Västerråda 2:25 m.fl Mellerud Detaljplan Geoteknik Utvärderingar, beräkningar och bedömningar PM Arb.nr: U11084

Transkript

1 Västerråda 2:25 m.fl Mellerud Detaljplan Geoteknik Utvärderingar, beräkningar och bedömningar PM Arb.nr: U11084

2 Uddevalla Bohusgeo AB Tobias Thorén Uppdragsansvarig Tel direkt: Bohusgeo AB Bastiongatan Uddevalla Tel: Fax: Hemsida: bohusgeo.se Reg.nr: Bengt Leking Granskat Innehåll Textdel Sida 3-5 Sammanställning av skjuvhållfastheter Sida 6 Foton Sida 7 Bilagor Plan, utförda undersökningar Bilaga 1 Plankarta Bilaga 2 Illustrationskarta Bilaga 3 2 (7)

3 Uppdrag På uppdrag av Melleruds kommun, Samhällsbyggnadsförvaltningen har vi utfört en geoteknisk undersökning och utredning för detaljplan för handel och industri inom Västerråda 2:25 m.fl. i Mellerud. Syfte Undersökningen syftar till att utgöra underlag för redovisning av släntstabilitet, grundläggningsförutsättningar samt eventuell förekomst av markradon. Underlag Underlaget för de i denna PM redovisade utvärderingarna utgörs av: fält- och laboratoriearbeten utförda av Vectura Göteborg/Jönköpin för projektet. Resultaten finns redovisade i en rapport (arb.nr U11084). plan- och illustrationsritningar, upprättade av Contekton för Melleruds kommun. Befintlig och planerad byggnation Inom detaljplanområdet finns befintliga byggnader för handel. Byggnaderna är sannolikt grundlagda i mark. Planen syftar till att till övervägande del ge utrymme för byggnader för handel och kontor och till en mindre del byggnader för småindustrier, se bilaga 2. Inom den östra delen planeras att ge utrymme för ca m2 byggnadsyta, vilket innebär att en del befintliga byggnader kommer rivas, se bilaga 3. Inom den sydöstra delen planeras en gångbro över E45 att anläggas. Mark, vegetation och topografi Planområdet är ca 300 x 350 m och är beläget omedelbart nordväst om korsningen väg Landsvägsgatan (Ev E45)/Kornsjögatan (Lv 166) se bilaga 1 och bilaga 2. Området utgörs av delvis hårdgjorda och delvis gräsbevuxna ytor, se Foto 1-Foto 2. Området är flackt och markytans nivå varierar i regel mellan ca +54 och ca +56 (högst i den södra delen). Inom Kornsjögatans sydvästra del är markytan belägen på som mest +58 à +59. Geotekniska förhållanden Det totala sonderingsdjupet varierar mellan ca 5 och ca 17 m. Jordlagren bedöms utgöras från markytan räknat i huvudsak av: vegetationsjord fyllning torrskorpelera lera friktionsjord vilande på berg 3 (7)

4 Vegetationsjorden som utgörs av humushaltig silt, finns under gräsbevuxna ytor och har en tjocklek av ca 0.3 m. Fyllningen har påträffats till 0.4 à 0.6 m djup och finns under hårdgjorda ytor. Den består huvudsakligen av sandigt grus och sandig silt med en vattenkvot på 5-15 %. Silten är mycket tjällyftande och starkt flytbenägen. Torrskorpeleran har påträffats till i regel 2 à 3 m djup (1 à 3 m tjocklek). Vattenkvoten uppgår i regel till mellan ca 25 och ca 35 %. Torrskorpeleran är mycket tjällyftande och delvis flytbenägen. Lera finns till mellan ca 5 och ca 11 m djup under markytan (2-8 m tjocklek). Mäktigheten är störst inom den sydöstra delen och minst inom den nordvästra. Vattenkvoten och konflytgränsen har i huvudsak uppmätts till mellan ca 40 och 50 %. Skjuvhållfastheten har i fält bestämts genom vingförsök och på laboratorium genom konprovning. En sammanställning av skjuvhållfastheterna redovisas i Figur 1. Den korrigerade 1 skjuvhållfastheten uppgår till mellan ca 20 och 30 kpa närmast under det fasta ytlagret och ökar till ca 40 kpa på 10 m djup. Sensitiviteten varierar i regel mellan ca 15 och ca 530. Leran är på 0-5 m djup mellan- till högsensitiv och på 5-10 m djup kvick. Friktionsjorden under leran har inte undersökts närmare. Sonderingarna har i regel trängt ned mellan ca 2 och ca 7 m och stoppat i den fast lagrade friktionsjorden, i regel mot sten, block eller berg. Geohydrologiska förhållanden Grundvattennivån har inte uppmätts. Den bedöms normalt ligga 1 à 2 m under markytan. I samband med torrperioder bedöms den kunna sjunka till 3 à 4 m under markytan. Släntstabilitet Släntstabiliteten bedöms med ledning av de små nivåskillnaderna under nuvarande förhållanden vara tillfredsställande och den planerade bebyggelsen bedöms kunna utföras utan att stabiliteten blir otillfredsställande. Uppfyllnader över 3 m bör inte utföras utan att lokalstabiliteten kontrolleras. Sättningar och grundläggning Man har i tidigare undersökning bedömt att leran är överkonsoliderad utifrån utförda kompressionsförsök. Försöken är emellertid utförda enligt en äldre metod, vilket inte ger tillförlitliga resultat. Med ledning av skjuvhållfastheterna och vattenkvoterna bedöms leran kunna påföras en viss belastning utan att långtidssättningar uppstår. Förutsättningarna för en ytlig grundläggning bedöms därför som goda. Val av grundläggningsmetod bör göras i samråd med geotekniker. Vid detaljprojekteringen bör belastningen på leran av byggnadslast och uppfyll- 1 Korrektion mht konflytgränsen 4 (7)

5 nader kontrolleras så att inte långtidssättningar uppkommer. För att kontrollera lerans sättningsegenskaper erfordras kompletterande undersökningar genom av upptagning av ostörda prover i fält och CRS-försök på laboratorium. Det är också viktigt att jordmäktigheterna är jämna under den planerade byggnaden för att inte ojämna sättningar ska uppkomma. Jordlagrens tjocklek bör därför undersökas genom sonderingar inom byggnadsläget. Gator och ledningar Uppfyllnader bör undvikas för att hålla nere nivåsättningen inom området. Ledningsschakter bör om möjligt återfyllas med befintliga massor om för att förhindra utdränering. Schaktning Vid schaktning bedöms en släntlutning av 2:1 erfordras vid ett max schaktdjup av ca 2 m. Vid schakt under grundvattennivån, i samband med nederbörd eller vid riklig vattentillrinning kan flackare släntlutning och/eller erosionsskydd erfordras. Vid schaktningsarbeten bör speciellt beaktas att jorden delvis är mycket flytbenägen. Om arbetena utförs vid kall väderlek bör schaktbotten tjälskyddas. Infiltration För att ej minska grundvattenbildningen, erhålla viss rening av dagvattnet, inte påverka omkringliggande vegetation mm, bör infiltration av dagvatten utföras. Markradon Jordlagren utgörs i de undersökta punkterna av torrskorpelera och lera och marken klassas därför som lågradonmark. Om det ändå visar sig att man påträffar friktionsjord eller berg vid grundläggningsnivån, bör kompletterande markradonmätningar utföras. Föroreningar En riskklassning av området redovisas separat. Kompletterande undersökningar i samband med projektering och byggande Vid byggande kan det komma att erfordras kompletterande undersökningar i form av sonderingar, upptagning av ostörda prover samt CRS-försök. 5 (7)

6 Västerråda U11084 Korrigerade värden Utvärderat av Tobias Thorén kpa 0 5 Korrigerande Konflytgräns VB :7 43% KV :VIAK6 VIAK6 KV :VIAK16 VIAK16 VB :2c VIAK6 VB :4c VIAK Skjuvhållfasthetsfördelning vid normalkonsoliderad lera, 10 kpa + 1 kpa/m 20 Bohusgeo AB K:\2011\U11084_Västerråda\Geoteknik\Parametrar\tau_hela.Tau :26:11 Djup (m) Figur 1 Korrigerade skjuvhållfastheter, sammanställda mot djup 6 (7)

7 Foto 1. Taget mot sydväst, rondell korsning E45-Konsjögatan skymtar i bakgrunden Foto 2. Korsning Telefongatan-Hanterverkargatan, taget mot nordöst 7 (7)

8 Bilaga 1 Detaljplangräns E45 PLAN Undersökningspunkter Skala 1:2000 i A3 Västerråda K:\2011\U11084_Västerråda\Geoteknik\Redovisning\Pm\Bilaga1_sonderingsplan.docx

9 Bilaga 2 Arbnr: U11084 Dat:

10 Bilaga 3 Bohusgeo AB Arbnr: U11062 Dat: