TJÖRNS KOMMUN HÖVIKSNÄS. Geoteknisk utredning

Transkript

1 TJÖRNS KOMMUN HÖVIKSNÄS Geoteknisk utredning PM angående markförhållanden och grundläggningsförutsättningar för planerade enbostadshus Projekteringsunderlag Göteborg Ärende nr Handläggare Mattias Magnusson/David Scherman Tfn: Marieholmsgatan 122 Fax: Hemsida: Göteborg

2 Ärende nr TJÖRNS KOMMUN HÖVIKSNÄS Geoteknisk utredning PM angående markförhållanden och grundläggningsförutsättningar för planerade enbostadshus. UPPDRAG På uppdrag av Lincona Byggkonsult AB har GEO-gruppen AB utfört en geoteknisk utredning för det rubricerade projektet. Resultaten av fält- och laboratorieundersökningarna redovisas i en separat handling: GEO-gruppen AB, , Tjörns kommun, Höviksnäs, Geoteknisk utredning, R-geo, Projekteringsunderlag, Ärende nr PLANERAD ANLÄGGNING Inom det undersökta området planeras villabebyggelse samt gator, gångvägar och nya VAledningar. 10 stycken nya villatomter skall bebyggas med enbostadshus samt garage. Det undersökta området, tomtindelningen, gatorna, gångbanorna och de planerade byggnadernas lägen i plan redovisas på ritningen G101 i R-geo. BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Det undersökta området utgörs delvis av markerade höjdpartier där berget går i dagen. I anslutning till bergpartierna är området i huvudsak beväxt med skog. Resterande del av området utgörs av ängsmark och till en mindre del gräsmatta. Gräsmattor förekommer i anslutning till befintlig byggnation som utgörs av två bostadshus samt en ladugård. Ladugården skall rivas. ALLMÄNNA MARKFÖRHÅLLANDEN Det undersökta området är lokaliserat vid uppstickande bergpartier med angränsande fastmark. Jordmäktigheten inom fastmarkspartierna är relativt små (i huvudsak mindre än ca 2,0-2,5 meter) och grunden utgörs, under ett naturligt ytlager, av friktionsjord som vilar direkt på berggrunden eller av fast kohesinsjord som vilar på friktionsjord ovan berggrunden. Utanför fastmarkpartierna är jorddjupen och framför allt kohesionsjordens mäktighet större. Lagerföljden under ytlagret utgörs av kohesionsjord ovan friktionsjord på berg. Som mest har sonderingar trängt ner ca 11 meter i jordlagren innan stopp erhållits. Ställvis har fyllning påträffats inom det undersökta området.

3 Ärende nr Fyllning har endast påträffats i punkt 200 och utgörs där av sandig mulljord med tegelrester. Mäktigheten uppmättes till 0,5 meter. Det naturliga ytlagret är i huvudsak ca 0,3 meter tjockt. Största påträffade mäktighet är dock 0,6 meter. Materialet utgörs i huvudsak av mulljord, sandig mulljord, mullhaltig sand eller mullhaltig lera. Ställvis förekommer växtrester. Kohesionsjordens mäktighet i utförda sonderingar varierar mellan 0 till ca 11 meter. Den utgörs i huvudsak av lera. Den översta delen av kohesionsjorden, framförallt inom och i anslutning till fastmarkspartierna, är delvis siltig och ställvis dominerar silten. Det siltiga materialet är erosionskänsligt och flytbenäget i vattenmättat tillstånd. Det är också starkt tjälfarligt. Torrskopan är i huvudsak mellan 1,0-1,5 meter tjock. Lerans fasthet under torrskorpan har endast bestämts i borrpunkt 209 (se nedan) där lermäktigheten är stor. Leran är där mycket lös till på gränsen till lös. Rutinanalys har utförts på ostörda prover tagna 2-10 meter under markytan i borrhål 209, där lermäktigheten är som störst. Den uppmätta (konförsök) oreducerade skjuvhållfastheten varierar mellan kpa. Konflytgränsen varierar mellan % och vattenkvoten mellan %. Skrymdensiteten varierar mellan 1,55-1,67 t/m 3 och sensitiviteten mellan Leran är, med undantag för 2 meter under markytan, högsensitiv och på 6-8 meters djup klassas den som kvicklera. Avvikande värden har uppmätts 10 meter under markytan men leran är där siltig och innehåller sandskikt. CRS-försök (sättningsanalys) har utförts på de ostörda proverna tagna 3, 4, 6 och 8 meter under markytan i borrhål 209. Resultaten visar att leran är överkonsoliderad med ca kpa. Detta förutsätter ett hydrostatiskt grundvattentryck beläget 2 meter under markytan. Sättningsmodulen är uppmätt till 360 kpa (3 m djup), 633 kpa (4 m djup), 375 kpa (6 m djup) och 150 (8 m djup). Friktionsjorden har en varierande sammansättning och utgörs av siltig finsand, grusig sand med stenar samt morän. Materialet är erosionskänsligt och flytbenäget i vattenmättat tillstånd. Det är också delvis starkt tjälfarligt. Mäktigheten har ej bestämts. Sonderingarna har trängt ner mellan 0,1-1,5 meter i friktionsjorden innan stopp mot sten, block eller berg erhållits. Bergets nivå har ej bestämts. Sonderingarna har utfört till stopp mot sten, block eller berg 0,6 till 11 meter under markytan. Berget går i dagen inom det undersökta området GRUNDVATTEN I utförda provtagningspunkter har fria vattenytor uppmätts 1,4-2,4 meter under markytan. Ett undantag utgörs dock av borrpunkt 13 där en fri vattenyta registrerats 0,3 meter under markytan. Portrycket i leran har uppmätts i punkt 209 på 4 respektive 10 meters djup och trycksnivån var vid mättillfället belägen 0,8 respektive 1,2 meter under markytan.

4 Ärende nr MARKFÖRHÅLLANDEN OCH GRUNDLÄGGNING Nedanstående grundläggningsrekommendationer gäller endast för de huslägen som redovisas på ritning G101 i R-geo. Ändras huslägena skall en ny utvärdering av grundläggningsförutsättningarna utföras. Allmänt gäller följande för alla nedanstående tomter Mullhaltig jord samt befintlig fyllning skall alltid schaktas bort alternativt skiftas ut mot packad fyllning. Detta gäller inom de områden där grundläggning eller uppfyllning skall utföras. All fyllning skall utföras enligt anvisningarna i AnläggningsAMA 98 samt avskiljas ifrån underlagrande material med hjälp av en geotextil. För tomtindelning se ritning G101 i R-geo. Tomt 1 Nivåskillnaderna inom grundläggningsområdet är små. Under ytlagret utgörs grunden av ca 6-11 meter lera ovan friktionsjord på berggrunden. Sonderingarna har utförts till stopp 8,6-11,2 meter under markytan. Planerad byggnad kan grundläggas med kantförstyvad bottenplatta under förutsättning att belastningsökningen (byggnad, fyllning, grundvattensänkning) 1 meter under markytan begränsas till 10 kpa. Alternativ kan byggnaden grundläggas på spetsbärande pålar. Bestämning av pållängder är ej utförda men pålarna tränger minst ner till erhållna borrstopp. Markplanering/höjdsättning och anslutningar till byggnaderna skall utföras med förutsättning att sättningsskillnader uppstår mellan pålad byggnad och omgivande mark om marken belastas med mer än 10 kpa. Tomt 2 Nivåskillnaderna inom grundläggningsområdet är mindre än ca 0,5 meter. Under ytlagret utgörs grunden av ca 6-7 meter lera ovan friktionsjord på berggrunden. Sonderingarna har utförts till stopp 6,5-7,4 meter under markytan. Planerad byggnad kan grundläggas med kantförstyvad bottenplatta under förutsättning att belastningsökningen (byggnad, fyllning, grundvattensänkning) 1 meter under markytan begränsas till 10 kpa. Alternativ kan byggnaden grundläggas på spetsbärande pålar. Bestämning av pållängder är ej utförda men pålarna tränger minst ner till erhållna borrstopp. Markplanering/höjdsättning och anslutningar till byggnaderna skall utföras med förutsättning att sättningsskillnader uppstår mellan pålad byggnad och omgivande mark om marken belastas med mer än 10 kpa.

5 Ärende nr Tomt 3 Nivåskillnaden inom grundläggningsområdet är ca 1,5 meter. Grunden utgörs dels av kalt berg, dels av fast lagrad jord (friktions- och kohesionsjord) på berg och dels av ej fast lagrad jord (kohesionsjord) ovan friktionsjord på berg. Överst förekommer ett naturligt ytlager. Sonderingarna har ut utförts till stopp 1,3-4,1 meter under markytan. Planera byggnad skall grundläggas direkt på berggrunden och/eller pålar/plintar nedförda till berggrunden. Bestämning av pållängder är ej utförda men pålarna tränger minst ner till erhållna borrstopp. Tomt 4 Nivåskillnaden inom grundläggningsområdet är ca 1 meter. Grunden utgörs dels av kalt berg och dels av fast lagrad jord (friktions- och kohesionsjord) på berg. Överst förekommer ett naturligt ytlager. Sonderingen har utförts till stopp 0,6 meter under markytan. Byggnaden kan grundläggas med kantförstyvad bottenplatta. Vid grundläggning med kantförstyvad bottenplatta skall all befintlig jord schaktas bort och uppstickande berg sprängas av till minst 0,5 meter under grundläggningsnivån. Därefter kan återfyllning/uppfyllning utföras. Alternativt kan planerad byggnad grundläggas direkt på berggrunden och/eller plintar nedförda till berggrunden. Tomt 5 Nivåskillnaden inom grundläggningsområdet är ca 1 meter. Grunden utgörs i huvudsak av fast lagrad jord (friktions- och kohesionsjord) på berg. Ett tunt lager med kohesionsjord som ej är fast lagrad bedöms dock förekomma inom den nordöstra delen av det planerade grundläggningsområdet. Överst förekommer ett naturligt ytlager. Sonderingarna har utförts till stopp 2,5-3,5 meter under markytan. Byggnaden kan grundläggas med kantförstyvad bottenplatta under förutsättning att belastningsökningen vid den befintliga markytan begränsas till 20 kpa. Vid grundläggning med kantförstyvad bottenplatta skall uppstickande berg sprängas av till minst 0,5 meter under grundläggningsnivån. Därefter kan återfyllning/uppfyllning utföras. Alternativt kan planerad byggnad kan grundläggas med pålar/plintar nedförda till berggrunden. Bestämning av pållängder är ej utförda men pålarna tränger minst ner till erhållna borrstopp. Tomt 6 Nivåskillnaden inom grundläggningsområdet är ca 1 meter. Grunden utgörs dels av kalt berg och dels av fast lagrad jord (friktions- och kohesionsjord) på berg. Överst förekommer ett naturligt ytlager. Sonderingen har utförts till stopp 0,7 meter under markytan.

6 Ärende nr Byggnaden kan grundläggas med kantförstyvad bottenplatta. Vid grundläggning med kantförstyvad bottenplatta skall all befintlig jord schaktas bort och uppstickande berg sprängas av till minst 0,5 meter under grundläggningsnivån. Därefter kan återfyllning/uppfyllning utföras. Alternativt kan planerad byggnad grundläggas direkt på berggrunden och/eller plintar nedförda till berggrunden. Tomt 7 Nivåskillnaden inom grundläggningsområdet är mindre än 1 meter. Grunden utgörs i huvudsak av fast lagrad jord (friktions- och kohesionsjord) på berg. Ett tunt lager med kohesionsjord som ej är fast lagrad bedöms dock förekomma inom den sydvästra delen av det planerade grundläggningsområdet. Överst förekommer ett naturligt ytlager. Sonderingarna har utförts till stopp 1,7-3,8 meter under markytan. Byggnaden kan grundläggas med kantförstyvad bottenplatta under förutsättning att belastningsökningen vid den befintliga markytan begränsas till 20 kpa. Vid grundläggning med kantförstyvad bottenplatta skall uppstickande berg sprängas av till minst 0,5 meter under grundläggningsnivån. Därefter kan återfyllning/uppfyllning utföras. Alternativt kan planerad byggnad grundläggas med pålar/plintar nedförda till berggrunden. Bestämning av pållängder är ej utförda men pålarna tränger minst ner till erhållna borrstopp. Tomt 8 Nivåskillnaderna inom grundläggningsområdet är ca 0,3 meter. Under ytlagret utgörs grunden av ca 3-4 meter lera ovan friktionsjord på berggrunden. Sonderingarna har utförts till stopp 3,6-5,1 meter under markytan. Planerad byggnad kan grundläggas med kantförstyvad bottenplatta under förutsättning att belastningsökningen (byggnad, fyllning, grundvattensänkning) 1 meter under markytan begränsas till 10 kpa. För att undersöka om marken tål större belastning än 10 kpa måste lerans sättningsegenskaper bestämmas. Alternativ kan byggnaden grundläggas på spetsbärande pålar. Bestämning av pållängder är ej utförda men pålarna tränger minst ner till erhållna borrstopp. Markplanering/höjdsättning och anslutningar till byggnaderna skall utföras med förutsättning att sättningsskillnader uppstår mellan pålad byggnad och omgivande mark om marken belastas med mer än 10 kpa. Tomt 9 Nivåskillnaden inom grundläggningsområdet är mindre än 1 meter. Grunden utgörs i huvudsak av fast lagrad jord (friktions- och kohesionsjord) på berg. Ett tunt lager med kohesionsjord som ej är fast lagrad bedöms dock förekomma inom den södra delen av det planerade grundläggningsområdet. Överst förekommer ett naturligt ytlager. Sonderingarna har utförts till stopp 1,9-2,7 meter under markytan. Inom den norra delen av grundläggningsområdet bedöms jordlager tjockleken vara betydligt mindre.

7 Ärende nr Accepteras differenssättningar på ca 2-3 cm kan planerad byggnad grundläggas med kantförstyvad bottenplatta under förutsättning att belastningsökningen vid den befintliga markytan begränsas till 15 kpa. Vid grundläggning med kantförstyvad bottenplatta skall uppstickande berg sprängas av till minst 0,5 meter under grundläggningsnivån. Därefter kan återfyllning/uppfyllning utföras. Alternativt kan planerad byggnad grundläggas direkt på berggrunden och/eller plintar nedförda till berggrunden. Tomt 10 Nivåskillnaden inom grundläggningsområdet är ca 0,5. Grunden utgörs av fast lagrad jord (friktions- och kohesionsjord) på berg. Överst förekommer ett naturligt ytlager. Sonderingarna har utförts till stopp 2,2 meter under markytan. I den östra delen av grundläggningsområdet bedöms jordlagertjockleken vara betydligt mindre. Byggnaden kan grundläggas med kantförstyvad bottenplatta. Vid grundläggning med kantförstyvad bottenplatta skall uppstickande berg sprängas av till minst 0,5 meter under grundläggningsnivån. Därefter kan återfyllning/uppfyllning utföras. Alternativt kan planerad byggnad grundläggas direkt på berggrunden och/eller plintar nedförda till berggrunden. SÄTTNINGAR Lerans sättningsegenskaper har endast bestämts i en punkt (209) där lermäktigheten är relativt stor. Under rådande förhållande är leran överkonsoliderad med ca kpa. Normalt skall belastningsökningen (byggnad, fyllning, grundvattensänkning) begränsas till 80 % av förkonsolideringstrycket för att undvika sättningar. Det innebär att leran ej skall belastas med mer än 10 kpa. Belastas leran med mer än 10 kpa kommer relativt stora sättningar att utbildas även vid små belastningsökningar. I anslutning till förekommande fastmarkspartier bedöms lerans sättningsegenskaper vara bättre. På grund av framför allt varierande lermäktigheter kan dock skadliga differenssättningar uppstå när marken belastas. Utförs grundläggningen enligt ovan kommer endast små och försumbara sättningar att uppstå. DRÄNERING Dränering utföres enligt anvisningarna i AnläggningsAMA 98. Det dränerande lagret skall avskiljas ifrån underliggande material med hjälp av en geotextil. SCHAKTNING Förekommande jord är erosionskänslig och flytbenägen i vattenmättat tillstånd. Det innebär att det vid schaktning och markarbeten finns risk för ytuppmjukning och utflytning. Vid schaktning under grundvattenytan och samtidig länshållning av schakten finns risk för sidoerosion och bottenuppluckring.

8 Ärende nr TOTALSTABILITET Totalstabiliteten inom området bedöms som tillfredsställande under rådande förhållanden och vid planerad byggnation. RADON Radonhalten i markluften har ej undersökts i denna utredning. Mattias Magnusson David Scherman