schaktning i områden utfyllda med formsand

Transkript

1 schaktning i områden utfyllda med formsand MILJÖSAMVERKAN ÖSTRA SKARABORG BESÖKSADRESS Hertig Johans torg 2 Skövde TELEFON FAX E-POST miljoskaraborg@skovde.se WEBBPLATS Foto. Patrik Svedberg Beslutad av Miljönämnden östra Skaraborg den 10 december 2014, 67.

2 Inledning Miljösamverkan östra Skaraborg har i samarbete med Volvo Powertrain AB tagit fram denna vägledning. Syftet är att säkerställa en miljömässigt korrekt hantering av formsand i samband med schaktarbeten och samtidigt underlätta för markägare och entreprenörer i deras arbete. Sammantaget är avsikten att underlätta för ett hållbart och resurseffektivt byggande. Vägledningen bygger på de erfarenheter och undersökningar som gjorts av formsanden och slaggranulatet och dess hantering. Formsand från Volvo Powertrain i Skövde Fonnsand och slaggranulat är avfall som genereras från gjuteriverksamheten vid Volvo Powertrain. Avfallen har under lång tid använts som konstruktionsmaterial i samband med olika utfyllnader framför allt inom Skövde kommun. Kunskapen om avfallen är god både när det gäller de tekniska och miljömässiga egenskaperna. Utfyllnader och avslutade deponier med formsand finns på ett relativt stort antal platser i Skövde. Dokumentationen över utfyllnader som har gjorts före talet är ofta bristfällig. För utfyllnader gjorda från 1980-talet och framåt är kunskapen bättre eftersom utfyllda områden med formsand och slagg har dokumenterats i samband med utfyllnad. Från mitten av 2000-talet är de utfyllnader som har gjorts väl dokumenterade med anledning av att de handlagts som anmälningsärenden hos miljönärnnden. Vid olika typer av schaktningsarbeten förekommer det att formsand påträffas på hittills okända områden. Ä ven på kända platser finns ofta behov av att utföra schaktarbeten. Sammanfattning av vägledningen Eftersom en del utfyllnader med formsand inte har varit kända har de inte heller kunnat kartläggas. Om man vid markarbeten påträffar formsand och inte med säkerhet vet att förekomsten är känd måste den som ansvarar för schaktningen därför enligt miljöbalken underrätta Miljösamverkan om upptäckten av förorenad mark. På så sätt skapas möjlighet att samla information om sådana markområden. Miljösamverkans ambition är att få en så komplett bild som möjligt av var områden med formsand finns. Syftet är att hålla den samlade informationen tillgänglig för de som behöver den. Är förekomsten av formsand känd av den som schaktar ska anmälan göras senast 6 veckor före det att schaktarbeten påbörjas i själva formsanden. Om formsand påträffas där det tidigare inte varit känt att den finns ska arbetet avbrytas och anmälan göras omedelbart till Miljösamverkan östra Skaraborg. Vägledningens flödesscheman utgör grunden för hur formsanden ska hanteras. Eventuella avsteg från hanteringen ska beslutas av Miljösamverkan östra Skaraborg.

3 Innehållsförteckning Utfyllnader med formsand och slaggran ulat Flödesscheman for ärendehantering... 4 schaktarbeten i områden där den som schaktar känner till att det finns formsand... 4 När formsand påträffas vid schaktarbeten och forekorosten av formsand inte i forväg är känd av den som schaktar... 5 Bilaga l. Blankett att använda vid schaktning i kända områden med formsand.. 6 Bilaga 2. Blanketter att använda när formsand påträffas i områden som tidigare inte varit kända... 7 Bilaga 3. Metod for återfyllning av formsand och slaggranulat... 8 Alternativa metoder for återfyllning av schakt med ledningar och konstruktioner Ledningar och konstruktioner som kan ligga i tät återfyllning... 8 Ledningar och konstruktioner som inte kan ligga i tät återfyllning... 8 Bilaga 4. Grundläggande karaktärisering av formsand (Underlag for deponering)... 9

4 Utfyllnader med formsand och slaggranulat Vid Volvo Powertrain i Skövde tillverkas bland annat dieselmotorer. Vid tillverkningen bildas restprodukter i form av formsand och slaggranulat som enligt miljölagstiftningen betraktas som avfall. Under åren har olika benämningar använts för formsanden såsom gjutsand, gjuterisand och sotsand men de är alltså olika benämningar för samma material. Förutom tvättad sjösand innehåller formsanden lera (bentonit) och stenkolspulver (sot) eller s.k. sotersättningsmedel Den största delen av formsanden återanvänds i processen men eftersom man av tekniska skäl måste tillsätta en viss mängd ny sand till systemet måste motsvarande mängd tas ut i form av ett avfall. slaggranulatet uppkommer i smältprocessen och är ett helt inert material som varit upphettat till över l 500 C. slaggranulaten har dränerande egenskaper medan formsand som packas blir mycket tät beroende på dess innehåll av lera. Fonnsand och slagg har använts för anläggningsändamål i vart fall sedan talet. Vid schaktarbeten påträffas därför ibland utfyllnader med formsand som tidigare inte varit kända. Först från 1980-talet har man mer noggrant dokumenterat var utfyllnaderna gjorts. Kontakta Miljösamverkan östra Skaraborg för mer information. En1igt Avfallsförordningen (SFS 2011 :927) klassas fonnsanden från Volvo Powertrains gjuteri som icke farligt avfall. Detta gäller även om fonnsanden grävs upp ur gjorda utfyllnader. För områden som är utfyllda från ca 2005 och framåt är avfallens totalinnehåll av olika ämnen och lakningsegenskaper väl kända. Denna kunskap finns tillgänglig hos Miljösamverkan östra Skaraborg och denna vägledning baseras på dessa kunskaper. Formsand ca cm D slaggranulat/dränerande material ca. 20 cm c:j Jord Figur l Skiss: Genomskärning av en utfyllnad som prövats enligt miljöskyddslagen eller miljöbalken.

5 Flödesscheman för ärendehantering schaktarbeten i områden där den som schaktar känner till att det finns formsand Vägledning vid planering av schaktning i områden med känd förekomstavformsand där platsen prövats enligt miljöbalken eller miljöskyddslagen Skicka anmälan till Miljösamverkan östra Skaraborg senast 6 veckor före grävning". Använd blanketter enligt bilaga 1. ~ Kan uppgrävda mängder av formsand och slaggranulat helt eller delvis återfyllas dät de togs!j(;!(;!? JA Aterfyll enligt metodbeskrivningen l bilaga s. ' Uppgrävda massor ska hållas materialseparerade för att möjliggöra återanvändning. l anmälan ska den planerade användningen av massorna beskrivas. " För att säkerställa utfyllnadens täthet och dräneringsskikt ska återfyllnad alltid ske enligt metodbeskrivningen i bilaga 3. Detta galler aven om andra massor används för återfyllnad. NEJ Kan överblivna massor, helt eller delvis, läggas på Volvos pågående utfyllnadsområde? Kontakta miljöchefen vid Volvo Powertrain i Skövde. Tel JA ~ f- ~ NEJ Transporttill pågående utfyllnadsområde i separerade fraktioner (formsand resp. granulat). Transport till deponi. Lämna dokumentför karaktärisering av avfall. bilaga 4, till deponln. Figur 2 Beroendepa förutsättningarna på den aktuella platsen kan de olika sätten att hantera formsanden behöva kombineras. Miljösamverkan östra Skaraborg hänvisar till länsstyrelsen för information om vilka deponier som har tillstånd att ta emot avfallet.

6 När formsand påträffas vid schaktarbeten och förekomsten av formsand inte i forväg är känd av den som schaktar Vägledning när formsand påträffas under pågående schaktning och det inte är känt att platsen prövats enligt miljöbalken eller miljöskyddslagen Anmälantill Miljösamverkan östra Skaraborg på blanketten Aterfyll enligt " efterbehandling av metodbeskrivningen i förorenat område" bilaga 3'". enligt bilaga 2 JA Anmäl omgående upptäckt av förorening till Miljösamverkan östra Kan uppgrävda mängder av NEJ Transporttill deponl. Skaraborg' formsand och slaggranulat Lämna dokument för Tei.OS och/eller ~ helt eller delvis återfyllas karaktärisering av avfall, på blankett enligt bilaga 2 där de togs u1m? bilaga 4, till deponin. ("Underrättelse om upptäckt av förorening'') Uppgrävda massor ska hållas materialseparerade för att möjliggöra återanvändning. l anmälan ska den planerade användningen av massorna beskrivas. '" För att säkerställa utfyllnadens täthet och dräneringsskikt ska återfyllnad alltid ske enligt metodbeskrivningen l bliaga 3. Detta gäller även om andra massor används för återfyllnad. Figur 3 Beroende päförutsättningarna på den aktuella platsen kan de olika sätten att hantera formsanden behöva kombineras. Om det, efter anmälan till Milj"ösamverkan östra Skaraborg, visar sig att platsen ändå tidigare är prövad kan hantering ske enligt figur 2. MiljösamYerkan östra skaraborg hänvisar tilllänsstyrelsen for infonnation om vilka deponier som har tillstånd att ta emot avfallet.

7 Bilaga 1. Blankett att använda vid schaktning i kända områden med formsand Blankett för efterbehandling Miljösamverkans blanketter for anmälan av efterbehandling av fororenat område finns på Miljösamverkans webbplats, under Blanketter och Miljöfarliga verksamheter. Hjälp vid ifyllnad av blanketten: Under "Avfallshantering": ange att avfallet har klassats enligt avfallsjörordningen. Under "Om ja, hur kontrolleras att massorna inte är fororenade" ange foljande: Avfallet består av formsand och slaggranulat från Volvo Powertrains verksamhet och är klassificerad som icke farligt avfall. Avfallen är kända av Miljösamverkan östra Skaraborg. Under "Beskriv hanteringen av fororenade massor (ev. sortering, siktning, krossning, kontroll av massornas fororeningsgrad):" ange: Hur massorna ska hanteras och användas. Hur materialseparering sker av formsand och slaggranulat Hur mycket som beräknas användas for återfyllning. Om och i så fall vilka mängder som kan läggas på en pågående utfyllnad hos Volvo Powertrain. Hur mycket som ska deponeras och var detta ska ske.

8 Bilaga 2. Blanketter att använda när formsand påträffas i områden som tidigare inte varit kända Blankett för upptäckt av förorening Miljösamverkans blankett för anmälan av underrättelse om upptäckt av förorening i mark, vatten eller byggnad finns på Miljösamverkans webbplats, under Blanketter och Miljöfarliga verksamheter. Hjälp vid ifyllnad av blanketten Under "Typ av förorening": angeformsand och slaggranulatfrån Volvos verksamhet Blankett för efterbehandling Miljösamverkans blankett för anmälan av efterbehandling av förorenat område finns på Miljösamverkans webbplats, under Blanketter och Miljöfarliga verksamheter. Hjälp vid ifyllnad av blanketten: Under "Avfallshantering": ange att avfallet klassats enligt avfallsforordningen. Under "Om ja, hur kontrolleras att massorna inte är förorenade", ange: Avfallet består av formsand och slaggranulat från Volvo Powertrains verksamhet och är klassificerad som icke farligt avfall. Avfallen är kända av Miljösamverkan östra Skaraborg. Under "Beskriv hanteringen av förorenade massor (ev. sortering, siktning, krossning, kontroll av massornas föroreningsgrad):" ange: Hur massorna ska hanteras och användas. Hur materialseparering sker av formsand och slaggranulat Hur mycket som beräknas användas för återfyllning. Hur mycket som ska deponeras och var detta ska ske.

9 Bilaga 3. Metod för återfyllning av formsand och slaggranulat Här beskrivs metoden får hur formsand och granulat hanteras vid schaktning får anläggningsarbeten där materialen återfårs där de påträffades. För att säkerställa utfyllnadens täthet och dräneringsskikt ska återfyllnad alltid ske enligt denna metodbeskrivning. Detta gäller även om andra massor används för återfyllnad. Det är viktigt att bibehålla de ursprungliga lagren med kompakterad formsand och dräneringsskikt (granulat). slaggranulaten läggs som dräneringsskikt Under fårutsättning att den uppgrävda formsanden är helt fri från slaggranulat eller annat dränerande material kan det vara aktuellt med återfyllning. schaktningen ska då utföras i enlighet med något av nedanstående alternativ. Därmed bibehålls en packad yta med en packningsgrad som är minst 70 % motsvarande 1,5 ton!m 3. Vid tillfållig uppläggning av formsand for återfyllning ska verksamhetsutövaren se till att sanden förvaras skyddad från nederbörd så att dess ursprungliga vattenkvot behålls. Om fukten bibehålls i formsanden undviks även problem med damning. Alternativa metoder för återfyllning av schakt med ledningar och konstruktioner Ledningar och konstruktioner som kan ligga i tät återfyllning a) Schakten återfylls med aktuell formsand och eventuell annat och ej förorenat material som bedöms lämpligt i samråd med Miljösamverkan östra Skaraborg. Anvisningar for återfyllnad finns även i Anläggnings AMA 1 Formsanden packas med vibratorplatta enligt kraven i Anläggnings-AMA. b) Återfyllningen avslutas med dränerande material och med minst 50 cm skyddsskikt Ledningar ocft konstruktioner som inte kan ligga i tät återfyllning a) Tätheten hos schaktbotten (formsand) i horisontella ledningsgravar återställs efter schaktarbetet genom packning med vibratorplatta enligt kraven i Anläggnings-AMA och avrinningsmöjligheter säkerställs. b) Schaktet återfylls med dränerande material och lutningsförhållandena säkras så att vatten som infiltrerar tillledningsgraven kan avrinna fritt och uppbyggnad av fri vattenyta förhindras. c) skyddsskiktet återställs efter avslutade schaktarbeten. 1 Återfyllning av schakter utförs enligt AMA Anläggning 10, kod CEC. 72, Strömningsavskärande fyllning med bentonitblandad sand. Detta innebär att fyllningen ska ansluta tätt mot ledningar och mot ledningsgravs väggar och botten, dvs. formsand återanvänds såväl tillledningsbädden som till kringfyllning och resterande fyllning. All återfylld formsand ska packas enligt tabell CE/4 som material av typ 4, tabell CEll. Tabellerna återfinns i AMA Anläggning 10.

10 Bilaga 4. Grundläggande karaktärisering av formsand (Underlag för deponering) Grundläggande karaktärisering enligt 5, NFS 2004: lo Lämna denna infonnation till den som ansvarar får den deponi som fonnsanden lämnas till. la. Avfallets ursprung: Förbrukad formsand och slagg från Volvo Powertrains gjuteri som använts för anläggnings ändamål. lb. Nuvarande avfallsproducents identitet Företag: Adress: Postnr och ort:..... Telefon: Org nr:.... Kontaktperson: Process som gett upphov till avfallet: schaktarbeten i utfyllt område 3. Behandling som avfallet genomgått: Sortering 4. Avfallets sammansättning och dess utlakningsegenskaper (vad gäller utlakningsegenskaper ska dessa anges om detta inte undersökts tidigare): Förbrukad fonnsand med innehåll av lera och stenkol/stenkolsersättning (alternativt även slagg) 5. Avfallets lukt, färg och fysikaliska form: Svart sand (och slagg) med ingen eller svag lukt. 6. A vfallskoder: l O (fonnsand) och l O (ugnsslagg) 7. Deponityper enligt NFS 2004:10: Deponi får icke farligt avfall. 8. Behöver extra säkerhetsåtgärder för deponin vidtas? Undvik dammande hantering 9. Möjlighet till ev. materialutnyttjande/återvinning: Återfyllnad i ledningsschakt där fonnsanden påträffades och/eller användning vid annat pågående uppläggningsområde får formsand.

11 10. Variationer i materialets sammansättning: Förutom formsand innehåller avfallet ca 3-8% lera (bentonit) och 3-5% kol eller sotersättningsmedel samt ugnsslagg + diverse föroreningar från gjuteriprocessen. Ort och datu1n: Avfallsproducentens underskrift:

12 Hertig Johans torg 2, Skövde