PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin

Transkript

1 PM: Sluttäckning av Toverumsdeponin Information om sluttäckningsarbeten av Toverum Toverumsdeponin har varit aktiv sedan slutet av 60-talet fram till Avfall som deponerats är bland annat industriavfall, trägårdsavfall, schaktmassor, latrin, slam, oljeförorenad jord samt grovavfall. När en deponi avslutas ska den täckas för att minimera riskerna för påverkan på omgivningen. Under 2014 kommer en ny återvinningsanläggning att byggas i Valdemarsvik. Detta innebär att arbetet med att täcka toverumsdeponin kan påbörjas. Toverumsdeponin omfattas av kraven i förordningen (2001:512) om deponering av avfall och klassificeras som en deponi för icke farligt avfall. För sluttäckning av denna typ av upplag ställs bl a kravet att högst 50 mm vatten per år (50 l/m2,år) får läcka igenom sluttäckningen, ned i avfallet. Förutom kravet på läckagebegränsning, ställs även krav på sluttäckningen beträffande tålighet mot nedbrytande krafter under lång tid. Valdemarsviks kommun har i avslutningsplanen för Toverumsdeponin, som godkändes av Länsstyrelsen 2004 beskrivit hur sluttäckningen ska gå till så att kraven i deponeringsförordningen uppfylls. I figuren nedan visas en schematisk bild över de olika skikten i en sluttäckning. För att få en bra och hållbar sluttäckning krävs att underlaget är stabilt och jämnt. Avjämning och terrassering av upplaget görs innan tätskiktet kan läggas ut. Deponin formas så att avrinning av nederbörd kan ske så effektivt som möjligt. Material som tillförs för avjämning och terrassering av slänter fungerar som ett sättningsutjämnande lager. Postadress Besöksadress Telefon E-post Organisationsnr Bankgiro Valdemarsviks kommun Storgatan kommun@valdemarsvik.se Valdemarsvik Valdemarsvik Telefax Internet valdemarsvik.se

2 (5) Totalt ska 2,5 hektar sluttäckas och det beräknas att åtgå stora mängder material. Ur hushållnings- och ekonomisk synpunkt är det att föredra om sluttäckningsarbetena kan utföras i så stor utsträckning som möjligt med restmaterial/avfall, vilket också Naturvårdsverket rekommenderar. I avslutningsplanen för Toverumsdeponin anges att restprodukter såsom slaggrus/bottenaska från förbränningsanläggningar och slam från avloppsreningsverk ska användas. Användandet av massor från f.d. Gusums bruk under tätskiktet Massorna från f.d. Gusums bruk består av partiklar som innehåller höga halter av framförallt koppar, zink, bly och tenn. Provtagningar av massorna har visat att utlakningen är liten och klarar gränsvärden för att få läggas på en deponi för icke farligt avfall. I jämförelse med slaggrus är massorna från f.d. Gusums bruk varken bättre eller sämre ur miljömässigt synpunkt. Massor som inte är lämpliga att lägga på en deponi för ickefarligt avfall t.ex. massor innehållande oljeföroreningar kommer att sorteras ut och skickas till annan behandlingsanläggning. Valdemarsviks kommun ser stor nytta i att kunna använda massor ifrån f.d. Gusums bruk som avjämningsmaterial under tätskiktet. Massorna har goda konstruktionsegenskaper och genom provtagningar har vi god kunskap om vad massorna innehåller. Detta innebär att vi kan skräddarsy kontrollprogrammet för Toverumsdeponin. Kontrollprogrammet innehåller bland annat vilka provpunkter som finns, vilka analyser som ska tas samt frekvens på provtagningen. Mottagandet av massor från f.d. Gusums bruk möjliggör för kommunen att anlägga en bättre sluttäckningskonstruktion med dubbla tätskikt (s.k. komposittäckning). Komposittäckning är vanligt på deponier för farligt avfall och klarar kraven på maximalt 5 mm vatten per år(5 l/m2, år). Användning av massorna från Gusum innebär dessutom att miljöpåverkan från transporterna minskar, dels från transporter av avjämningsmassor till Toverum och dels transporterna av massorna från Gusum. Detta är en stor fördel ur miljösynpunkt. För kommunen är användning av massor från Gusum också ekonomiskt fördelaktigt. Planen är följande. I första etappen kommer m3 massor från f.d. Gusums bruk att användas som avjämningsmassor på Toverumsdeponin. Etapp 2 påbörjas under hösten 2014 och ytterligare m3 massor kommer att tas emot för att användas som avjämningsmassor på deponin. Tätskikt kommer att läggas ut under våren 2015.

3 (5) Frågeställningar från informationsträffen i Kårtorp När Toverumsdeponin är sluttäckt, vilket ansvar har kommunen vid eventuella utläckage från deponin i framtiden? Verksamhetsutövaren (kommunen) har för all framtid ansvaret för eventuell skadlig påverkan på omgivningen. Detta ansvar innebär att verksamhetsutövaren (kommunen) efter det att deponin är sluttäckt är skyldig att i minst 30 år (eller den tid som tillsynsmyndigheten bestämmer) vidta åtgärder för underhåll, övervakning och kontroll som behövs med hänsyn till skyddet för människors hälsa och miljö. Bestämmelser om ekonomisk säkerhet för deponier finns också reglera- de i Miljöbalken. För att kunna säkra deponin och dess omgivningspåverkan ur ett ännu längre perspektiv tittar kommunen på olika möjligheter, bland annat genom att: Beakta området i översiktsplan alternativt detaljplanelägga om- I ett avtal med markägaren förtydliga kommunens rådet för att skydda deponin från olämplig markanvändning i framtiden. Förvärva markområdet. ansvar. 2. Under tiden massorna ligger öppet innan tätskiktet är anlagt, hur påverkas omgivande miljöer? Möjliga exponeringsvägar av föroreningar från förorenade massor kan vara intag av jord, hudkontakt, intag av växter och bär, intag av ytvatten samt inandning av damm. Exponering sker genom att man vistas i direkt anslutning till de förorenade massorna. Ingen obehörig har rätt att vistas på deponin. Området är inhägnat för att förhindra obehöriga att ta sig in utanför ordinarie öppettider. Vid risk för damning kommer de förorenade massorna att täckas över med markduk alternativt rena schaktmassor. Vid krossning kommer åtgärder vidtas för att minska damning.

4 (5) 3. Varför åtgärdas Gusums bruksområde genom schaktsanering? I Gusum ligger massorna i direkt anslutning till Gusumsån och partik- sjösystem. Hela syftet med miljöinsatsen är att förhindra denna sprid- larna förs med denna ut i Byngaren och därmed sammanhängande ning. När man bedömde hur detta skulle göras utfördes en riskvärde- ring där man prövade olika tänkbara åtgärdsalternativ som skulle klara de miljömässiga åtgärdsmålen. Denna riskvärdering visade att det - p.g.a. av närheten till Gusumsån, de geologiska förhållandena och det faktum att området var perforerat med gamla ledningar - knappast gick att förhindra fortsatt partikelspridning med massorna kvar på plats. Därför bedömdes att uppgrävning av all fyllnadsjord och borttransport till godkänd behandlingsmottagare var det bästa alternativet som med- förde mest miljönytta för pengarna. 4. Varför är Toverumstippen en bättre plats för de metallförorenade massorna än en deponi i Gusum? Toverumstippen är en deponi under avslutning, vilket innebär att det finns en ansvarig verksamhetsutövare (Valdemarsviks kommun) som har skötselkrav och avslutningskrav för att motverka omgivningspåverkan. Dessutom medför den förbättrade täckningen minskade risker för spridning av de miljöstörande ämnen som sannolikt redan finns på Toverumstippen. 5. Är det lagligt att använda de metallförorenade Gusumsmassorna som konstruktionsmaterial under tätskikt på Toverumstippen För att få använda förorenade massor som avjämningsskikt under tätskikt på Toverumstippen krävs dels att det finns ett behov av massorna och att de klarar kraven på utlakning för en deponi för icke farligt avfall. Gusums förorenade massor uppfyller dessa krav. Massorna bedöms varken vara sämre eller bättre än t.ex slagg-grus från avfalls- förbränning som annars varit tänkt att användas. Länsstyrelsen har accepterat användningen i svar på Valdemarsviks kommuns anmälan om att använda de metallförorenade massorna istället för material (t.ex slagg-grus) som angetts i tidigare avslutningsplan.

5 (5) 6. Är de metallförorenade massorna från Gusum farligt avfall och ska de i så fall inte köras som farligt gods, dvs med ADR-transporter? Ca % av de metallförorenade massorna klassas som farligt avfall om de grävs upp enligt Avfall Sveriges bedömningsgrunder (2007:1) vilket innebär att de innehåller mer än 0,25 % sammanlagt av de metallerna Cu, Zn och Pb som bedöms ge miljöfarliga egenskaper (pga att de bedöms som mycket giftiga för vattenlevande organismer och kan orsaka långtidseffekter i vattenmiljön). Det kan dock noteras att t.ex Norge gör en annan bedömning där klassning som farligt avfall görs först vid halter över 2,5 % av dessa ämnen. Betongmassorna från Gusum är endast ytligt metallförorenade och klassas inte som farligt avfall. Betongmassorna bedöms till stor del kunna återanvändas på Gusums f.d. bruk efter krossning då halterna underskrider åtgärdsmålet, dvs riktvärdet för MKM, mindre känslig markanvändning. Vid klassning av farligt gods för transporter används ADR-reglerna som baseras på mer akuta farliga egenskaper som har betydelse vid olyckor. En del farligt avfall som t,ex brandfarligt lösningsmedelspill eller frätaden avfallssyror klassas som farligt gods. Däremot anses inte fasta material utan akuta farliga egenskaper, som t.ex. metallförorenad jord som farligt gods. Farligt avfall måste köras med täckta transporter där massorna är täckta av en presenning eller motsvarande. Transporter av icke avfall utförs så att risken för omgivningspåverkan minimeras. Om betong- massorna medför damning vid lastning behöver de åtgärdas genom t.ex vattenbegjutning innan transport. 7. Vad är det som gör att massorna är så pass giftiga i Gusum men inte på Toverum? Massornas egenskaper ändras inte bara för att massorna flyttas från Gusum till Toverum. I Gusum sprids metallpartiklar med Gusumsån ut i Byngarn. På Toverum täcks massorna och vidare spridning stoppas. Att skapa en ny deponi i Gusum och täcka massorna på plats är inget hållbart alternativ (se svar fråga 3).