Detaljplan till Bogesund 1:235, Granhagen i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Geoteknisk besiktning PM Planeringsunderlag

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Detaljplan till Bogesund 1:235, Granhagen i Ulricehamns kommun, Västra Götalands län. Geoteknisk besiktning PM Planeringsunderlag"

Transkript

1 i Upprättad av:

2 Kund Standtec Ringblomsvägen Ulricehamn Lennart Standoft Tfn: Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner tel bengt.olsson@wspgroup.se Innehåll The table of contents is empty because none of the paragraph styles selected in the Document Inspector are used in the document. Allmänt WSP Samhällsbyggnad, avdelning Geo Göteborg, har utfört en geoteknisk besiktning på fastigheten Bogesund 1:235 i Ulricehamns kommun. Området är beläget gs den östra sidan av Tre Rosors väg ungefär vid korsningen Tre Rosors väg- Fridkullagatan i den sydligaste delen av tätorten. Denna är avsedd att utgöra det geotekniska underlaget för ny detaljplan. 2 (6)

3 Planerad bebyggelse m m Inom området, där det för närvarande inte finns någon bebyggelse, planerar man nu att uppföra ett antal enbostadshus. Byggnaderna kommer preliminärt att ligga i anslutning till en sammanhängande gata genom området. Enligt preliminära förslagsskisser från Mark & Landskap i Borås (plan-, sektionsoch profilritningar) skall gatan komma in från Tre Rosors väg i den norra delen av planområdet och där svänga av mot söder för att i områdets södra del göra en U- sväng åt öster - norr och fortsätta till områdets norra del på ca 100 m avstånd från och parallellt med Tre Rosors väg. Gatan kommer preliminärt att till största delen gå i upp till ca 3 à 4 m djupa skärningar men till en del också på bank, som lokalt kan bli som mest ca 5 m hög. Byggnaderna uppförs som lätta byggnader i en eller två våningar i det senare fallet främst som suterränghus. Närmare uppgifter om blivande byggnaders utformning föreligger dock inte för närvarande. Eftersom byggnaderna kommer att byggas på sluttande mark, så krävs i många fall tämligen omfattande schaktnings- och fyllningsarbeten för att åstadkomma horisontella ytor under och närmast utanför byggnaderna. På en nu upprättad preliminär höjdsättningsritning föreslås i allmänhet högst ca 3-4 m djupa eller lokalt möjligen något djupare - schaktningar för byggnaderna medan uppfyllningarna för husen i allmänhet uppskattas till högst ca 2 m. Besiktningar/ undersökningar En geoteknisk besiktning utfördes av, WSP Samhällsbyggnad. Besiktningen omfattar hela planområdet. Besiktningen ligger till grund för de bedömningar som görs i denna PM. Det har inte bedömts vara nödvändigt att i planskedet göra några geotekniska fältundersökningar i form av sonderingar eller provtagningar. Det har inte heller gjorts några fältmätningar för att klassificera området m a p markradon jfr nedan under rubriken Markradon. I projekteringsskedet kan det vara lämpligt att göra vissa (selektiva) undersökningar och då troligen främst för att bestämma bergets egenskaper där djupa bergschakter kan förutses, djupet till berg i sektioner där höga nivåskillnader skall skapas samt moränens egenskaper där omfattande jordschaktning skall göras. Terrängbeskrivning Terrängen består av kuperad, till största delen gräsbevuxen, öppen moränmark, där skogen har avverkats och endast enstaka lövträd finns kvar. Närmast Tre Rosors väg finns dock skogen kvar inom en ca m bred remsa. Två höjdsträckningar med en mellanliggande svacka i terrängen kan sägas skjuta in över planområdet från öster. Närmast planområdets östra gräns ligger markytan på båda dessa höjdsträckningar på nivån ca Därifrån sluttar markytan nedåt mot Tre Rosors väg i väster till nivån ca +215 och gst i planområdets sydvästra hörn till ca Höjdskillnaden mellan de lägsta och högsta delarna av området uppgår alltså till ca m, men denna skillnad tas upp över hela det ca 100 m breda om- 3 (6)

4 rådet och den genomsnittliga lutningen är ca 1:6. I de brantaste partier som förekommer lokalt ligger markytan i lutning ca 1:3 à 1:4 - förutom en kort bergst, som beskrivs nedan. Inom de två höjdsträckningarna går berget i dagen inom stora partiet och däremellan bedöms moräntäcket vara tämligen tunt. Inom de lägre belägna delarna gs Tre Rosors väg förekommer endast mindre, lokalt uppstickande partier av berg i dagen och här kan moränlagret vara tjockare. I den norra delen ca 50 m söder om korsningen med Fridkullagatan finns en lokalt uppstickande, ca 2-4 m hög och ca 6-8 m lång, delvis nästan vertikal bergvägg med ett stort block på krönet. Men i övrigt saknas branta ster av berg i dagen och berghällarna är tämligen flacka. Block förekommer i markytan inom hela området. Blocken är i allmänhet väl förankrade i moränen, men enstaka mer friliggande block några stora sådana - förekommer på markytan. Smärre ansamlingar av mindre block, som delvis ligger över markytan, förekommer sparsamt. Geotekniska förhållanden Jordlager Jorden består överst av ett mullhaltigt ytskikt, som vilar direkt på morän eller berg. Det mullhaltiga ytjordskiktet i de lägsta terrängsvackorna närmast gatan, som periodvis står under vatten, kan vara något tjockare än normalt, men torv förekommer sannolikt inte inom planområdet. Moränen bedöms, med erfarenhet från undersökningar inom närliggande områden, åtminstone delvis bestå av siltmorän. Eftersom det förekommer relativt stora partier med berg i dagen och de exponerade bergytorna är flacka, så kan moräntäckets tjocklek i allmänhet antas vara tämligen tunt. Moränen kan antas ha relativt hög halt av sten och block åtminstone gäller detta moränens ytlager. Berg i dagen utgör en stor del av markytan inom de båda höjdsträckningarna i allmänhet dock som mindre ytor åtskilda av partier med ett tunt moränlager. Markradon Några mätningar av markradonhalterna i moränen eller gammastrålningen från berggrunden har inte utförts. WSP har dock gjort sådana mätningar inom området Fållorna, som ligger ca 800 m nordost om det här behandlade området, och detta har klassificerats som högriskområde. Dessa båda områden tillhör geologiskt sett ett sammanhängande, högt moränmarksområde i utkanten av Ulricehamns södra del. Vi bedömer det som sannolikt att mätningar inom det här aktuella detaljplaneområdet skulle leda till att det klassificeras som högriskområde eller möjligen som normalriskområde, men vi bedömer det som mycket osannolikt att det skulle kunna klassificeras som lågriskområde. Här kan tilläggas att de mycket omfattande schaktningar och fyllningar av både berg och jord som kommer att göras inom området, kan komma att medföra betydande 4 (6)

5 ändringar av förutsättningarna beträffande markradon på enskilda tomter både till det bättre och till det sämre. För att säkerställa att tillräckliga skyddsåtgärder mot radon vidtas för alla hus inom området bör därför alla tomter betraktas som hög-radonmark- om inte ingående mätningar görs på varje enskild tomt efter avslutade markarbeten. Yt- och grundvatten Vid besiktningstillfället noterades att vatten stod i markytan i terrängens lågpunkter närmast Tre Rosors väg. Ytvattnet rinner inom så gott som hela området ner mot gatan i väster, men allra gst i söder sker avrinningen mot söder. I så kuperad terräng som här och med de jord/berg-förhållanden som råder finns inte någon enhetlig och stabil, karakteristisk grundvattenyta. Man bör alltså räkna med att grundvattenytans nivå och djup under markytan varierar kraftigt med årstid och nederbördsförhållanden och mellan olika delar av området. Sättningsförhållanden Sättningsförhållandena inom hela planområdet är generellt sett gynnsamma. Det förutsätts att ytjordskiktet av organisk jord schaktas bort under blivande byggnader och i regel också under gator och hårdgjorda ytor. I den naturligt lagrade moränen under ytjordskiktet uppkommer inga nämnvärda sättningar av vare sig några meter tjock uppfyllning med jord- och bergmassor eller av belastningen från de planerade, lätta byggnaderna. Stabilitetsförhållanden Stabilitetsförhållanden är generellt sett gynnsamma och det finns ingen risk för spontana ras eller skred inom området så ge inga markarbeten har påbörjats. Beträffande risken för nedrasande block under och efter markarbetena inom området se även under rubriken Markarbeten och markanläggningar nedan. Geotekniska rekommendationer Grundläggning Byggnader kan grundläggas med plattor, utformade t.ex. som förstyvningar på ett betonggolv och golv kan utföras som golv på mark både på naturligt lagrad morän, på avsprängt berg och på uppfyllning. Byggnader skall med hänvisning till vad som sagts ovan under rubriken Markradon - utföras radonsäkert. 5 (6)

6 Markarbeten och markanläggningar Ytjordskiktet av organisk jord skall, som ovan nämnts, schaktas bort under blivande byggnader och hårdgjorda ytor. Uppfyllning utförs enligt anvisningar i AMA Anläggning 10. Vid jordschakt kan tillfälliga ster läggas i lutning ca 1:1 á 1:1,5. Förekommande block i sten och mer eller lösa block på markytan närmast ovanför stkrönet skall schaktas bort i den omfattning som krävs för att undvika nedrasande block i schakten. Permanenta ster i morän bör inte läggas brantare än i lutning ca1:2,5 och skall besås med gräs, täckas med buskplantering eller förses med annat erosionsskydd. Permanenta ster i berg utformas enligt rekommendationer av bergtekniker efter en bergteknisk besiktning av aktuella bergspartier. Fyllning för hus och hårdgjorda ytor m m utförs enligt AMA Anläggning 10. Schaktmassor som erhålls vid jordschakt inom området, kan användas som fyllningsmaterial i den mån de uppfyller AMAs krav för respektive ändamål. Schaktmassorna kan dock till stor del bestå av siltmorän, som på grund av sin flytbenägenhet kan vara svåra att hantera vid nederbörd, och de bör inte användas vid fyllning för hus. WSP Samhällsbyggnad Geo Göteborg 6 (6)