Hur tänker myndigheter vid beslutsfattande?! Katharina Krusell

Transkript

1 Hur tänker myndigheter vid beslutsfattande?! Katharina Krusell

2 Utgångspunkt Miljöbalken med tillhörande förordningar Miljöbalkens syfte Främja en hållbar utveckling som innebär att nuvarande och kommande generationer försäkras en hälsosam och god miljö. En sådan utveckling bygger på insikten att naturen har ett skyddsvärde och att människans rätt att förändra och bruka naturen är förenat med ett ansvar att förvalta naturen väl.

3 De allmänna hänsynsreglerna kap. 2 MB Bevisbörderegeln 1 Kunskapskravet 2 Försiktighetsprincipen 3 Produktvalsprincipen 4 Hushållningsprincipen 5 Kretsloppsprincipen 5 Lokaliseringsprincipen 6 Skälighetsregelns innebörd 7 Ansvarig för att avhjälpa skada 8

4 Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd anges om en verksamhet eller åtgärd kräver tillstånd eller anmälan Användning av avfall för anläggningsändamål Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, och där föroreningsrisken inte endast är ringa Användning för anläggningsändamål av avfall på ett sätt som kan förorena mark, vattenområde eller grundvatten, och där föroreningsrisken är ringa. Bedömning i varje enskilt fall

5 Bedömning av risk Handbok anger nivåer upp till vilka man kan anse att användning av materialet utgör mindre än ringa risk. Bygger på försiktiga antaganden Anläggningen ska kunna användas utan skyddsåtgärder/tätskikt Inga långsiktiga restriktioner Avfallet kan flyttas Bedömt exponering för människor Ringa risk respektive mer än ringa risk: plats- och anläggningsspecifika faktorer får allt större betydelse vilket gör det svårt att bestämma generella nivåer.

6 Viktigt att tänka på: Syftet med projektet Storleken på projektet mängden avfall Hur flödena uppkommer/deras ursprung viktigt med kontroll Massornas innehåll samt utlakning Platsens lämplighet

7 Risker Intag av jord och hudkontakt Damning Förångning Intag av vatten Intag av växter Förorening av markmiljön Förorening av grundvattnet Förorening av ytvattnet Bedöma dessa!

8 Faktorer som påverkar risken - Avfallet Föroreningsinnehåll Lakbarhet (initialt och i ett längre perspektiv) Fysikaliska egenskaper (kornstorlek, damningsbenägenhet, krossbarhet) Kemiska egenskaper (ph, buffringsförmåga, innehåll av andra ämnen) Biotillgänglighet (genom intag, inandning och upptag i växter) Vattengenomsläpplighet, vattenmättnad Gasbildning (avgång av flyktiga föroreningar) Långtidsstabilitet hos avfallet (vittring, nedkrossning vid belastning)

9 Faktorer som påverkar risken Konstruktion Storlek (yta, tjocklek) Placering av avfallet i konstruktionen Skyddsskikt och tätskikt (material, mäktighet och beständighet) Vattengenomsläpplighet och vattenmättnad Dräneringar (reglering av vattennivåer, snabba transportvägar) Möjlighet för växtetablering (skydd mot erosion, ätliga växter) Andra skyddsåtgärder (stabilisering av avfallet) Långtidsstabilitet (konstruktion, skydds- och tätskikt, dräneringar)

10 Faktorer som påverkar risken Lokalisering Markanvändning vid anläggningen och dess omgivning Dräneringar Grundvattenförhållanden (nivåer, strömningsriktning, flöden, förekomst av uppåtströmmande grundvatten) Skyddsobjekt (Grundvatten, brunnar, utströmningsområden, våtmarker, sjöar och vattendrag) Placering i förhållande till skyddsobjekt (avstånd, transporttider)

11 Faktorer som påverkar risken - Övrigt Försiktighetsåtgärder vid byggande Krav på säkerhetsavstånd Underhåll Egenskaper förändras vid kontakt med luft och vatten Erosion kan uppstå vid kraftiga vattenflöden I riskbedömning ska ingå att se på riskerna när anläggningen upphör eller används på annat sätt eller om materialet flyttas

12 Kunskap om avfallet Motsvarande kunskap som vid deponering Provtagning: Vägledning till provtagningsplan enligt SS_EN 14899:2005 finns i Naturvårdsverkets handbok Mottagningskriterier för avfall till deponi 2007:1

13 Uppgifter som ska finnas i en anmälan: Sökande namn, adress, telefonnummer, e-post, kontaktperson, fastighetsbeteckning och fastighetsägare. Vad anmälan avser skälen till förändringen, befintliga tillstånd Karta över platsen där området är inritat, foton. Tidpunkt för genomförande. Påverkan på yttre miljön till följd av åtgärden mark, vatten, luft, buller, transporter mm. Vilka slags massor det rör sig om Mängder Syftet med uppläggningen Närhet till bostäder, vattentäkter och vattendrag

14 forts. Uppgifter som ska finnas i en anmälan: Skyddsvärde i området Beskrivning av hur egenkontrollen ska bedrivas. Beskrivning av hur de allmänna hänsynsreglerna beaktats (2 kap MB) för att möjliggöra en samlad bedömning av ändringens effekt på människors hälsa och miljö. I enskilda fall kan en MKB (miljökonsekvensbeskrivning) behövas. Riskbedömning Påståenden och bedömningar bör kunna styrkas på lämpligt sätt, t.ex. genom provtagning. Underskrift av ansvarig verksamhetsutövare.

15 Prövningsprocessen För verksamheter som inte automatiskt innebär betydande miljöpåverkan 1. Samråd med Länsstyrelsen (LST) & tillsynsmyndigheten 2. Samråd med särskilt berörda 3. Samrådsredogörelse 4. LST fattar beslut om betydande miljöpåverkan 5. Ev. samråd med utökad krets 6. MKB och ansökan upprättas och inges 7. Eventuell komplettering 8. Kungörelse och remiss 9. Yttranden inkommer 10. Verksamhetsutövaren bemöter yttranden 11. Beslut 12. Kan överklagas till mark- och miljödomstolen

16 Effektivt nationellt system för att hantera information om var återvunnet avfall har placerats saknas

17 Användning av massor på deponi - under tätskikt Deponier som uppfyller deponeringsförordningen: samma typer av avfall som tillståndet medger. Deponier som inte uppfyller deponeringsförordningen: platsspecifik bedömning vilket normalt innebär att deponin kan ta emot massor som lakar samma ämnen och samma mängder som det avfall man tidigare tagit emot

18 Värden för användning ovan tätskikt på deponi MKM har blivit lite av praxis i brist på annat. Naturvårdsverket anser att det i och med framtagandet av dessa värden finns ett bättre alternativ än värdena för MKM. Handbokens värden är framtagna med beaktande av förutsättningarna på en deponi, vilket inte MKM är. De är t.ex. inte tillämpliga vid rekreationsområden. MKM kräver skyddsåtgärder som t.ex. stängsel mm. MKM är framtagna för att avgöra vad som behöver efterbehandlas och för att sätta upp åtgärdsmål

19 Avfallsdefinition Med avfall menas alla föremål, ämnen eller substanser som innehavaren vill göra sig av med eller är skyldig att göra sig av med.

20 När avfall upphör att vara avfall Villkor i avfallsdirektivet (2008/98/EG) ska uppfyllas för att ett avfall ska upphöra att vara ett avfall, End of Waste. Kriterier ska tas fram för vissa specifika avfallsslag Finns för järn/stål- och aluminiumskrot Kriterierna rör avfallet, behandlingsmetoden och kvalitén på det färdigbehandlade skrotet Förslag finns för kopparskrot, glas och papper

21 Metallskrotet upphör att vara avfall när: Kriterierna är uppfyllda Innehavaren har utfärdat en skriftlig försäkran om att kriterierna är uppfyllda Innehavaren har ett certifierat kvalitetsledningssystem för kontroll och övervakning av de förfaranden som kriterierna tar sikte på Kan välja att inte omklassificera fortsätter att omfattas av avfallslagstiftningen Produkt omfattas av produktlagstiftningen, t.ex. REACH.

22 Avfall eller biprodukt 1 15 kap. Miljöbalken - Ämne eller föremål ska anses vara en biprodukt istället för ett avfall om ämnet eller föremålet: har uppkommit i en tillverkningsprocess där huvudsyftet inte är att producera ämnet eller föremålet, kan användas direkt utan någon annan bearbetning än den bearbetning som är normal i industriell praxis, och kommer att fortsätta att användas på ett sätt som är hälso- och miljömässigt godtagbart och som inte strider mot lag eller annan författning. Tolkningsmeddelande om avfall och biprodukter Bryssel den KOM(2007) 59 slutlig Hänsynsreglerna gäller oavsett!

23 Tack för uppmärksamheten!