Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm?
|
|
- Margareta Sundström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Återvinning av avfall i anläggningsarbete. Vad innebär handboken, nya domar mm? Thomas Rihm På säker grund för hållbar utveckling
2 Avfall (förslag MB) Varje ämne eller föremål som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Harmlöst Livsfarligt Mötesnamn etc 2
3 Återvinning Åtgärd som resulterar i att avfall ersätter annat material eller att energin i avfallet tas tillvara. Mötesnamn etc 3
4 Undantag från avfallsförordningen Icke-förorenad jord och annat naturligt material som har grävts ur i samband med en byggnadsverksamhet, om det är säkerställt att materialet kommer att användas för byggnation i sitt naturliga tillstånd på den plats där grävningen utfördes. Mötesnamn etc 4
5 Alternativ Mötesnamn etc 5
6 POPs Mötesnamn etc 6
7 Farligt avfall? H1-H2 Förorenade massor Vad är farliga ämnen? H3 Flampunkt < 55 grader Innehåller massorna farliga ämnen? Ämnen med farliga egenskaper H1-H14 enligt AF bilaga 3 H4-H8, H10-H11 Halter enligt AF Bilaga 3 Icke-farligt avfall Farligt avfall * * * H9, H12-H14 Inga kriterier i AF Mötesnamn etc 7
8 Kriterier för deponering Deponier för inert avfall Farligt avfall som får samdeponeras med ickefarligt avfall på deponier för ickefarligt avfall Farligt avfall Det finns inga gränsvärden för deponier för ickefarligt avfall. Kriteriet att avfallet är ickefarligt räcker för att det skall få deponeras för på en deponi för ickefarligt avfall. OBS H14 Uppkommer lakvatten som är farligt avfall? Mötesnamn etc 8
9 Deponiklass? Mötesnamn etc 9
10 När uppstår en deponi? Massorna ligger kvar och täcks över Massorna samlas ihop och täcks över Massorna flyttas från ett område till ett annat inom samma objekt Massorna flyttas mellan objekt Är det några skillnader i krav? Är det några skillnader i ansvar? Mötesnamn etc 10
11 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok Bara för avfall Bara vid anläggningsarbeten Olämplig för bundna material Ej för återfyllnad av saneringsområden Ej för områden med speciella förutsättningar (skyddsvärda) 8 metaller Sulfater och klorider PAH (L,M och H) Mötesnamn etc 11
12 Exponeringsvägar Hälsokriterier Miljökvalitetskriterier Krav på biodiversitet Hur fungerar utlakningen Påverkan på ytvatten och övrig miljö Mötesnamn etc 12
13 Allmän användning - Deponi Inga långsiktiga restriktioner Inga tätskikt Avfallet kan flyttas Exponering som vid KM Närmsta yt- och grundvatten är recipient oberoende av användning Max 5 % störning av markmiljön Långsiktiga restriktioner nödvändiga Avfallet bedöms inte flyttas Lägre exponeringsgrad Tar även med intag av ytvatten Avrinning direkt till ytvatten Grunvattenrecipienten redan utnyttjad av själva deponin Max 25 % störning av markmiljön Mötesnamn etc 13
14 Styrande exponeringsvägar Kolla också av mot skydd för yt- och (grundvatten) Mötesnamn etc 14
15 Grundvattenberäkningar Mötesnamn etc 15
16 Större yt- och grundvattenflöden Ökad utspädning Snabbare grundvattentransport? Koncentration C 0 Koncentration C L i utläckande lakvatten Koncentratio n i en punkt nedströms C max Tid Mötesnamn etc 16
17 Naturvårdsverkets exempel Mötesnamn etc 17
18 Mötesnamn etc ,5 0,5 PAH-H PAH-M ,6 PAH-L Sulfat Klorid 3 4 0, Zink 0,6 0,4 0,2 0, Nickel 0,01 0,01 0,001 0,001 2,5 0,25 1,8 0,1 Kvicksilver 0,3 1 0,06 0, Krom tot 0,6 0,8 0,2 0, Koppar 0,007 0,02 0,004 0, ,5 1,5 0,2 Kadmium 0,3 0,2 0,1 0, Bly 0,4 0,09 0,05 0, Arsenik mg/kg TS mg/l mg/kg TS L/S=10 Deponi Utlakning l/s =10 C0 Deponi C0 LS=0,1 Allmänt MKM KM Deponi Täckning Allmän användning Ämne Riktvärden
19 MÖD:s Ställningstagande M Miljööverdomstolen har i bland annat rättsfallen MÖD 2007:29 och MÖD 2008:7 tagit ställning till frågan om vilka krav som ska ställas på konstruktionsmaterial utanför sluttäckningens tätskikt. I domarna anför Miljööverdomstolen i huvudsak följande. En avslutad deponi måste för lång tid framöver betraktas som ett förorenat område som kommer att kräva särskild tillsyn och föreskrifter om restriktiv användning av marken. För ett sådant område behöver knappast som försiktighetsmått enligt 2 kap. 3 miljöbalken ställas krav på användning av jungfruliga massor. Det kan inte anses förenligt med principen om resurshushållning enligt 2 kap. 5 miljöbalken. Miljööverdomstolen har i domarna kommit fram till att massor som uppfyller MKM-kraven får nyttiggöras för konstruktionsändamål i deponins sluttäckning utanför tätskiktet. Naturvårdsverkets ställningstagande i den handbok som givits ut efter de ovan redovisade domarna föranleder inte Miljööverdomstolen att nu ändra sin praxis. Mötesnamn etc 19
20 Modellberäkningar Modellen är för bra för att reduceras till en tabell, den bör kunna användas för platsspecifika bedömningar. Ger vägledning beträffande fler ämnen Kräver god kännedom om modellens uppbyggnad Kompletterande beräkningar behövs för spridning via ytoch grundvatten Resultaten måste ses som en av flera värderingsgrunder Mötesnamn etc 20
21 Goda råd 1 Var ute i god tid Undersökningar tar tid Utvärdering tar tid Beslutsfattande tar tid Att få allmänhetens acceptans tar väldigt mycket tid Mötesnamn etc 21
22 Goda råd 2 Se till att alla uppgifter om de olika materialen är lätt tillgängliga Lättillgängliga kunskaper behövs för att: dimensionera konstruktionerna rätt göra bra miljökonsekvensbeskrivningar myndigheter skall kunna vara trygga med sina beslut få allmänhetens acceptans Kontrollera kvalitetssäkringen! Mötesnamn etc 22
23 Goda råd 3 Kom ihåg att det inte är materialen i sig som skall bedömas, utan miljökonsekvenserna av den valda konstruktionen. Mötesnamn etc 23
24 Goda råd 4 Arbeta med flera alternativ. Välj det bästa med hänsyn till miljökonsekvenser och ekonomi. Om alla är överens om vilket alternativ som är bäst brukar även juridiska problem kunna lösas. Mötesnamn etc 24
25 Arbeta gärna med alternativ! Alternativ Kostnad (Investering och drift) Miljönytta Ingen åtgärd Minimum enligt lag Enkelt alternativ Omfattande alternativ Mötesnamn etc 25
26 Goda råd 5 Utnyttja tiden! Föreslå försöks-/demonstationsytor Verkligheten ger säkrare svar än beräkningar Mötesnamn etc 26
27 Goda råd 6 Vi är är alla människor. Ett underlag måste vara så bra att alla kan känna sig trygga med de beslut som fattas. Mötesnamn etc 27
28 Tack för uppmärksamheten! Mötesnamn etc 28
29 Farliga egenskaper H1 Explosivt H2 Oxiderande H3 Brandfarligt H4 Irriterande H5 Hälsoskadligt H6 Giftigt H7Cancerframkallande H8 Frätande H9 Smittförande H10 Skadligt för fortplantning H11 Mutagent H12 Avger giftiga gaser i kontakt med vatten, luft eller syra H13 Kan ge upphov till annat ämne med farliga egenskaper (t.ex. lakvatten) H14 Ekotoxiskt. Mötesnamn etc 29
30 Avfallsförordningen bilaga 3 mycket giftiga vid en total koncentration = 0,1 %, giftiga vid en total koncentration = 3 %, hälsoskadliga vid en total koncentration = 25 %, frätande (R35) vid en total koncentration = 1 %, frätande (R34) vid en total koncentration = 5 %, irriterande (R41) vid en total koncentration = 10 %, irriterande (R36, R37 eller R38) vid en total koncentration = 20 %, cancerframkallande (kategori 1 eller 2) vid en koncentration = 0,1 %, cancerframkallande (kategori 3) vid en koncentration = 1 %, skadligt för fortplantningen (kategori 1 eller 2) (R60 eller R61) vid en koncentration = 0,5 %, skadligt för fortplantningen (kategori 3) (R62 eller R63) vid en koncentration = 5 %, mutagent ämne (kategori 1 eller 2) (R46) vid en koncentration = 0,1 %, mutagent ämne (kategori 3) (R40) vid en koncentration = 1 %. Mötesnamn etc 30
31 H14 KIFS 2205:7 Miljöfarliga kemikalier >0,25 % >2,5 % >25% Mötesnamn etc 31
32 Avfall Sveriges riktvärden Metaller och andra föroreningar i förorenad jord Val av en eller flera modellsubstanser Jämförelser med Kemikalieinspektionens klassningsdatabas (Ny EU-förordning om klassning och märkning av kemikalier) Mötesnamn etc 32
33 Mötesnamn etc 33
34 Exempel på klassning Avfall Sverige rapport 2007:01 H4 Irriterande ej klassat H5 Hälsoskadligt ej klassat H6 Giftigt ej klassat H7 cacerframkallande kategori 2, R45, 0,1 % = 1000 mg/kg TS H8 Frätande- ej klassat H10 Skadligt för fortplantning kategori 2, R ,5 % =5000 mg/kg TS H11 Mutagent kategori 2, R46, 0,1 % = 1000 mg/kg TS H14 Ekotoxiskt Miljöfarligt R ,25 % = 2500 mg/kg TS Lägsta gräns för märkning 0,01 % = 100 mg/kg TS Mötesnamn etc 34
35 Flera ämnen samtidigt Giftiga, mycket giftiga och hälsoskadliga Frätande och irriterande Miljöfarliga Formler av typ: + P P P T + T Xn + 0,1% 3% 25% 1 P T+ =Koncentrationen av varje mycket giftigt ämne P T =Koncentrationen av varje giftigt ämne P Xn =Koncentrationen av varje hälsoskadligt ämne Mötesnamn etc 35
36 Funktionskrav, topp och botten För klass 1 och 2 gäller (topp och botten): Utläckage < 5 respektive 50 mm/år Skall fungera under drifttiden > 0,5 m Mötesnamn etc 36
37 Exempel på barriärer Vegetationsskikt Skyddsskikt >1,0m Materialseparerande skikt 0,1m Dränering 0,3-0,5 m Materialseparerande skikt 0,1 m Mineraliskt tätskikt 0,3-0,5 m Materialseparerande skikt 0,1 m Gasdränering 0,3 m Utjämningsskikt 0,5 m TOTALT m Dränering >0,5 m Tätskikt Geologisk barriär Mötesnamn etc 37
38 Fler överväganden TOC problem vid deponering men i regel inget problem vid deponitäckning Kväve och fosfor i regel inget stort problem vid förorenad jord men väl vid användning av slam mm. Om förorenade massor består av t.ex. aska eller annat icke-jordmaterial gäller inte Kd värdena i modellen. Mötesnamn etc 38
Återvinning av avfall i anläggningsarbete
Peter Flyhammar Återvinning av avfall i anläggningsarbete Hälsingborg 2010-10-03 Sluttäckningar av deponier Vegetationsskikt Skyddsskikt Dränering Tätskikt Gasdränering Utjämningsskikt 1 Användning av
Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning
Anders Hedenstedt Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Bakgrund, intentioner och tillämpning 1 Naturvårdsverkets handbok 20:1 Återvinning av avfall i anläggningsarbeten 2 Bakgrund Allmän användning
Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008
Kriterier för återvinning av avfall i anläggningsarbeten Vårmöte Nätverket Renare Mark den 1 april 2008 Ann-Marie Fällman Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2008-04-01 Naturvårdsverket Swedish Environmental
Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP
Avfallsklassificering, förorenade massor och CLP Uppdaterade bedömningsgrunder för förorenade massor Linda Johnsson, Erik Bergstedt - WSP Environmental 2010-10-05 Workshop Miljösamverkan Skåne Program
Användning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning. Vad ska jag prata om och vilken nytta har ni av detta?
Användning av avfall i anläggningsarbeten en möjlighet till återvinning Handbok 2010:1 Renare mark den 2324 mars 2010 Erika Nygren Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 20100329 Naturvårdsverket Swedish
Återvinning av avfall i anläggningsarbeten. Handbok 2010:1. Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland
Återvinning av avfall i anläggningsarbeten Handbok 2010:1 Miljösamverkan Västra Götaland Miljösamverkan Värmland Carl Mikael Strauss Miljörättsavdelningen, Naturvårdsverket 2010-03-25 Naturvårdsverket
Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin
Lakvatten (sigevann) från en modern svensk deponi Hanna Modin Teknisk Vattenresurslära, Lunds Universitet Agenda Förändrad svensk deponilagstiftning Förväntade effekter Fläskebo en modern deponi Projektet
Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö
Seminarium om utmaningar och möjligheter kring deponier 26 november Malmö Dagens hantering av förorenade jord- och muddermassor Peter Flyhammar, SGI Finansiärer: SGI och Avfall Sverige På säker grund för
Avfallsbegreppet GERTRUD GYBRANT
Avfallsbegreppet Miljöbalken 15 kapitlet 1 Med avfall avses varje föremål eller ämne som innehavaren gör sig av med eller avser eller är skyldig att göra sig av med. Ett ämne eller föremål ska anses vara
Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi
Exempel på tillvägagångssätt där avfall används som konstruktionsmaterial på en deponi Pär Elander par@elandermiljoteknik.com 072-217 08 77 1 Pilotförsök sluttäckning med användning av avfall 2 Villkor
Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman?
1 Riskbedömningar från masshantering till sanering Hänger systemet samman? TOVE ANDERSSON / RENARE MARK DEN 15 MAJ 2019 2 Vad är det vi pratar om? Masshantering, några typfall: - Inom infrastrukturprojekt
Avfall i anläggningsarbeten
Avfall i anläggningsarbeten Beskrivning av vår vägledning och handbok Filip Norlén Sektionen för avfall och kemikalier Örebro 21 november 2013 2013-09-24 Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection
Nätverket Renare Mark Syd - NSR 11 oktober 2007
Nätverket Renare Mark Syd - NSR 11 oktober 2007 Presentation av Avfall Sveriges UPPDATERADE BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR FÖRORENADE MASSOR Rapport 2007:01 UPPDATERADE BEDÖMNINGSGRUNDER FÖR FÖRORENADE MASSOR UPPDATERADE
Lagstiftning vad säger praxis om hantering av massor
Lagstiftning vad säger praxis om hantering av massor 2018-05-23 Vad ska jag prata om idag? Vad säger lagstiftningen? Vad säger praxis? Utredning med förslag till ändringar pågår Vilken vägledning finns?
CLP-förordning, vad innebär det? Grundläggande karakterisering av jordmassor
Grundläggande karakterisering av jordmassor Sami Serti Citres AB Tfn: 0734 12 64 88 E-post: sami.serti@citres.se Avfall Sveriges rekommenderade haltgränser för klassificering av förorenade massor som farligt
Risker med deponier för konventionellt avfall. Kärnavfallsrådets seminarium 2015-11-03 Mark Elert Kemakta Konsult AB
Risker med deponier för konventionellt avfall Kärnavfallsrådets seminarium 2015-11-03 Mark Elert Kemakta Konsult AB Inledning Regler för klassificering av avfall Typer av deponier Vad får deponeras? Riskbedömning
Klassificering av farligt avfall PM med beräkningsexempel
Klassificering av farligt avfall PM med beräkningsexempel December 2007 Huvudmän Länsstyrelserna och Naturvårdsverket Webbplats www.miljosamverkansverige.se Grupparbetsplats http://miljoportal.intra.lst.se/miljosamverkansverige
En resurseffektiv masshantering
En resurseffektiv masshantering Dagens presentation, innehåll Hur uppnår vi en resurseffektiv masshantering som också är säker för människors hälsa och miljön? Erfarenheter från Stockholms Stad Information
Angående ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till fortsatt och utökad verksamhet vid Löt avfallsanläggning i Vallentuna kommun
1 (6) SWEDISH ENVIRONMENTAL PROTECTION AGENCY YTTRANDE 2009-02-26 Dnr 641-5879-08 Nacka Tingsrätt Miljödomstolen Box 1104 131 26 Nacka Strand Yttrande i målet M3092-08 Angående ansökan om tillstånd enligt
Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Generellt scenario: KM
2015-05-31, kl. 20:18 Uttagsrapport Eget scenario: Bostäder 0-1 m Naturvårdsverket, version 1.00 Bostäder och blandad bebyggelse 0-1 m under markytan Beräknade riktvärden Ämne Riktvärde Styrande för riktvärde
Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner. Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå
Framtida risker med att använda avfall i konstruktioner Gustaf Sjölund Dåva Deponi och Avfallscenter Umeå Miljömål 15: God bebyggd miljö "Städer, tätorter och annan bebyggd miljö ska utgöra en god och
Massor för anläggningsändamål
Massor för anläggningsändamål Vilka alternativa användnings- områden träffar vi på? Vad menas med rena/inerta massor? Gudrun Magnusson 2012-10-18 Massor vägbyggen, tomter mm Sluttäckning av deponi Efterbehandling
Avfall, deponier och laktester Eva Lidman
ANALYTICAL CHEMISTRY & TESTING SERVICES Enter Division Name Avfall, deponier och laktester Eva Lidman Right solutions..right partner Naturvårdsverkets föreskrifter NFS 2004:10 4 Grundläggande karakterisering
Avfall och förorenade. områden
Avfall och förorenade Avfallsbegreppet Klassning av avfall områden Att bygga med massor från ett förorenat område Att bygga med massor i ett förorenat område Andra anmälnings- och tillståndspliktiga verksamheter
PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin
2014-01-16 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till 2005. Avfall som deponerats är bland annat
Ur naturvårdsverkets handbok 2010:1 återvinning av avfall i anläggningsarbeten sid 21:
PM Sidan 1 av 6 Rena massor Sammanfattning Massor som kan användas för återvinning ska användas för återvinning i annat fall är det fråga om deponering. Det finns inget lagrum för någon annan bedömning!!
Återanvändning av avfall för anläggningsändamål
Återanvändning av avfall för anläggningsändamål Nätverksträff 9 november 2016 Elin Arvidsson Glans Informationspunkter Vägledningsmaterial Länsstyrelsens informationsmaterial Länsstyrelsens tillsynsvägledning
Mark Elert och Celia Jones
Hantering av förorenade muddermassor på land - Kriterier för TBT, Irgarol o Diuron Nytänkande i hanteringen av förorenade sediment och förorenad mark i hamnar och småbåtshamnar Mark Elert och Celia Jones
Bedömningsgrunder för förorenade massor. RVF Utveckling 02:09 ISSN 1103-4092. RVF Utveckling
Bedömningsgrunder för förorenade massor RVF Utveckling 02:09 ISSN 1103-4092 RVF Utveckling RVF Utveckling 02:09 ISSN 1103-4092 RVF Service AB Tryck: Daleke Grafiska 2005 Upplaga: 300 ex (nytryck) Förord
Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion?
Förorenade massor i sluttäckning deponering eller konstruktion? Per Hübinette Gudrun Magnusson Bakgrund Länsstyrelsen har tillsyn på större avfallsanläggningar och vägleder kommuner i t ex anmälningsärenden
Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier
Inventering undersökning klassning av nedlagda deponier Renare marks vårmöte 25-26 mars 2015 Peter Flyhammar SGI, avd. Markmiljö Mötesnamn etc 1 Avdelning Markmiljö Exempel på arbetsområden: Förorenad
Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall
Arkivbeteckning 1(5) Miljödepartementet 103 33 STOCKHOLM Genomförande av EU-lagstiftning om utvinningsavfall Länsstyrelsen har beretts tillfälle att yttra sig över remitterat författningsförslag som syftar
Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009. 1 Sammanfattning. 2 Bakgrund. 3 Syfte. 4 Utförda provtagningar
Uppdragsnr: 10106430 1 (4) PM Kistinge deponi, Stjärnarp 11:5. Referensprovtagning 2009 1 Sammanfattning Halmstads kommun planerar för en ny deponi på Kistinge söder om Halmstad. I samband med detta har
Miljösamverkan Västerbotten
miljosamverkanvasterbotten.se Miljösamverkan Västerbotten Dialogmöte om avfall för anläggningsändamål 24 september 2013 09.00-09.30 Fika 09.30-10.00 Välkomna, syfte med dagen, presentationsrunda 10.00-10.30
Rättelse/komplettering
SVEA HOVRÄTT Rotel 0603 060301 Mål nr M 5829-14 Rättelse/komplettering Dom, 2015-02-13 Rättelse, 2015-02-16 Beslutat av: hovrättsrådet Henrik Löv På grund av skrivfel har domens datum angetts 2015-05-13
GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING
LEGAL#12790049v1 Bilaga 1 GÄLLANDE VILLKOR FÖR STORSKOGENS AVFALLSANLÄGGNING Denna sammanställning avser de villkor och bemyndiganden som gäller för verksamheten vid Storskogens avfallsanläggning. I parentes
Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten för återanvändning i anläggningsändamål
UPPDRAG Sunda Lekplats UPPDRAGSNUMMER 1169031000 UPPRÄTTAD AV Ingrid Franzen GRANSKAD AV Mattias Bäckström DATUM 26 Resultat från lakning av avfallsmassor från lekplats vid Sunda samt bedömning om lämpligheten
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om ändring i avfallsförordningen (2011:927); SFS 2014:236 Utkom från trycket den 29 april 2014 utfärdad den 16 april 2014. Regeringen föreskriver 1 att 54 58 och bilaga
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om deponering av avfall; SFS 2001:512 Utkom från trycket den 19 juni 2001 utfärdad den 7 juni 2001. Regeringen föreskriver 1 följande. 1 Syftet med denna förordning
Aktuellt om farligt avfall från avfallsbranschen
Miljösamverkan Västra Götaland Upptaktsdagar om farligt avfall 2003-08-25 Aktuellt om farligt avfall från avfallsbranschen Jessica Christiansen, utredare RVF - Svenska Renhållningsverksföreningen Aktuellt
Hur tänker myndigheter vid beslutsfattande?! Katharina Krusell
Hur tänker myndigheter vid beslutsfattande?! Katharina Krusell katharina.krusell@lansstyrelsen.se Utgångspunkt Miljöbalken med tillhörande förordningar Miljöbalkens syfte Främja en hållbar utveckling som
Avfallsfrågor. -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004
Avfallsfrågor -vad ska vara gjort, när och hur? LÄNSSTYRELSEN VÄSTRA GÖTALAND Gudrun Magnusson Miljösamverkan 1 sept 2004 Deponering av organiskt material förbjudet (DF) Avfallsproducenten skall klassificera
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd till 38-42 förordningen (2001:512) om deponering av avfall; NFS 2002:17 Utkom från trycket den 25 juni 2002 beslutade
handläggning av ärenden gällande massor Förfrågan/Anmälan från VU om att använda massor i anläggning
handläggning av ärenden gällande massor Förfrågan/Anmälan från VU om att använda massor i anläggning sker åtgärder i förorenat område? Anmälan enligt 28 FMH kan vara nödvändig. är materialet ett avfall?
Inventering av förorenade områden
Inventering av förorenade områden Vilka föroreningar kan förväntas, deras möjliga utbredning och hur människor och miljö kan exponeras. Rapport 4918 Naturvårdsverket MIFO - Metodik för Inventering av Förorenade
Eskilstuna Energi och Miljö. Vi finns med i våra kunders vardag.
Eskilstuna Energi och Miljö Vi finns med i våra kunders vardag. Eskilstun VD Ca 410 anställda 6 affärsområden 2 dotterbolag Stab Elnät AB Försäljning AB Återvinning Service Support Stadsnät Vatten och
DOM Stockholm
SVEA HOVRÄTT Miljööverdomstolen Rotel 1308 DOM 2008-02-25 Stockholm Mål nr M 1813-07 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Stockholms tingsrätts, miljödomstolen, deldom den 8 februari 2007 i mål nr M 28110-05,
Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning
Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Gustav Tham & Lale Andreas
Analys av rensmassor vid Knästorp 2016
Rapporten är upprättad av: Jan Pröjts. Granskning: Karl Holmström och Johan Krook. Uppdragsgivare: Höjeå vattenråd. Landskrona 2017-02-06 EKOLOGGRUPPEN ADRESS: Järnvägsgatan 19B, 261 32 Landskrona TELEFON:
DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm
STOCKHOLMS TINGSRÄTT DELDOM 2007-02-08 meddelad i Stockholm Sid 1 (67) Mål nr SÖKANDE Vafab Miljö AB, 556191-4200 Nyängsleden 721 87 Västerås Ombud: Advokat Mikael Hägglöf Fröberg & Lundholm Advokatbyrå
Utvärdering av Ekobackens deponi
Utvärdering av Ekobackens deponi Uppdraget Svensk Ekologikonsult har fått i uppdrag av Värmdö kommun att utvärdera vilka föroreningar som kan förknippas med utgående vatten från Ekobackens deponi. Utredningen
DOM Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 060307 DOM 2017-09-04 Stockholm Mål nr M 10762-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-11-17 i mål nr M 2679-15,
PM Miljö. Peab Sverige AB Fabege AB. Kv Lagern, markmiljö. Stockholm 2011-04-11
Peab Sverige AB Fabege AB Stockholm 2011-04-11 Datum 2011-04-11 Uppdragsnummer 61151144701 Utgåva/Status Joakim Persson Uppdragsledare Linnea Sörenby Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan
Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning
Utvärdering av fullskaleanvändning av askor och andra restprodukter vid sluttäckning av Tveta Återvinningsanläggning Telge AB/Telge Återvinning AB Luleå tekniska universitet Lale Andreas & Gustav Tham
Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger
Farligt, farligare, farligast? Kriterier för sediment med rester av båtbottenfärger Nätverket Renare Mark 2013-03-20 Mark Elert och Celia Jones Kemakta Konsult AB Innehåll Att ta fram kriterier för nya
Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål
Bedömning av prövningsnivån vid återvinning av schaktmassor i anläggningsändamål Inledning Detta handläggarstöd är tänkt som en hjälp i bedömningen av när en anläggning där schaktmassor (avfall) återvinns
Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi
Grundläggande karakterisering av farligt avfall till deponi Grundläggande karakterisering av avfall utförs av avfallsproducenten. Denna blankett gäller för farligt avfall. Om avfallet klassas som icke-farligt
10 25 200 300 50 400 0,50 15 15 35 80 200 80 150 0,25 2,5 250 500 8,0 50 30 150 20 120 100 500 100 500 100 1 000 10 50 3,0 15 10 30 3,0 15 3,0 20 1,0 10 0,00002 0,00018 Envägskoncentrationer (mg/kg) Ojusterat
Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras
MÅS 3.5.3 1 (5) Referens nr. Avfallstyp Datum Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras 1. Avfallsproducent och avfallets ursprung (5 1 punkten) Datum Platsnummer Företag Org.nummer Postadress
Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna
Västerås stad, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen Anna Karlsson, FO/avfallsutbildning, Eskilstuna 100928 Kvarteret Översten, Västerås Nyetablering av bostäder Beläget vid E18 Försvarsmakten haft området
Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv
Hantering av sediment ur ett miljörättsligt perspektiv Nätverket Renare Mark Linköping den 1 oktober 2013 Advokat Maria Paijkull Dumpningsförbud Muddermassor är avfall Förbud att dumpa avfall till havs
Lägesrapport KVVP etapp 1
Lägesrapport KVVP etapp 1 Dammar och Våtmarker: En pågående entreprenad (Nr 750 Ry 4:1), Nr 781 Hammarlunda 7:1 upphandlas när skötsel av vindpump är klarlagd Resultat: 12 ha våtmarksyta, fiskevårdande
Sökanden. Fastighetsuppgifter där massor ska läggas ut. Utförare/entreprenör (om annan än sökande) Ansvarig för miljökontroll. Miljökontoret 1 (5)
Anmälan om användning av avfall för anläggningsändamål Användning av avfall (t.ex. schaktmassor) på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten om risken inte är mindre än ringa enligt
Myndighetsperspektivet
Myndighetsperspektivet Sulfidjord lösningar för framtiden Umeå 2017-04-26 Karin Bark, Sofia Linder Vilka är vi? Sofia Linder Miljöinspektör, Miljö- och byggnadsförvaltningen, Luleå kommun Karin Bark Konsult
Klassificering av askor med avseende på innehåll av bly
Klassificering av askor med avseende på innehåll av bly PbHaz Åforsk, Avfall Sverige, SGI På säker grund för hållbar utveckling Lagstiftning Fysiologiska och Toxikologiska test Kemisk analys och haltkriterier
Processer att beakta i de förorenade massorna
Tekn.Dr. Sami Serti Riskbedömning vid hantering av sediment/muddermassor en processbaserad historia Tfn: +46 8 695 64 88 Tfn (mobil): +46 734 12 64 88 E-post: sami.serti@sweco.se Processer att beakta i
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Naturvårdsverkets allmänna råd till Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid
PR-Slamsugning AB Utgåva 1, 2007-12-17
BLANKETT FÖR GRUNDLÄGGANDE KARAKTERISERING AV AVFALL SOM SKA DEPONERAS Datum. Avfallsproducent Namn Adress Organisationsnummer Postnummer Kontaktperson Postort Telefonnummer Beskrivning av avfall Karakteriseringen
Naturvårdsverkets generella riktvärden
Naturvårdsverkets generella riktvärden Maria Carling, SGI maria.carling@swedgeo.se 013-201826 Vad ska jag prata om nu? - Vilka begränsningar finns? - Riktvärdesmodellens uppbyggnad - Grundläggande antaganden
Vad gör vi med våra deponier?
Vad gör vi med våra deponier? Internationellt perspektiv Inkapsling rätt eller fel? Tar vår generation hand om vårt eget avfall Håkan Rosqvist Seminarium om deponering Tyréns 28 februari 2013 Geologiska
Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar
1 (7) Miljö- och byggkontoret April 2005 Bo Jernberg PM Användning av LB-ugnsslagg från stålverket i Smedjebacken Bakgrund och förutsättningar I Stålverket i Smedjebacken, Fundia Special Bar AB, tillverkas
Varudeklaration gummiklipp, 2010-06-15
VARUDEKLARATION GUMMIKLIPP ANVÄNDNINGSOMRÅDE Gummiklipp har karakteristiska egenskaper som fördelaktigt kan nyttjas i olika anläggningstekniska applikationer. De mest karakteristiska egenskaperna är låg
Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden
Bilaga - Beräkning av platsspecifika riktvärden 2017-02-27, kl. 17:02 Uttagsrapport Generellt scenario: KM Naturvårdsverket, version 2.0.1 Eget scenario: Bostäder Blankaholm Beskrivning Modifierat scenario
Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning. Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ)
Alternativ för hantering av askor från avfallsförbränning Stig-Olov Taberman Miljö- och utvecklingsingenjör Tekniska Verken i Linköping AB (publ) Askor från avfallsförbränning Rökgasreningsrester/ slagg
DEPONIERNAS INVERKAN PÅ VATTENKVALITETEN I VÄSTRA OCH ÖSTRA BROTTET VID VATTENFYLLNING
TILL Jon Hallgren, Cementa AB DATUM 2017-12-19 KOPIA Kerstin Nyberg, Cementa AB FRÅN Peter Vikström/ Annika Lindblad-Påsse UPPDRAGSNUMMER 1650142 DEPONIERNAS INVERKAN PÅ VATTENKVALITETEN I VÄSTRA OCH ÖSTRA
Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.
1 (7) Vissa revideringar kan komma att ske efter inkomna synpunkter och då erfarenhet vunnits. Kontakta tillsynsmyndigheten för senaste versionen Grundläggande karakterisering av avfall som ska deponeras.
Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor
Stabilisering för deponering av förorenade muddermassor Pär Elander, Elander Miljöteknik AB Anders Bank, Structor Miljö Väst AB Tommy Hammar, länsstyrelsen i Kalmar län Vårmötet 2015 1 Motiv för efterbehandlingen
Målgruppen är varierad
Vem är det egentligen vi ska rena marken för? Mia Jameson SMAK-chef SAKAB AB Målgruppen är varierad Olika organismer inklusive människor i nutid Olika organismer inklusive människor i framtiden Naturen
KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA. Översiktlig miljöteknisk markundersökning
KILSTRÖMSKAJEN, KARLSKRONA Översiktlig miljöteknisk markundersökning PM 2015-02-04 Upprättad av: Danielle Wiberg och Jerry Forsberg Granskad av: Jerry Forsberg Uppdragsnr: 10208095 Daterad: 2015-02-04
Bilaga D: Lakvattnets karaktär
Bilaga D: Lakvattnets karaktär Bakgrund I deldomen avses med lakvatten allt vatten som samlas upp inom avfallsanläggningen. Då uppsamlat vatten har olika karaktär, och därmed olika behandlingsbarhet, har
Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH)
Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH) Katarina Ekblad, Skanska Sverige AB Urlakningsmetoder + Miljöanalyser, tjärasfalt (16PAH) Syftet med lakning Urlakningsmetoder Återvinning av avfall
PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun
PM Kompletterande markundersökning, Kronetorp 1:1, Burlövs kommun Uppdrag Miljöteknisk byggnads- och markundersökning Beställare Kronetorp Park AB Från Nicklas Lindgren, Ramböll Sverige AB Till Mats Widerdal,
Bilaga nr 8. Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter Mätpunkt YV3
Telge Närmiljö 26-11-2 Page 1 of 23 Promemoria angående fortsatt och utökad verksamhet vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje Analys av mätdata i Telge Återvinning AB:s miljörapporter 21-25. Mätpunkt
Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun
HÄRNÖSANDS KOMMUN Geo och miljö för 7 delområden Härnösands kommun FÖRHANDSKOPIA Sundsvall 2012-12-21 8. Lövudden 8.1 Allmän områdesbeskrivning, tidigare bebyggelse Det undersökta området är beläget längs
GODKÄND AV xxxxx. DOKUMENTNAMN Rutin för hantering av kemikalier och farligt avfall
1(5) FRÅN : Inledning Syftet med denna rutin är att upprätthålla enhetliga och tydliga regler för hantering av kemikalier och farligt avfall. Målet är att förebygga risker för yttre miljöpåverkan samt
Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun Uppdrag:
PM Platsspecifika riktvärden för bostadsområdet Barkarbystaden 3, Järfälla kommun 2016-07-04 Uppdrag: 10233249 Upprättad av: Ann Helén Österås Granskad av: Maria Lindberg 1 (9) PM Platsspecifika riktvärden
Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar?
Riktvärdesmodellen Hur hittar man rätt bland alla flikar? Mark Elert - Kemakta Seminarium Tillämpad riskbedömning Renare Mark 15 maj 2019 Innehåll Riktvärdesmodellen - mer än riktvärden Styrande faktorer
Hur arbeta med förorenade massor
Hur arbeta med förorenade massor Förorenade jordmassor, mudder, sediment Antal markärenden i Göteborg per år: ca 100 st Pågående saneringsärenden: 80 st Ärenden där massor uppkommer som klassas som FA:
Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige)
Avfallsforskning inom RVF (snart inom Avfall Sverige) Thomas Rihm Rådgivare RVF Avfall Norge 2006-10-12 Pengar till forskning och utveckling RVF Utveckling 1 SEK/pers = ca 9 miljoner SEK/år Utvecklingssatsning
Marksanering Librobäck inom Börjetull
Bilaga 3 Framtagande av platsspecifika riktvärden - revidering Byggherregruppen i Börjetull Marksanering Librobäck inom Börjetull Uppsala mars 2019 Uppsala kommun, plan- och byggnadsnämnden. Dnr PBN 2017-000287,
Efterbehandling och kontroll av nerlagd deponi på fastigheten Rögle l :8 i Helsingborg
HELSINGBORG MILJÖNÄMNDEN DELEGATIONSBESLUT 16 juli 2014 2006-1376 Handläggare Erik Persson/ Telefon 042-10 50 46 miljoforvaltningen@helsingborg.se Delgivning Ängelholms kommun Kommunstyrelsen 262 80 ÄNGELHOLM
Acceptabel belastning
1 Acceptabel belastning 1. Inledning Denna PM redogör för acceptabel belastning och önskade skyddsnivåer på vattenrecipienter inom och nedströms Löt avfallsanläggning. Rapporten ingår som en del av den
UPPDRAGSLEDARE. My Ekelund UPPRÄTTAD AV. Anders Lindelöf
PM UPPDRAG Magelungsvägen Masshantering UPPDRAGSNUMMER 1170048100 UPPDRAGSLEDARE My Ekelund UPPRÄTTAD AV Anders Lindelöf DATUM 2017-05-04 PM avseende hantering av upplagda fyllnadsmassor Bakgrund På fastigheten
Hantering av massor. - kort information om olika hanteringssätt. Rapport 2016:55 (reviderad )
Hantering av massor - kort information om olika hanteringssätt Rapport 2016:55 (reviderad 2018-06-13) Rapportnr: 2016:55 ISSN: 1403-168X Rapportansvarig: Gudrun Magnusson Foto: Gudrun Magnusson Utgivare:
PM Miljö SKANSKA NYA HEM AB. Ekerö Strand. Stockholm 2011-06-20
SKANSKA NYA HEM AB Stockholm 2011-06-20 Datum 2011-06-20 Uppdragsnummer 61151145372 Utgåva/Status Utredning Joakim Persson Uppdragsledare Jeanette Winter Granskare Ramböll Sverige AB Box 17009, Krukmakargatan
Naturvårdsverkets författningssamling
Naturvårdsverkets författningssamling ISSN 1403-8234 Föreskrift om ändring i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar
Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler
Miljöriktig användning av askor 2009 Cesium-137 i aska från förbräning av biobränslen. Tillämpning av Strålsäkerhetsmyndighetens regler Rolf Sjöblom Tekedo AB Tekedo AB Tjernobyl, april 1986 185 1480 kbq/m
Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun
Uppdragsnr: 10171588 1 (5) PM Översiktlig miljöteknisk markundersökning, Mölletorp 11:4, Karlskrona kommun I detta PM beskrivs kortfattat den provtagning som utförts av WSP på uppdrag av Skanska Sverige
Masshantering GERTRUD GYBRANT
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden Avfall för anläggningsändamål Avfall eller produkt? Ändringar i 29 kapitlet MPF Täkter och masshantering Muddermassor Avfall Definition finns
Vatten från Spillepengs avfallsanläggning
Vatten från Spillepengs avfallsanläggning en beskrivning av systemens uppbyggnad och lakvattnets sammansättning INTERREG IIIA Källsamarbetet Sysav delprojekt: Lakvattenkarakterisering Mars 2007 Projektet