Gravarne 3:1 och 3:6. Projekterings-PM/Geoteknik. Kungshamn, Sotenäs Kommun Detaljplan BOHUSGEO AB. Uppdragsansvarig: Henrik Lundström.

Transkript

1 BOHUSGEO AB Kungshamn, Sotenäs Kommun Detaljplan Projekterings- Uppdragsansvarig: Henrik Lundström Handläggare: Granskning: Henrik Lundström Tobias Thorén Uppdragsnr Datum Revision , Bohusgeo AB Tel. vxl Webb Orgnr Bastiongatan Uddevalla

2 rev rev Innehåll 1 Uppdrag Syfte Underlag Styrande dokument Planerad byggnation Befintliga förhållanden Mark, vegetation och topografi Geotekniska förhållanden Släntstabilitet Allmänt Resultat/slutsats Grundläggning Byggnader Kajkonstruktion Bergras och blocknedfall Markradon Kompletterande undersökningar i samband med projektering och byggande... 9 Bilagor Bilaga 1 Plankarta illustration Sida Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum 2 (9) Projekterings

3 1 Uppdrag På uppdrag av Renare Hav Sverige AB har vi utfört en geoteknisk undersökning och utredning för en planerad detaljplan inom fastigheterna i Kungshamn, Sotenäs kommun. 2 Syfte Undersökningen syftar till att utgöra underlag för redovisning av släntstabiliteten och grundläggningsförutsättningarna. 3 Underlag Underlaget för de i denna PM redovisade utvärderingarna utgörs av: fält- och laboratoriearbeten utförda av oss för projektet. Resultaten finns redovisade i en MUR (uppdragsnr ). Planbeskrivning och plankarta upprättad av Rådhuset arkitekter Styrande dokument Utredningen har utförts i enlighet med tillämpliga delar i dokument förtecknade i Tabell 1. Tabell 1 Styrdokument Typ av utredning Styrande dokument Alla utredningar Släntstabilitet Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum Sida Projekterings- SS-EN IEG Rapport 2:2008, rev 3 IEG Rapport 4:2008, rev 1 Skredkommissionens rapport 3:95 IEG Rapport 4:2010 TKGeo Pålar IEG Rapport 8:2008, rev 2 Slänter och bankar IEG Rapport 6:2008 Plattor IEG Rapport 7: Planerad byggnation Inom området planeras en biogasanläggning, reningsverk och någon typ av kajkonstruktion, se bilaga 1. 6 Befintliga förhållanden 6.1 Mark, vegetation och topografi Område utgörs av industrimark som i norr och söder avgränsas av befintliga byggnader för industriändamål, i öster av ett bergsparti och i väster av havet. Markytans nivå varierar mellan ca +40 i den östra delen och (9)

4 mellan ca +0 i anslutning till havet. Markytans lutning är plan och horisontell i öster där bergspartiet är avsprängt. Mot väster är lutningen brant och ställvis är lutningen 1:1-1:2. Röda markeringar visar ungefär var sprängstensslänterna bedöms kunna vara i slänt 1:1. Raserad träbrygga Bef spontkaj Figur Geotekniska förhållanden Landdelen Området utgörs i sin helhet av berg i dagen eller fyllning på berg. På ritning G101 i MUR redovisas en kartering av berg i dagen Havsdelen Det totala sonderingsdjupet varierar mellan ca 1 och ca 4 m. Jordlagren bedöms i huvudsak, från havsbotten utgöras av: Gyttja (saknas delvis) Lera (saknas delvis) Friktionsjord vilande på berg Gyttja med tjockleken ca 2 m finns enligt provtagningarna ca 50 m ut från land. Vattenkvoten har uppmätts till mellan ca 260 och ca 320 %. Lera finns till mellan ca 2 och ca 3 m djup under havsbotten. Leran är i siltig. Vattenkvoten har uppmätts till ca 45 %. Skjuvhållfastheten har i fält bestämts genom vingförsök. Den uppmätta skjuvhållfastheten uppgår till mellan ca 8 och 15 kpa. Friktionsjorden under leran har inte undersökts närmare. Sonderingarna har i regel trängt ned mellan ca 0.5 och ca 1 m och i flera undersökningspunkter stoppat mot sten, block eller berg. Sida Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum 4 (9) Projekterings

5 7 Släntstabilitet 7.1 Allmänt På landsidan utgörs jordlagren av fyllning på berg. Fyllningen utgör i regel av grov sprängsten, se bild 1. I anslutning till havet finns en äldre spontad kaj vilken till stora delar är angripen av rost varvid bärigheten bedöms vara nedsatt. Eventuellt kan förankringsstag för hammarband mm vara sönderrostade. Konditionen på kajen är sannolikt dålig, se bild 2 och 3. Bild 1. Utfylld sprängsten på berg. Berg i dagen syns i höger på bilden Bild 2. Berg i dagen i strandkanten söder om spontad kaj. Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum Sida Projekterings (9)

6 Bild 3. Spont uppifrån, rören vid sponten visar att den är dubbad i berg. 7.2 Resultat/slutsats Släntstabiliteten för landdelen bedöms till största delen vara tillfredsställande för befintliga förhållanden. I de brantare partierna kan dock släntstabiliteten vara lokalt otillfredsställande. Den planerade exploateringen kommer emellertid att medföra att planerade biogasanläggningen bedöms kunna uppföras utan att släntstabiliteten blir otillfredsställande. I anslutning till det planerade reningsverket planeras kajen att rustas upp. Vår bedömning är att den befintliga kajkonstruktionen troligen är i dåligt skick så att den troligen behöver rivas. En ny kaj bedöms kunna utföras utan att släntstabiliteten blir otillfredsställande. På bägge långsidor av den befintliga spontkajen finns berg i dagen. Öster om sponten finns även där berg i dagen. I figur 2 visas en bedömd utbredning av ett tänkt ras då utfyllda massor mellan spont och berg rasar ner i havet och berget bakom friläggs. Antagandet bedöms vara på säkra sidan då antagandet bygger på synligt berg i dagen. Sannolikt finns berget nästan omedelbart bakom sponten eftersom den naturliga sprickriktningen i strandlinjen antyder detta. Sida Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum 6 (9) Projekterings

7 Figur 2, Grön linje motsvarar en utbredning av ett eventuellt rasområde då spontkajen ger vika. En planbestämmelse föreslås införas vilken skall reglera att permanenta sprängstensslänter ställs i en lutning av 1:1,5 eller flackare vid den planerade byggnationen. För att hålla detaljplanen så öppen som möjligt föreslås att en planbestämmelse införs så att byggnation söder om befintlig kaj och influensområdet för en rasad kaj ej bebyggs, förrän kajen ersatts med en ny. Sannolikt kommer murar och stödkonstruktioner att erfordras för den illustrerade bebyggelsen för att klara släntlutningar 1:1,5 eller flackare för den planerade nedfarten. 8 Grundläggning 8.1 Byggnader Samtliga byggnader bedöms kunna grundläggas direkt i mark på avtätad packad sprängstensfyllning 8.2 Kajkonstruktion Några detaljerade uppgifter om den planerade konstruktionen föreligger inte för tillfället. Jorddjupen under havsbotten är endast 3-4 m ca 10 m ut från strandkanten. De geotekniska förutsättningarna för en kajkonstruktion är relativt goda. Såväl en spontad konstruktion som ett pålat betongdäck är möjligt. Vid pålning är det sannolikt bäst att förutsätta borrade pålar på grund av de ringa jorddjupen. Lösa jordlager av gyttja och lera bakom en eventuell spont bör grävas ur för att det inte skall bli sättningar bakom sponten. Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum Sida Projekterings (9)

8 9 Bergras och blocknedfall Inom den östra delen är berget nedsprängt och bergväggarna är ca m höga. Berget är som regel relativt sprickfattigt så när som på de översta metrarna. Ett flertal block och mindre överhäng finns i området, se bild 4-5. En planbestämmelse bör införas som säkerställer att berget blir skrotat. Bild 4. Exempel på bergsparti som behöver skrotas och ses över. Bild 5. Exempel på bergsparti som behöver skrotas och ses över. Sida Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum 8 (9) Projekterings

9 10 Markradon Om inte mätningar av gammastrålning finns utförd inom området eller om kommunen inte har en radonkarta upprättad i området bör byggnaderna utföras radonsäkert. 11 Kompletterande undersökningar i samband med projektering och byggande Eventuellt kan kompletterande undersökningar erfodras i samband med detaljprojektering av den planerade kajkonstruktionen. Uppdrag Handling Uppdragsnr Datum Rev.datum Sida Projekterings (9)