Borgviks hamnområde, Grums kommun

Transkript

1 Datum Uppdragsnr Borgviks hamnområde, Grums kommun PM Geoteknik för detaljplan ÅF-INFRASTRUCTURE AB Helena Kernell GRANSKARE Per Axelsson

2 INNEHÅLL 1. Objekt Syfte och begränsningar Geotekniska förhållanden Topografi och ytbeskaffenhet Befintliga byggnader och anläggningar Jordlagerbeskrivning Hydrogeologiska förhållanden Geotekniska åtgärder och rekommendationer Grundläggning Jordschakt... 7 Tillhörande handling: MUR Geoteknik 2

3 1. Objekt På uppdrag av SBK Värmland AB har ÅF Infrastructure AB utfört markundersökningar för detaljplan för fastigheterna Borgviksbruk 1:82>3, -1:2, -1:81, -1:117, -1:111 och -1:127. Det undersökta planområdet redovisas i figur 1. Området är beläget i sydvästra Borgvik i Grums kommun. Figur 1. Undersökningsområde (rödmarkering). 2. Syfte och begränsningar Syftet har varit att utreda markförhållandena och ge en översiktlig bild av de geotekniska och miljötekniska förutsättningarna i området inför fortsatt exploatering. 3. Geotekniska förhållanden 3.1 Topografi och ytbeskaffenhet Terrängen är tämligen flack med marknivåer mellan ca +45 och +50. I norr vid Gamla landsvägen återfinns de högsta höjderna vilka avtar söderut i riktning mot vattnet. Stora delar av området består av öppna gräsytor. I övrigt förekommer några mindre skogsdungar i östra delen av området och även längs kanalen i västra delen av området, se figur 1. Längs strandkanten i sydvästra delen av området förekommer områden med järnhaltig slagg. 3

4 3.2 Befintliga byggnader och anläggningar Bebyggelse förekommer i den nordvästra delen av området i form av Sliperiet (f.d. träsliperi som numera är konstlokal) med närliggande garage och förråd. En större verkstadsbyggnad finns centralt i området. Två bostadshus och en rastplats (Kuja) är belägna i norra delen längs med Gamla landsvägen. Vid vattnet ligger ett café och en servicebyggnad tillhörande campingverksamheten. Vid stranden finns en småbåtshamn med träbryggor. Ledningar (el-, tele- och VA-ledningar) finns i området som projektet berör. 3.3 Jordlagerbeskrivning Enligt jordartskartan består jorden i området övervägande av lera eller silt. Områdets nordöstra och nordvästra del omfattar områden med ett tunt jordlager av morän på berg. De små jorddjupen återfinns även på SGU:s jorddjupskarta. Se figur 2 och 3 nedan. Figur 2. Jordartskarta, SGU 1: Figur 3. Jorddjupskarta, SGU 1:

5 Vid platsbesöket noterades berg i dagen väster om Sliperiet och i områdets nordöstra del. Strax söder om den nordöstra delen, inom vändöglan och det trädbevuxna området väster om vändöglan, bedömdes jorden bestå av ett tunt jordtäcke med morän och block på berg. I den södra delen, väster om sandstranden, finns ett område med pågående erosion, se figur 4. Här vid stranden och längs kanalen upp mot Sliperiet har järnhaltiga slaggprodukter deponerats, troligen längs hela den östra sidan om kanalen. Det noterades att trädens rötter låg ytligt där då de hade svårt att tränga ner genom den hårda ytan av järnslagg, se figur 5. Figur 4. Södra delen, pågående erosion 5

6 Figur 5. Västra delen längs kanalen från Skiperiet finns järnhaltigt slagg deponerat. Geotekniska fältundersökningar har utförts i tio punkter. Där provtagning av jorden har utförts består jorden överst av ca 1-1,5 meter fyllning. I proverna från fyllningsmaterialet finns grus, sand, silt, torv och tegel i olika mängd. Fyllningen underlagras av mellan ca 0,5-2 meter silt och/eller lera, följt av en fast morän på berg. I punkten 16AF01 har jordbergsonderingen avbrutits utan stopp på ca 5 meters djup. I övriga sonderingspunkter varierar djupet till sonderingsstopp mellan ca 0,5-5 meter, vilket bedöms vara ungefärligt djup till berg inom området. Klassificering av den naturliga jorden i området är materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4, dvs mycket tjällyftande jord. Vattenkvoten är uppmätt i ett jordprov till 52%. Lerans egenskaper har bedömts översiktligt med hjälpa av conradutvärdering av cpt-sonderingen utförd i punkt 17AF08. Lerans skjuvhållfasthet bedöms ligga på omkring 15 kpa. Leran bedöms vara överkonsoliderad, vilket innebär att den tål en viss belastning innan sättningar utbildas i den. 3.4 Hydrogeologiska förhållanden Området ligger omgivet av vatten åt tre håll, vilket innebär att grundvattnet i området påverkas av sjöns vattenstånd. De tre grundvattenrören är installerade med rörspetsen på mellan 1,5-2 meters djup under markytan. Den uppmätta grundvattenytan har en nivå på mellan +44,2 till +46,0, vilket innebär ett 6

7 djup på mellan 1,2-2 meter under markytan. Det större djupet återfinns i de mer höglänta delarna i nordväst och det mindre djupet i söder nära stranden. Ett antal diken finns inom området, bland annat norr- och väster om campingen. 4. Geotekniska åtgärder och rekommendationer Området är lämpligt för bebyggelse ur geoteknisk synpunkt. Nedanstående rekommendationer bör dock beaktas. 4.1 Grundläggning Mindre byggnader bedöms kunna grundläggas med platta på mark på ett kapillärbrytande och dränerande lager av friktionsjord. Större byggnader kan grundläggas på plintar. Där bör leran schaktas bort vid läget för plintarna. Schaktdjupet bedöms bli som mest ca 4 meter. Då det förekommer osorterad fyllning över en stor del av området bör fyllningens egenskaper undersökas innan byggnation. Vid behov schaktas fyllning av dålig kvalitet (exempelvis organisk jord såsom torv) bort och återfyllning sker med packningsbar friktionsjord. Kompletterande geotekniska undersökningar bör utföras i läget för planerade byggnader, exempelvis genom provgropsgrävning, för att avgöra lämplig grundläggningsmetod. Silten och leran tillhör tjälfarlighetsklass 4 och vid dimensionering av grundläggning ska jordarternas tjälfarlighetsklass beaktas. Stor vikt bör läggas vid att dränera vid byggnader för att undvika problem med yt- och grundvatten. Vid den södra delen noterades pågående erosion vid strandkanten. Om byggnader planeras i området nära sjön bör erosionsskydd läggas ut då den siltiga jorden är erosionskänslig. 4.2 Jordschakt Det ska beaktas att vid schakt i områden med siltig jord, när jorden är vattenmättad (högt grundvatten eller riklig nederbörd), kan jorden uppträda som flytjord. Det bör även beaktas att det finns viss risk för bottenupptryckning vid schakt djupare än grundvattenytan. På delar av området är jorden blockrik vilket kan medföra visst försvårande vid schaktarbeten.det kan även vara svårschaktat inom områdena med järnslagg. Vid schakt i området bör ledningar inventeras och märkas ut innan schaktningsarbetena påbörjas. 7