Förslag till. Avfallsplan

Transkript

1 Förslag till Avfallsplan

2 Avfallsplan Knivsta kommun 1 Inledning Avfall är kopplat till vad och hur mycket som konsumeras. Med en ökad konsumtion i samhället kan man förvänta sig att även mängden avfall ökar. Detta trots att mycket arbete läggs ned på att få människor att minimera sitt avfall. Knivsta är en kommun som antas växa mycket den närmaste tiden. Detta sammantaget innebär att man i kommunen kan räkna med en relativt stor växande avfallsmängd. Med ökande möjligheter till sortering, förbättrad service och informationsinsatser som beskrivs i denna avfallsplan kan avfallet mer och mer inlemmas i ett kretslopp och resurserna i avfallet kan bättre tas omhand. Därför är det angeläget att avfallet sorteras efter hur det kan nyttiggöras på bästa sätt. En viktig del i detta arbete är verksamheten på återvinningscentralen. Målsättningen är att sorteringen där ytterligare ska förbättras. Återvinningscentralen är också ett bra ställe att nå ut med information till kommunens invånare på, eftersom en stor andel av hushållen besöker återvinningscentralen någon eller flera gånger per år. En annan viktig del är att hushållen också ges möjlighet att så nära bostaden som möjligt lätt kunna sortera sitt avfall. Det möjliggörs genom ett enkelt system för sortering av den vanliga kökssopan kombinerat med en väl utbyggd förpackningsinsamling. Denna avfallsplan beskriver hur avfallshanteringen i Knivsta kommun ser ut idag och hur man i framtiden ska kunna erbjuda invånarna en avfallshantering som svarar mot höga krav på en miljöriktig hantering samt en god servicegrad. Den bygger på de nationella mål som finns och som främst beskrivs i regeringens 16 miljökvalitetsmål. Utifrån dessa mål har regionala och kommunala mål fastlagts. Avfallsplanen inleds med de konkreta åtgärder som planeras i kommunen och som ska leda till att målen uppfylls. 1

3 2 För att uppfylla målen i Knivsta kommuns avfallsplan gäller följande handlingsplan. Kommunen ska: 1. Införa insamling av komposterbart avfall även på landsbygden. 2. Undersöka möjligheterna för egen behandling av komposterbart avfall för att utvinna biogas. 3. Se till att fettavfall samlas in från alla verksamheter där sådant avfall uppkommer samt från hushåll med stora mängder fettavfall. 4. Höja kvalitén (renheten) på den brännbara och komposterbara fraktionen. Kvalitén bör förbättras minst 10 % till 2012 jämfört med Informera invånare och andra berörda på olika sätt om avfallshantering. Informationen ska kunna nå alla och bl.a. handla om hur och varför man ska sortera kopplat till dagens miljöproblematik. 6. Verka för att inrätta en lokal återbruksverksamhet. 7. Organisera ett internt webbaserat återbrukssystem för verksamheterna i kommunen där material som blir över kan övertas av någon annan verksamhet. 8. Samråda med entreprenörerna om kvalitetshöjande och miljöförbättrande åtgärder. 9. Verka för att förbättra förutsättningarna för en god arbetsmiljö för hämtningspersonalen. 10. Verka för att fler återvinningsstationer etableras i kommunen. 11. Utöka öppettiderna på återvinningscentralen. 12. Samverka med andra kommuner i regionen vid upphandlingar av behandling. 13. Använda taxan som styrmedel för att stimulera till sortering. 14. Se över fördelningen av avgifterna mellan olika boendeformer i avfallstaxan. 15. Införa GIS (Geografiskt informationssystem) i avfallsverksamheten för att underlätta hämtning och förbättra servicenivån. 16. Verka för att fler gemensamma hämtställen ordnas, framförallt vid nybyggnation. 17. Förbehandla fönster vid återvinningscentralen för ökad materialåtervinning. 18. Ta emot isolering separat vid återvinningscentralen för ökad materialåtervinning. 19. Utveckla projektet att minska mängd till deponi genom att sära på sammansatt material som lämnas vid återvinningscentralen. 20. Förbättra insamlingen av ljuskällor. 21. Utreda nya insamlingssystem för farligt avfall och elavfall. 22. Skapa förutsättningar för alla kommunala verksamheter att källsortera sitt avfall. 23. Utreda möjligheten att inom kommunen behandla slam samt återföra näringsämnen från enskilda avloppsanläggningar. 24. Ställa höga miljökrav vid upphandling av avfallstjänster. 25. Undersöka de nedlagda deponier som Länsstyrelsen bedömt tillhöra riskklass 2. 3 Mål, åtgärder och uppföljning 3.1 Kommunens mål Kommun ansluter sig till de uppställda nationella och regionala målen. Förutom dessa finns följande mål för avfallshanteringen i Knivsta kommun som gäller för denna avfallsplan: 2

4 1. Bra sorteringsmöjligheter och hög kvalité på det insamlade avfallet 2. Hög medvetenhet hos kommuninvånarna om sambanden mellan avfallet och vår miljö 3. Störningsfri hämtning för att tillgodose en bra boende- och arbetsmiljö 4. Hög tillgänglighet till avlämningsplatser som inte finns vid bostaden 5. Kostnadseffektivt utförande av avfallstjänster 6. Mindre mängder till deponi 7. Inget farligt avfall eller elavfall ska finnas i hushållsavfallet 8. Alla kommunala verksamheter ska sortera sitt avfall 9. Ökad överföring av näringsämnen till åkermark från små avloppsanläggningar 10. Liten miljöpåverkan från avfallsinsamling 11. Liten miljöpåverkan från gamla deponier Nedan följer en förteckning över Knivsta kommuns mål för avfallshanteringen kopplat till handlingsplan och åtgärder för att målen ska kunna nås. Mål 1 Bra sorteringsmöjligheter och hög kvalité på det insamlade avfallet Erbjuda insamling av komposterbart avfall även på landsbygden (1) Undersöka möjligheterna för egen Åtgärder: Träffa tilläggsavtal med nuvarande entreprenör alternativt handla upp tjänsten när ny entreprenad upphandlas. Informera berörda kunder. Köpa in, märka och ställa ut kärl. Tidplan: Påbörjas 2011 alternativt 2012 Åtgärder: Förstudie 3

5 behandling av komposterbart avfall för att utvinna biogas (2) Se till att fettavfall samlas in från alla verksamheter där sådant avfall uppkommer samt från hushåll med stora mängder fettavfall (3) Höja kvalitén (renheten) på den brännbara och den komposterbara fraktionen. Kvalitén bör förbättras minst 10 % till 2012 jämfört med (4) Tidplan: 2012 Ansvarig: Kommunstyrelsen Åtgärder: Ta fram en policy för hur fettavfall ska hanteras. Inventera hämtningsställen. Planera insamling. Tidplan: 2012 Åtgärder: Informera om sortering. Utreda införande av papperspåsar. Plockanalys. Utveckla metoder för att bättre följa upp felsorterare. Införa en felsorteringsavgift. Tidplan: Information ska ske kontinuerligt.. Plockanalys har gjorts 2009 och jämförande analys görs Mål 2 Hög medvetenhet om sambanden mellan avfallet och vår miljö. Informera invånare och andra berörda på olika sätt om avfallshantering. Informationen ska kunna nå alla och bl.a. handla om hur och varför man ska sortera kopplat till dagens miljöproblematik. (5) Verka för att inrätta en lokal återbruksverksamhet. (6) Organisera ett internt webbaserat återbrukssystem för verksamheterna i kommunen där material som blir över kan övertas av någon annan verksamhet. (7) Åtgärder: Upprätta en informationsplan för de kommande fem åren. Tidplan: Informationsplanen ska vara klar 1:a halvåret Åtgärder: Undersök lokalmöjligheter samt vilka personal- och övriga resurser som krävs. Tidplan: Underlag till beslut klart senast Åtgärder: Lägg ut en sida på Intranätet. Tidplan: Klart senast

6 Mål 3 Störningsfri hämtning för att tillgodose en bra boendeoch arbetsmiljö Samråda med entreprenörerna om kvalitetshöjande och miljöförbättrande åtgärder. (8) Verka för att förbättra förutsättningarna för en god arbetsmiljö för hämtningspersonalen.(9) Åtgärder: Träffa tilläggsavtal till nuvarande avtal. Tidplan: Klart 2011 Åtgärder: Samarbeta med entreprenörerna. Tidplan: Fortlöpande Mål 4 Hög tillgänglighet till avlämningsplatser som inte finns vid bostaden Verka för att fler återvinningsstationer etableras i kommuner. (10) Utöka öppettiderna på återvinningscentralen. (11) Åtgärder: Samråd med Förpacknings- och Tidningsinsamlingen. Tidplan: Fortlöpande Åtgärder: Ha kampanjöppet vid extra hård belastning vår och höst. Tidplan: Försök bör göras senast 2011 och sedan utvärderas. 5

7 Mål 5 Kostnadseffektivt utförande av avfallstjänster Samverka med andra kommuner i regionen vid upphandlingar av behandling. (12) Använda taxan som styrmedel för att stimulera till sortering. (13) Se över fördelningen av avgifterna mellan olika boendeformer i avfallstaxan. (14) Införa GIS (Geografiskt informationssystem) i avfallsverksamheten för att underlätta hämtning och förbättra servicenivån. (15) Verka för att fler gemensamma hämtställen uppförs, framförallt vid nybyggnation. (16) Åtgärder: Kontakta Sigtuna, Håbo, Uppsala, Norrtälje och Österåkers kommuner för att inventera möjligheterna. Tidplan: Senast 2011 Åtgärder: Revidera avfallstaxan. Tidplan: 2012 Åtgärder: Revidera avfallstaxan Tidplan: Klart 2011 Åtgärder: Tidplan: Påbörjas 2010 Åtgärder: Vara behjälplig med att föreslå lämpliga platser. Se över avfallstaxan för att utreda möjligheten till sänkt avgift. Tidplan: Löpande Mål 6 Mindre mängder till deponi Förbehandla fönster vid återvinningscentralen för ökad materialåtervinning. (17) Ta emot isolering separat på återvinningscentralen för ökad materialåtervinning. (18) Utveckla projektet att minska mängd till deponi genom att sära på sammansatt material som lämnas vid återvinningscentralen. (19) Åtgärder: Ordna speciell mottagningsplats på ÅVC för korrekt förbehandling. Tidplan: Klart 2011 Åtgärder: Ordna separat hantering för omhändertagande av isolering på ÅVC. Tidplan: Klart 2011 Åtgärder: Utveckla projektet Tidplan: Fortlöpande 6

8 Mål 7 Inget farligt avfall eller elavfall ska finnas i hushållsavfallet Förbättra insamlingen av ljuskällor. (20) Utreda nya intem för farligt avfall och elavfall. (21) Åtgärder: Insamlingsbehållare för glödlampor kan placeras på återvinningsstationer. Samlaren är en annan typ av behållare som kan placeras i butiker för insamling av glödlampor, lågenergilampor och småelektronik. Tidplan: Klart 2011 Åtgärder: Studera och dra erfarenheter av hur andra kommuner löst insamling av farligt avfall och elavfall. Tidplan: Klart 2011 Mål 8 Alla kommunala verksamheter ska sortera sitt avfall Skapa förutsättningar för att alla kommunala verksamheter ska ha möjlighet källsortera sitt avfall. (22) Åtgärder: Se över verksamheternas avfallsutrymmen för att möjliggöra sortering. Gör en gemensam upphandling för hämtning av förpackningar och tidningar. Tidplan: Klart

9 Mål 9 Ökad överföring av näringsämnen till åkermark från små avloppsanläggningar Utreda möjligheten att inom kommunen behandla slam samt återföra näringsämnen från enskilda avloppsanläggningar. (23) Åtgärder: Gör en förstudie Tidplan: Klart 2012 Kommentar: Denna förstudie kan kopplas ihop med den förstudie som planeras för behandling av komposterbart avfall, se mål 1. Mål 10 Liten miljöpåverkan från avfallsinsamling Ställa höga miljökrav vid upphandling av avfallstjänster. (24) Åtgärder: Följa riktlinjer i Avfall Sveriges mall för upphandling av avfallstjänster samt råd från Miljöstyrningsrådet m.m. Tidplan: Fortlöpande Mål 11 Liten miljöpåverkan från gamla deponier Undersöka de nedlagda deponier som Länsstyrelsen bedömt tillhöra riskklass 2. (25) Åtgärder: Undersökning enligt fas 2 Mifometoden Tidplan: Klart 2011 Ansvarig: Bygg och miljö 8

10 3.2 Regionens mål Landets länsstyrelser ansvarar för att sätta upp regionala miljömål baserade på de nationella miljömålen. Länsstyrelsen i Uppsala län tog fram miljömål 2003 och dessa reviderades 2007 för att gälla fram till år Dessa regionala mål är desamma som de mål som finns angivna som nationella mål. 3.3 Nationens mål Riksdagen har antagit mål för miljökvaliteten inom 16 områden. Målen beskriver den kvalitet och det tillstånd för Sveriges miljö, natur- och kulturresurser som är ekologiskt hållbara på lång sikt. Regeringen har inrättat ett miljömålsråd som ansvarar för uppföljning av miljökvalitetsmålen. Miljökvalitetsmålen syftar till att: främja människors hälsa värna den biologiska mångfalden och naturmiljön ta till vara kulturmiljön och de kulturhistoriska värdena bevara ekosystemens långsiktiga produktionsförmåga trygga en god hushållning med naturresurserna Inom främst tre av de 16 miljökvalitetsmålen behandlas frågor som berör avfallshantering. I miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö under delmål 5 sägs följande: Den totala mängden genererat avfall skall inte öka och den resurs som avfall utgör skall tas till vara i så hög grad som möjligt samtidigt som påverkan på och risker för hälsa och miljö minimeras. Särskilt gäller att: deponerat avfall exklusive gruvavfall skall minska med minst 50 procent till år 2005 räknat från 1994 års nivå, senast år 2010 skall minst 50 procent av hushållsavfallet återvinnas genom materialåtervinning, inklusive biologisk behandling, senast år 2010 skall minst 35 procent av matavfallet från hushåll, restauranger, storkök och butiker återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser källsorterat matavfall till såväl hemkompostering som central behandling, senast år 2010 skall matavfall och därmed jämförligt avfall från livsmedelsindustrier m.m. återvinnas genom biologisk behandling. Målet avser sådant avfall som förekommer utan att vara blandat med annat avfall och är av en sådan kvalitet att det är lämpligt att efter behandling återföra till växtodling, 9

11 senast år 2015 skall minst 60 procent av fosforföreningarna i avlopp återföras till produktiv mark, varav minst hälften bör återföras till åkermark. Miljökvalitetsmålet Begränsad klimatpåverkan handlar om att minska utsläpp av växthusgaser. Avfallshanteringen berörs främst genom utsläpp av växthusgaser via nedbrytbart avfall på deponier. Men även utsläpp från transporter, kompostering och förbränning är en fråga för avfallshanteringen. Det tredje miljökvalitetsmålet som tar upp avfallshantering är Giftfri miljö. Det handlar om att få bort farliga ämnen ur kretsloppet. Vilket innebär att stor vikt läggs vid insamling av farligt avfall. 4 Beskrivning av kommunen Knivsta kommun tillhör Uppsala län. Kommunen bildades 2003 efter att tidigare varit en del av Uppsala kommun. Ytan är 283 kvkm och det bor personer i kommunen (februari 2010). Knivsta har jämfört med riksgenomsnittet en stor del barn och ungdomar. Åldersgruppen 0 18 år utgör cirka 30 % av befolkningen, motsvarande siffra för riket är cirka 22 %. Knivstas befolkningsökning gör kommunen procentuellt sett till en av de mest växande kommunerna i landet. Det är också den kommun i landet som har det största födelseöverskottet. Befolkningsprognosen pekar på att befolkningen ska öka så att kommunen 2015 har drygt invånare och invånarantalet 2020 kommer att vara runt Det ställer höga krav på planeringen för en väl fungerande avfallshantering i framtiden. Näringslivet i kommunen domineras av småföretag med relativt stor branschspridning. Ett fåtal företag har mer än 20 anställda och den största arbetsgivaren är Knivsta kommun. Många invånare i Knivsta arbetar i andra kommuner vilket gör att andelen utpendlare är betydligt större än andelen inpendlare. 10

12 5 Lagar och ansvar Den lag som främst styr avfallshantering är Miljöbalken. Den spänner över alla områden inom miljölagstiftningen och kapitel 15 i miljöbalken omfattar avfall och producentansvar. Som komplement till miljöbalken finns avfallsförordningen som reglerar avfallshanteringen mer i detalj. Kommunens regler för avfallshantering finns i kommunens föreskrifter för avfallshantering. Den utgör tillsammans med denna avfallsplan kommunens renhållningsordning. Mer om vilka lagar som reglerar avfallshantering finns i bilaga 4 till avfallsföreskrifterna för Knivsta kommun. 6 Nuvarande avfallshantering i kommunen 6.1 Avfall som kommunen ansvarar för Kommunens avfallsarbete Ansvarig nämnd för avfallshanteringen i Knivsta kommun är kommunstyrelsen och dess tekniska utskott. Ansvarig förvaltning är kommunalteknik där det finns en speciell enhet, Avfall & Återvinning, som hanterar avfallsfrågorna. Avfall & Återvinning ansvarar också för kundtjänst till avfallsabonnenter. Miljö- och hälsoskydd ansvarar för tillsyn av avfallshanteringen. Aktuella entreprenader Kommunen bedriver inget insamlingsarbete eller avfallsbehandling i egen regi. För följande entreprenader finns avtal: Insamling av kärl- och säckavfall Behandling av brännbart avfall Behandling av komposterbart avfall Insamling och behandling av slam Transport och behandling av material från ÅVC samt bemanning av anläggningen. 11

13 6.1.2 Hushållsavfall Med hushållsavfall avses enligt Miljöbalken (15 kap 2 ) avfall som kommer från hushåll samt därmed jämförligt avfall från annan verksamhet. Exempel på hushållsavfall är köksavfall, latrin, slam från enskilda avloppsanläggningar (tankar eller slamavskiljare), möbler, cyklar, läkemedel, olje- och färgrester m.m. All insamling av hushållsavfall sker genom entreprenörer anlitade av kommunen. Återvinningscentralen ägs av kommunen men bemannas av anlitad entreprenör. Nedan redovisas hur hushållsavfall hanteras i kommunen. Kärl- och säckavfall Kärl- och säckavfall kallas det hushållsavfall som uppstår i köket eller efter städning och som kan läggas i kärl eller säck. Liknande avfall som uppstår i storkök, verksamheter m.m. kallas också kärl- och säckavfall. Kärl- och säckavfall sorteras i tätorten i brännbart avfall och komposterbart avfall och de hämtas separat i de hushåll som valt detta. Alternativet är hemkompostering och bara få det brännbara avfallet hämtat. På landsbygden finns inte möjlighet att få det komposterbara avfallet hämtat separat utan det blandas med det brännbara avfallet om hushållet inte hemkomposterar. Kärl- och säckavfallet samlas in i plastkärl av storleken 130, 190 och 240 l för småhus och storleken 400 och 600 l för flerbostadshusen. Det brännbara hushållsavfallet lämnas till Vattenfalls avfallsförbränning i Uppsala för fjärrvärme- och elproduktion. Det komposterbara avfallet lämnas till Uppsala kommun där det processas till biogas eller komposteras. Resultat vid plockanalys gjord hösten Innehåll i kärl- och säckavfall när alla abonnemang är hopslagna. Oöppnade Elavfall matförpackninga Farligt avfall 0,1% r 0,1% 1,4% Ej brännbart 4,4% Brännbart 16,9% Matavfall, mjukpapper 49,4% Tidningar, förpackningar 27,7% Andel viktsprocent Grovavfall Grovavfall som är hushållsavfall som är så tungt eller skrymmande eller har andra egenskaper som gör att det inte är lämpligt att samla in i kärl eller säck. Grovavfallet lämnar hushållen själva på återvinningscentralen. 12

14 Återvinningscentralen En återvinningscentral, invigd i maj 2005 och placerad nära centralorten, finns i kommunen. Den bemannas av entreprenör. På återvinningscentralen finns förutom insamling av grovavfall också ett återbruk. Det innebär att saker som är hela kan lämnas dit och sedan övertas av någon annan. För att minska mängder som går till deponi har man ett försöksprojekt där sammansatta produkter som kastats i containern för deponi demonteras manuellt så att de delar som inte behöver deponeras kan läggas i rätt behållare. Projektet ska utvärderas för att eventuellt permanentas. Följande sortering finns vid återvinningscentralen: Fraktion Lämnas till Brännbart Förbränning Deponi Deponi Metall Återvinning Inert (sten och betong) Fyllnadsmassor Trä Flisning Impregnerat virke Specialbehandling Gips Gipsåtervinning Trädgårdsavfall Kompostering Kläder Återanvändning Wellpapp Återvinning Elavfall Elkretsen Farligt avfall Specialbehandling Återbruksprodukter Återbruk Trädgårdsavfall Hushållen kan själva kompostera sitt trädgårdsavfall eller transportera det till återvinningscentralen där avfallet samlas upp för vidare transport till kompostering på Hovgården, Uppsala. 13

15 Farligt avfall Farligt avfall är exempelvis spillolja, lösningsmedel, färger och kvicksilverhaltigt material. Även vissa läkemedel räknas till farligt avfall. Allt farligt avfall ska lämnas i miljöstationen på kommunens återvinningscentral. Det transporteras sedan till Kovik, Värmdö kommun, där det sorteras och skickas vidare till slutbehandling. Elavfall Elavfall omfattas av producentansvar. Enligt särskilt avtal med El-Kretsen AB ska kommunen svara för insamling och El-Kretsen svara för demontering och behandling av avfallet. Insamlingen av hushållens elektriska och elektroniska avfall sker på återvinningscentralen. Det insamlade avfallet transporteras därefter till certifierad demonterings- och behandlingsanläggning. Batterier Batterier omfattas av producentansvar. Hushållens bärbara batterier samlas in via särskilda batteriholkar som finns vid återvinningsstationer och vid återvinningscentralen samt vissa butiker. Insamlade batterier transporteras genom El-Kretsens försorg till olika behandlingsanläggningar för återvinning av bl.a. nickel och kadmium samt långtidsförvaring av kvicksilver. Bilbatterier från hushållen kan lämnas in på återvinningscentralen eller på inköpsstället. De tas sedan omhand av producenterna. Latrin Latrin hämtas inte i kärl från och med Fastighetsinnehavaren hänvisas till att antingen kompostera latrinet vid fastigheten eller se till att det är hämtbart med slamsugningsfordon. Slam från mindre anläggningar Slam från enskilda avloppsanläggningar, t ex slamavskiljare och slutna tankar, hämtas med slamsugningsbil för vidare transport till Käppala reningsverk via en anslutningspunkt i Märsta. Fettavfall Ett antal restauranger och storkök har fettavskiljare vilka töms med olika intervaller. De kan också teckna avtal med svensk fettåtervinning för borttransport av frityrolja m.m Avfallsmängder Följande mängder (ton) avfall samlades in i Knivsta Brännbart kärl- och säckavfall 2485 Komposterbart avfall 297 Metall 242 Brännbart grovavfall 587 Fyllnadsmassor 172 Deponi 164 Gips 30 Återbruk 16 Grönavfall 363 Elavfall 201 Farligt avfall 58 Slam från små avloppsanläggningar 6938 Summa

16 Knivsta kommuns avfallsmängder 2009 i procent (exklusive slam) ; Återbruksmängder; 0,3% ; Farligt avfall; 1,3% ; Elavfall; 4,4% ; Grönavfall; 7,9% ; Gips; 0,6% ; Deponi; 3,6% ; Fyllnadssmassor; 3,7% ; Brännbart kärl- och ; Brännbart grovavfall; säckavfall; 53,8% 12,7% ; Metall; 5,2% ; Komposterbart avfall; 6,4% En stor del av den brännbara fraktionen innehåller återvinningsbart material. Se diagram för plockanalys sid Avfall som kommunen inte ansvarar för Avfall som omfattas av producentansvar Elavfall och batterier Elavfall och batterier omfattas av producentansvar. Insamling sker dock i kommunens regi. Se punkt Läkemedel Läkemedelsavfall lämnas till apotek. Undantaget är cytostatika och cytotoxiska läkemedel som kommer från hushåll. Det utgör farligt avfall och ska omhändertas av kommunen. Förpackningar och tidningar Producenterna av förpackningar och tidningar ansvarar genom deras producentbolag Förpacknings- och Tidningsinsamlingen (FTI AB) för insamlingen av dessa material. Samrådsmöte mellan kommunen och FTI AB hålls minst en gång per år. I kommunen finns sex stycken återvinningsstationer med containrar för insamling av tidningar samt förpackningar av papper, plast, metall och glas. Behållare för klädinsamling finns vid några av återvinningsstationerna. 15

17 Insamling av och förpackningar och tidningar 2009 Kilo per invånare Knivsta Riket ,3 45, , ,5 10,2 10 5,6 4,6 1,2 1,6 1,3 0 Tidningar Metall Pappers Plast Glas Däck Det finns ingen mottagning av däck på återvinningscentralen. Däck ska lämnas till återförsäljare. Bilar Ett bildemonteringsföretag finns i kommunen. 6.3 Avfall som inte omfattas av producentansvar Den näringsgren som dominerar kommunen är lantbruk. Det finns traditionellt jordbruk men också många hästgårdar. Dominerande avfall från lantbruk är gödsel som oftast tas omhand på den egna gården eller av andra lantbrukare. Även en viss mängd farligt avfall uppstår i denna näringsgren När det gäller industriverksamhet så finns två plastindustrier och två snickerier i kommunen. Mindre verkstäder såsom bilverkstäder, smidesverkstäder m.m. finns också. AGA Gas har en anläggning i kommunen. Från industrierna uppstår spill som betecknas branschspecifikt avfall. Branschspecifikt avfall uppkommer som en följd av företagets specifika produktion. Exempel på detta är plast som inte går att återföra i produktionen vid plastindustrierna. Även avfall av mer allmän karaktär, så kallat icke branschspecifikt avfall uppstår i produktionen. Det kan vara emballage, trasor, engångspallar m.m. Eftersom det byggs mycket i Knivsta kommun så uppstår bygg- och rivningsavfall. Från handel- och tjänsteföretag kommer icke branschspecifikt avfall samt också en del hushållsavfall. Det finns 6 stycken företag som är så kallade B-verksamheter vilket innebär att de är tillståndsprövade av Länsstyrelsen. Dessa företag lämnar dokumentation av de avfallsmängder som uppstår till kommunen. Från övriga företag i kommunen finns inga uppgifter om avfallsmängder. 6.4 Behandlingsanläggningar Två anläggningar som behandlar avfall finns i kommunen: Ekmaco Reagro, är en komposteringsanläggning för vegetabiliskt livsmedelsavfall. 16

18 Olundakrossen, tar emot inerta schaktmassor som krossas vid anläggningen Båda anläggningarna har tillstånd från Länsstyrelsen för sin verksamhet 7 Nedlagda deponier Naturvårdsverket har tagit fram en modell för att undersöka förorenade områden, den kallas för Mifo-metodiken. I metoden ingår två faser. Fas 1 innebär att man utifrån olika slag av faktainsamling gör en riskbedömning av området för att sedan under fas två närmare undersöka de områden som anses ha en hög risk. Riskbedömningen utgår från fyra grundläggande faktorer: Föroreningarnas farlighet Föroreningsnivå Spridningsförutsättningar Känslighet och skyddsvärde Länsstyrelsen i Uppsala gjorde 2008 en bedömning enligt fas 1 Mifo-metoden på de 6 stycken kända nedlagda deponier som finns i kommunen och kom fram till att ingen av de nedlagda deponierna klassades som riskklass 1 (mycket stor risk). De nedlagda deponierna bedömdes enligt följande: Namn Fastighet Bedömning Knivsta, Vickebysjön Vickeby 1:9 m.fl. Riskklass 2 (stor risk) Knivstatippen Gredelby 7:51 m.fl. Riskklass 2 (stor risk) Område vid Knivsta Knivsta-Tarv 3:14 m.fl. Riskklass 3 (måttlig risk) reningsverk Lagga Kasby Kasby 3:1 Riskklass 3 (måttlig risk) Kungshamn Morga Fredrikslund 1:1 m.fl Riskklass 4 (liten risk) Schaktmassedeponi Vrå 3:1 Riskklass 4 (liten risk) Utifrån Länsstyrelsens bedömning kan slutsatsen dras att fas 2 av Mifo-metoden bör utföras snarast för främst de nedlagda deponier som bedöms tillhöra riskklass 2. 8 Uppfyllelse av mål i tidigare avfallsplan I den tidigare avfallsplanen som gällde fram till 2010 finns uppsatta lokala mål. En beskrivning av dessa och hur de har uppfyllts finns i bilaga x. 9 Miljöbedömning Avfallsplanens syfte är huvudsakligen att avhjälpa och mildra olika miljöproblem kopplade till avfallshanteringen. Denna plan medför inga större förändringar jämfört med nuvarande verksamhet och medför därmed ingen betydande miljöpåverkan. Några mål syftar till att utreda möjligheten av egen behandling av vissa avfallsslag. I dessa utredningar kommer även miljökonsekvensen av åtgärderna utredas 17

19 10 Uppföljning och tillsyn 10.1 Uppföljning av mål och åtgärder i avfallsplanen För att säkerställa att kommunens mål och tillhörande åtgärder följs kommer mål och handlingsplan i denna avfallsplan att följas upp årligen. Avfall & Återvinning ansvarar för att årligen rapportera till tekniska utskottet resultatet av denna uppföljning Tillsyn av mål och åtgärder i avfallsplanen Bygg- och miljönämnden är den nämnd som har tillsyn över avfallshanteringen. I den uppgiften ingår att bevaka att avfallsplanens mål och åtgärder hanteras enligt planen Tillsyn över producenterna av tidningar och förpackningar Bygg- och miljönämnden har också ansvar för hur producenterna sköter insamlingen av tidningar och förpackningar i kommunen. Bilagor: Bilaga 1 Uppfyllelse av mål i föregående avfallsplan Bilaga 2 Statistik Bilaga 3 Förteckning över återvinningsstationer i kommunen 18