Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras.

Transkript

1 Finansdepartementet Stockholm Dnr Fi2013/2602 Malmö den 19 maj 2014 Kommentarer: Promemoria översyn av deponiskatten Avfall Sverige är expertorganisationen inom avfallshantering och återvinning. Föreningen har funnits sedan 1947 och har omkring 400 medlemmar. Avfall Sverige företräder kommuner, kommunalförbund, kommunala bolag och kommunala regionbolag. Deras kunder utgör Sveriges befolkning och en stor del av näringslivet. Genom medlemmarna representerar Avfall Sverige Sveriges befolkning. I föreningen ingår, som associerade medlemmar, ett hundratal tillverkare, konsulter och entreprenörer aktiva inom avfallshantering. Avfall Sverige arbetar enligt avfallshierarkin och verkar för att förebygga att avfall uppstår och att mer återanvänds samt för att återvinna det avfall som ändå uppstår. Sammanfattning Avfall Sverige anser att avdrag bör tillåtas för flygaskor från avfallsförbränning, vilket skulle kunna främja utvecklingen av svenska behandlingsmetoder, eftersom deponiskatten fördyrar svenska behandlingsalternativ. Avfall Sverige anser att det i lagstiftningen bör ges tydligare förutsättningar för att sorterade/behandlade avfall från avfallsförbränning (från bottenaskan) i första hand ska komma till användning som konstruktionsmaterial ute i samhället. Avfall Sverige anser att punkt 11 första stycket 2 p ska ändras till att gälla även förorenade byggnadsmaterial på ett område som saneras. Avdrag från skattskyldighet bör medges för det avfall som uppstår efter utsortering av användbart material vid utgrävningar av gamla deponier (landfill mining). I annat fall uppstår en retroaktiv skatteeffekt. Avfall Sverige att det bör finnas en separat bestämmelse som medger avdrag för avfall från deponiåtervinning. Detta för tydliggöra avdragsmöjligheten för myndigheter då det visat sig att bedömningarna skiljer sig. Avfall Sverige, Avfall Sverige AB, Prostgatan 2, Malmö, Telefon , Fax E-post info@avfallsverige.se, Hemsida Bankgiro , Organisationsnummer

2 Avfall Sverige anser att det finns ett behov av att Skatteverkets lokala kontor bättre samordnar sig i frågan om avdrag för användning av avfall som konstruktionsmaterial (10 ). Anläggningar som helt är undantagna från skatteplikt kontrolleras inte av Skatteverket. Det är upp till tillsynsmyndigheten att se till att deras tillstånd följs och därmed att de inte tar in avfall som är skattepliktigt. Avfall Sverige anser att en förstärkning av tillsynen på detta område är viktig. Anläggningarnas användning av skattepliktigt material som konstruktionsmaterial innebär en konkurrenssnedvridning. Avfall Sverige anser att 6 ska förändras från att beskriva när avfallsskatt inte ska betalas till att beskriva när skatten ska betalas. Kommentarer Flygaskor från avfallsförbränning Idag omhändertas en stor del av flygaskorna som uppstår vid svenska avfallsförbränningsanläggningar på NOAHs anläggning på Langöya i Norge. Hanteringen klassas som återvinning, eftersom det anses utgöra någon sorts återfyllnad, vilket gör att hanteringen inte belastas med norsk deponiskatt. Enligt tillgängliga uppgifter så kan den nuvarande verksamheten fortsätta i ytterligare år. Flygaskor som deponeras på svenska avfallsanläggningar, ofta efter någon typ av förbehandling, belastas däremot med svensk deponiskatt. Avfall Sverige anser att avdrag bör tillåtas för flygaskor från avfallsförbränning, vilket skulle kunna främja utvecklingen av svenska behandlingsmetoder för att omhänderta flygaskor på ett miljösäkert och resurseffektivt sätt. Den nuvarande deponiskatten fördyrar svenska behandlingsalternativ och hindrar en sådan utveckling. Bottenaskor från avfallsförbränning Idag sorteras metallpartiklar rutinmässigt ut ur bottenaska från avfallsförbränning. Sorteringen sker huvudsakligen i mobila anläggningar, men i vissa fall även i stationära anläggningar. Både magnetiska och icke magnetiska partiklar sorteras ut. Tekniken förfinas också kontinuerligt för att sortera ut allt mindre metallpartiklar. Det pågår dessutom försök som syftar till att öka utvinningen av resurser i bottenaskan som är bundna i askmatrisen såsom metaller, sällsynta jordartsmetaller och fosfor. Vätgas skulle dessutom kunna utvinnas ur små aluminiumpartiklar som inte kan sorteras ut. Den sorterade bottenaskan, slaggruset, utgör ofta cirka 80 viktprocent av bottenaskan efter att metaller, grövre partiklar och annat oönskat material har sorterats bort. Slaggruset är ett minerogent material som kan användas i konstruktioner som ersättning för naturliga grusmaterial. Huvuddelen av slaggruset används idag i konstruktioner på avfallsanläggningar och för att sluttäcka avslutade deponier. Endast en mindre andel deponeras. Vid sluttäckningar används slaggruset huvudsakligen som utjämningsskikt som ska utgöra underlag för sluttäckningens tätskikt. 2 (5)

3 Användningen av slaggrus utanför avfallsanläggningar och nedlagda deponier är däremot idag mycket sällsynt. Orsaken är en restriktiv hållning från miljömyndigheterna till användningen av slaggrus. Det kan exemplifieras av Naturvårdsverkets handbok om användningen av avfall i anläggningsarbeten. Naturvårdsverket konstaterar själva i sin promemoria att flera aktörer menar att användningen av avfall i anläggningsarbeten har försvårats sedan verkets handbok publicerades. Avfall Sverige kan bekräfta att så är fallet utifrån information från våra medlemmar. Behovet av material till sluttäckningar av deponier kommer att minska kraftigt fram till år 2030 då behovet kommet att plana ut på en relativt låg nivå. Behovet av alternativa användningsområden kommer därför att öka under de kommande åren. Erfarenheter från andra länder inom EU visar att användningen av slaggrus ofta är kopplad till väl definierade restriktiva användningsområden. Däremot förekommer ingen fri användning av slaggrus. Kan slaggruset inte användas i samhället bör det styra till avfallsanläggningar med tillstånd att deponera avfall. I annat fall finns risk för att bottenaska från avfallsförbränning styrs mot sämre kontrollerad hantering för att undvika deponiskatten, som till exempel användning i bullervallar. Avfall Sverige anser att det i lagstiftningen bör ges tydligare förutsättningar för att sorterade/behandlade avfall från avfallsförbränning (från bottenaskan) i första hand ska komma till användning som konstruktionsmaterial ute i samhället. Förorenade massor från områden som saneras Avfall Sverige anser att hanteringen av förorenade massor från en sanering underlättas om förorenade jordar och förorenade byggnadsmaterial kan hanteras på liknande sätt. Ett allmänt avdrag i 11 p 2 kan styra massorna mot deponering om så anses vara nödvändigt. Avdrag från utgrävningar och saneringar av avfallsupplag Utgrävningar av gamla deponier (landfill mining) för att utvinna resurser som metaller och brännbara material har börjat diskuteras allt mer under senare år. Återvinningen av resurser kan även kombineras med sanering av ett upplagsområde. En återvinning av olika material kan göra det ekonomiskt möjligt att sanera en gammal deponi. Genomförandet av dylika projekt kan däremot försvåras om uppkommet restavfall som behöver deponeras belastas med deponiskatt. Om deponiskatt skulle utgå skulle en retroaktiv skatteeffekt uppstå. Avfall Sverige ställer sig positiva till att avfall från landfill mining och efterbehandling av deponier undantas skatteskyldigheten. 3 (5)

4 Angående miljöeffekter och ekonomisk potential vid utvinning av material och mineraler ur nedlagda deponier anser Avfall Sverige att det bör finnas en separat bestämmelse som medger avdrag för avfall från deponiåtervinning. Detta för tydliggöra avdragsmöjligheten för myndigheter då det visat sig att bedömningarna skiljer sig. Avfall Sverige instämmer således inte i vad Naturvårdsverket anger i sin promemoria (s. 9) där verket inte anser att det är nödvändigt med en sådan särskild bestämmelse. När det gäller aktiviteten landfill mining som sådan tar dock inte Avfall Sverige inom ramen för detta remissvar ställning till hur och i vilken omfattning sådana aktiviteter bör utföras. Prövningen av förutsättningarna för landfill mining måste förstås ske på sedvanligt sätt enligt miljöprövningsregelverket. Avdrag för användning av avfall som konstruktionsmaterial Det finns en problematik kring avdrag för konstruktionsmaterial på deponierna och Skatteverkets revisioner (10 ). Skatteverket verkar inte ha ett nationellt angreppssätt eller en tydlighet angående vilka avdragsmöjlighet för konstruktionsmaterial som kan göras och hur detta ska dokumenteras. Detta bidrar till ojämlika bedömningar inom branschen vilket i längden ger en snedvriden konkurrens. Avfall Sverige anser att det finns ett behov av att Skatteverkets lokala kontor bättre samordnar sig i frågan om avdrag enligt 10. Anläggningar som är undantagna från skatteplikt Anläggningar som helt är undantagna från skatteplikt kontrolleras inte av Skatteverket. Det är upp till tillsynsmyndigheten att se till att deras tillstånd följs och därmed att de inte tar in avfall som är skattepliktigt. Avfall Sverige anser att en förstärkning av tillsynen på detta område är viktig. I överväganden angående nyttan med deponiskatten som en miljöskatt är problematiken med avslutade deponier som inte längre är skattepliktiga tar in skattepliktigt material som konstruktionsmaterial central. Det handlar ofta om anläggningar med lägre miljökrav på till exempel lakvattenhantering och gasåtervinning. Ofta har dessa anläggningar ingen deponigasåtervinning alls. Utifrån information från våra medlemmar har vi fått vetskap om att det bland annat förekommer olika bedömningar kring avdrag för konstruktionsmaterial i olika delar av landet. Detta då det är komplicerat att på ett riktigt sätt göra dessa avdrag. Ett problem som icke skattepliktiga anläggningar saknar. I praktiken innebär detta att tveksamma konstruktionsmaterial går till anläggningar med lägre eller inga miljökrav alternativt till byggande av bullervallar med mera. Precis som att olika bedömningar från Skatteverket när det gäller användningen av avfall för konstruktionsändamål inne på en deponi leder till snedvriden konkurrens innebär också mottagandet av skattepliktigt material som konstruktionsmaterial vid avslutade deponier som inte längre är skattepliktiga en sådan snedvridning. 4 (5)

5 Avfall Sverige anser därför att en punkt har nåtts där det kan konstateras att det som inte kan återvinnas ska tas ur kretsloppet och deponeras på en miljösäker deponi. Deponiskatten motverkar i dag ett sådant syfte. Avfall Sverige avser att återkomma till Finansdepartementet och Skatteverket i denna fråga. Angående skattskyldigheten Avfall Sverige anser att 6 ska förändras från att beskriva när avfallsskatt inte ska betalas till att beskriva när skatten ska betalas. Avfall Sverige anser att avfallsskatt endast ska betala för avfall som deponeras. Detta skulle förenkla hanteringen av avfallsskatten för verksamhetsutövarna. Ett stort problem med dagens lag är att tolkningar av vad som ska godkännas som avdrag varierar kraftigt mellan olika myndigheter. Behovet av en omfattande lista med avdrag i 11 som efter hand behöver revideras skulle därmed försvinna. Skatten bör således inte debiteras utifrån en nettobeskattning, som i dagsläget, utan debiteras som ett slutskatteavdrag. Detta skulle förhoppningsvis också medföra en mer likartad tolkning vid till exempel skatterevisioner. För fortsatta kontakter i dessa frågor hänvisar vi till våra rådgivare Sven Lundgren, sven.lundgren@avfallsverige.se eller Johan Fagerqvist, johan.fagerqvist@avfallsverige.se telefon Vänliga hälsningar Avfall Sverige Peter Danielsson Ordförande Weine Wiqvist Vd 5 (5)