTI AB ) Tidningar 55,5 53,3 53,3 45,4 42,1 Pappersförpackningar 9,9 10,6 10,6 11,5 11,9 Glasförpackningar 16,9 18,2 18,2 18,6 18,8 Metallförpackningar 1,8 2,0 2,0 1,6 1,7 Hårda plastförpackningar 2,1 2,2 2,2 Mjuka plastförpackningar i:u i:u i:u Hårda och mjuka plastförpackningar 3,8 4,4 Totalt per person 86,2 86,3 86,2 80,9 78,9 i.u. = ingen uppgift har kunnat fås från materialbolagen 20

21 6 Kommunikation med medlemskommunerna 6.1 Miljö & hälsa-gruppen Gästrike Återvinnare och medlemskommunerna har på tjänstemannanivå en referensgrupp där representanter för respektive kommuns miljötillsynsmyndighet ingår. Gruppen har under 2010 haft två möten. I gruppen diskuteras främst innehållet i föreskrifterna, samt andra frågor som har koppling till skyddet för hälsa och miljö. 6.2 Referensgrupp för fastighetsägare och hyresgäster Gästrike Återvinnare har en referensgrupp för fastighetsägare och hyresgäster. I denna grupp ingår de kommunala bostadsföretagen, tillsammans med privata bostadsföretag och hyresgäster. I gruppen informerar Gästrike Återvinnare om vad som är på gång i regionen, aktuella frågor diskuteras samt informerar om avfallshantering. Gruppen inte haft något möte under Uppföljningsrapport renhållningsordning Uppföljningsrapporten lämnas dels till Gästrike Återvinnares förbundsfullmäktige, dels till medlemskommunerna. I uppföljningsrapporten redovisar Gästrike Återvinnare mätning av de uppsatta målen, åtgärder som genomförts samt avfallsmängder. 6.4 Årsredovisning Gästrike Återvinnares redovisar sin verksamhet i övrigt för 2010 i årsredovisningen. 21