FÄRGELANDA KOMMUN DYRTOPR 1:3 M.FL (DEL AV) Detaljplan. Geoteknisk utredning

Transkript

1 FÄRGELANDA KOMMUN DYRTOPR 1:3 M.FL (DEL AV) Detaljplan Geoteknisk utredning PM angående markförhållanden och bebyggelseförutsättningar Planeringsunderlag Göteborg Ärendenr Handläggare David Scherman/Mattias Magnusson GEO-gruppen i Göteborg AB Telefon: Fax: Hemsida: Org.nr: Marieholmsgatan info@geogruppen.se Göteborg

2 Ärendenr FÄRGELANDA KOMMUN DYRTORP 1:3 M.FL. (DEL AV) Detaljplan Geoteknisk utredning PM angående markförhållanden och bebyggelseförutsättningar. UPPDRAG På uppdrag av Jan Myrén, Färgelanda kommun, har GEO-gruppen AB utfört geoteknisk utredning för rubricerade projekt. TILLHÖRANDE HANDLINGAR GEO-gruppen AB, , Färgelanda kommun, Dyrtorp 1:3 m.fl. (del av), Detaljplan, Planeringsunderlag, R-geo, Ärendenr BIFOGADE HANDLINGAR Stabilitetsberäkningar Bilaga 1-9 Plan G201 PLANERAD ANLÄGGNING Området detaljplaneras som industrimark. Vid utredningstillfället var läget för framtida körytor och byggnader ej bestämt. På grund av strandskyddet skall inga byggnader uppföras inom 100 meter ifrån Lillån och inom 50 (delvis upp till 100) meter ifrån Lillån skall den befintliga naturmarken bevaras. Endast den del av området vid Lillån som utgörs av fastmark skall exploateras (se markförhållanden samt G201). På grund av nivåskillnaderna skall höjdpartierna schaktas av till nivån +98 meter. I det lägsta partiet planeras en höjning av marknivån till +93 meter. Lokala uppfyllnader/terrasser skall begränsas till 2,0 meter. BEFINTLIG FÖRHÅLLANDEN Planområdet, som är obebyggt, är beläget mellan Väg 172 i väst och Lillån i öst. Norr om planområdet rinner Lillån under Väg 172 som går på en betongbro över vattendraget. En stor del utgörs av öppen gräsbeväxt ängsmark men i den sydvästra delen finns en mycket tätväxt granskog. Inom ett avstånd på i huvudsak meter ifrån Lillån utgörs vegetationen av en blandskog med varierande täthet. Planområdet har karaktären av en höjdrygg där marknivån minskar mot Lillån i öster och vägen i väster. I hela den södra delen av området är dock P:\2010\ \10169\PM docx

3 Ärendenr marken relativt hög belägen. Marknivån varierar mellan +85 till meter. Väg 172 är bitvis belägen på en högre eller lägre nivå än den angränsande marken inom planområdet. Slänten ner mot Lillån är delvis relativt brant och utgörs av berg i dagen eller berg med mycket tunt jordtäcke. Berg i dagen förekommer också inom höjdpartierna samt i sydväst. MARKFÖRHÅLLANDEN Lagerföljden utgörs generellt av ett naturligt ytlager som underlagras av lera ovan friktionsjord på berg. Övergången mellan leran och friktionsjorden utgörs delvis av en skiktad lagerföljd. Inom planområdet har fastmarksgränsen (se G201) tolkats fram med hjälp av utförda sonderingar. Fastmarken är generellt lokaliserad till den högre belägna terrängen och utgörs i huvudsak av mycket fast lera och friktionsjord. Den delen som inte klassas som fastmark utgörs i huvudsak av lös till halv fast lera ovan friktionsjord. Denna typ av markförhållande är till stor del lokaliserad till området kring Lillån men förekommer också delvis i den västra delen av planområdet. Fastmark Det naturliga ytlagret utgörs av mulljord, sandig eller lerig mulljord samt mullhaltig lera eller sand. Lagertjockleken i undersökta punkter varierar mellan 0,2-0,4 meter. Lerans mäktighet i utförda sonderingar bedöms varierar mellan 0 till ca 5 meter. Det är dock svårt att skilja på leran och friktionsjorden med hjälp av utförda sonderingar. Leran utgörs till stor del av torrskorpa ner till ca 2-3 meters djup. Även leran därunder bedöms som mycket fast eller fast. Leran är delvis siltig och/eller sandig vilket gör den erosionskänslig och flytbenägen i vattenmättat tillstånd. Även skikt av silt och sand förekommer i leran. Friktionsjordens mäktighet har ej bestämts. Sonderingarna bedöms ha trängt mer mellan 0 till 3 meter i friktionsjorden innan stopp erhållits. Det är dock svårt att skilja på friktionsjorden och leran med hjälp av utförda sonderingar. Friktionsjorden består av sand med varierande halt av grus och silt. På grund av siltinnehållet är friktionsjorden erosionskänslig och flytbenägen i vattenmättat tillstånd. Bergets nivå har ej bestämts men borrstopp har erhållits i den fasta jorden eller mot sten, block eller berg på mellan ca 0,6 till 7,2 meters djup. Berget går delvis i dagen inom området. Ej fastmark Det naturliga ytlagret utgörs av mulljord eller mulljord/mullhaltig jord med varierande halter av lera, silt och sand. Lagrets tjocklek varierar i huvudsak mellan 0,2 till 0,5 meter. I anslutning till Lillån förekommer även ställvis mullhaltig siltig lera, gyttjig siltig lera samt gyttjig sandig siltig lera ner till mellan 1,5-2,0 meters djup. Detta lager överlagras dock av oorganiskt material. Lerans mäktighet i utförda sonderingar varierar mellan 1 till 9 meter. Torrskorpans tjocklek varierar mellan 0 till 3 meter. Nivån på lerans underkant nordväst om planområdet (G201) är erhållen ur Bohusgeos (1981) 1 utredning. Under torrskorpan har den okorrigerade skjuvhållfastheten inom planområdet uppmätts med vindsond och varierar mellan 26 till 48 kpa. Skjuvhållfastheten nordväst 1 Bohusgeo, , Geoteknisk utredning för planerat bostadsområde inom fastigheten Dyrtorp 1:6, Färgelanda kommun, PM angående stabilitets- och sättningsförhållanden samt rekommendationer, Dnr P8007:11 P:\2010\ \10169\PM docx

4 Ärendenr om planområdet är erhållen ur Bohusgeos (1981) 1 utredning och är uppmätt till mellan 15 till 43 kpa. Leran är delvis sandig och siltig vilket gör den erosionskänslig och flytbenägen i vattenmättat tillstånd. Sand och silt förekommer också som skikt i leran. Konflytgränsen i leran under torrskorpan har uppmätts till mellan %. Lerans sättningsegenskaper har ej bestämt. Vid borrpunkt 28 har dock lerans konsolidering bedömts med Hansbos formel som visar att leran är överkonsoliderad med ca 40 kpa för en grundvattenyta belägen 2 meter under markytan. Den skiktade lagerföljden utgörs av sand, silt och lera i varierande halter. Mäktigheten i undersökta punkter varierar mellan 0 till ca 6 meter. Materialet är erosionskänsligt och flytbenäget i vattenmättat tillstånd. Friktionsjordens mäktighet har ej bestämts. Sonderingar ha trängt ner 0,2 till ca 4 meter i friktionsjorden innan stopp erhålligs. Friktionsjorden utgörs av morän och sand med varierande innehåll av grus och silt. Materialet är erosionskänsligt och flytbenäget i vattenmättat tillstånd. Bergets nivå har ej bestämts men borrstopp har erhållits i den fasta jorden eller mot sten, block eller berg på mellan ca 4 till 16 meters djup. GRUNDVATTEN I utförda provtagningspunkter har fria vattenytor uppmätts 0,4-2,2 meter under markytan. Grundvattenytans läge och portrycket i leran har uppmätts i ett antal punkter i anslutning till Lillån mellan 2 februari till 1 mars Uppmätta nivåer varierar mellan 0,2-2,9 meter under markytan och är beroende på placering i terrängen. Lägsta och högsta uppmätta nivåer redovisas på sektionerna i R-geo. SÄTTNINGAR Inom området med fastmark bedöms endast små sättningar uppstå vid belastning, ca 0,5 cm per meter jord och 50 kpa belastningsökning. I den del av området som utgörs av lös till halvfast lera vid borrpunkt 28 har lerans sättningsegenskaper bedöms enligt Hansbos formel. För en grundvattenyta belägen 2 meter under markytan är leran överkonsoliderad med 40 kpa. För att undvika sättningar skall normalt leran ej belastas till mer än 80 % av förkonsolideringstrycket. Det innebär i det aktuella fallet att marken kan belastas med 20 kpa (i form av fyllning, byggnad eller en grundvattensänkning) utan att större sättningar uppstår. Inom denna del av området bör sättningsförhållandena undersökas i detalj i samband med detaljprojekteringen innan belastning av området sker på grund av att Hansbos formel är en osäker metod. För att undersöka sättningsförhållandena erfordras ostörd provtagning samt sättningsanalys (CRS) i ett geotekniskt laboratorium. Dessutom måste grundvattenytans läge/portrycket bestämmas. GRUNDLÄGGNING Inom fastmarkområdet bedöms det finnas goda möjligheter att markgrundlägga byggnader på berg eller packad sprängbotten/packad fyllning och/eller i den fasta jorden. P:\2010\ \10169\PM docx

5 Ärendenr Inom den del som ej utgörs av fastmark är sättningsförhållandena osäkra (se ovan). Före grundläggning och uppfyllnad av området skall sättningsegenskaperna bestämmas. Eventuellt kan grundläggning på pålar/plintar nedförda till berg eller fast botten komma att erfordras. I samband med detaljprojekteringen, när byggnadernas läge i plan och höjd har bestämts, bör kompletterande undersökningar utföras för att kontrollera grundläggningsförhållanden närmare. STABILITET OCH RASRISK Området närmast Lillån skall ej exploateras utan den befintliga naturmarken skall bevaras inom meter ifrån ån. Endast den del av området vid Lillån som utgörs av fastmark skall exploateras. Stabilitetsberäkningar har utförts 5 sektioner (A, B, D, G och H) ner mot Lillån varav en korsar Väg 172. Beräkningar har även gjorts i ytterligare 2 sektioner (I och J) som korsar Väg 172. Endast sektion I, som utgörs av en vägskärning, består av uteslutande fastmark. Uppmätta skjuvhållfastheter har korrigerats med avseende på konflytgränsen. Skjuvhållfastheten i torrskorpan är satt till 30 kpa. Beroende på sektion är beräkningarna utförda med en grundvattenyta belägen mellan 0 till 2 meter under markytan vilket generellt är högre än uppmätta nivåer. Lillån har förutsatts vara torrlagd. Beräkningar med befintliga nivåer utan någon påförd last ger följande säkerhetsfaktorer: Sektion F c F komb Bilaga A 3,66 2,17-2,80* 1 B 2,83 1,44-2,18* 2 D 2,27 1,95-2,08* 3 G 2,77 1,28-2,16* 4 H 1,52 1,43 5 I 2,92 1,73 6 J 1,95 1,89 7 * de låga värdena avser stabiliteten inom ett avstånd på 2 till 4 meter ifrån Lillån I Skredkommissionens Anvisningar för släntstabilitetsutredningar (Rapport 3:95) har följande riktvärden angivits för erforderliga säkerhetsfaktorer vid nyexploatering: F c 1,7-1,5 och F komb 1,45-1,35, och vid naturmark F c och F komb > 1 d.v.s. enligt med angivna förutsättningar är säkerhetsfaktorerna tillfredställande. Notera dock att i sektion C finns tecken på ett mindre skred inom området närmast bäcken. Detta är troligen orsakat av erosions av Lillån och kan åtgärdas med ett lokalt erosionsskydd. Erosionen bedöms dock ej påverka stabiliteten inom den del av området som skall nyexploateras. Ytterligare beräkningar för planerade förhållande har utförts i sektion I och J. I de övrig sektionerna bedöms totalstabiliteten endast påverkas marginellt av planerade marknivåförändringar och bebyggelse. P:\2010\ \10169\PM docx

6 Ärendenr I sektion I skall eventuellt marken fyllas upp 2 meter med sprängsten och bebyggas i anslutning till en befintlig vägskärning. Beräkningenn förutsätter att fyllningg ej placerass närmare det befintliga släntkrönet än 4 meter samt att den nya fyllningsslänten ej görs brantare än 1:1,5. Belastning från f eventuella byggnader inom det uppfylldaa området ärr satt till 20 kpa. Under dessa givna förutsättningarr är stabilitetsförhållandena tillfredsställande då F c = 1,61 och F komb = 1,,50 (bilaga 8). I sektion J skall marken fyllas upp med sprängsten till nivån +933 meter vilket innebär att marknivån höjs 2 meter. Med denna nivå samt en belastning (200 kpa) fram m till vägbanken är stabiliteten tillfredsställande då F c = 2,399 och F komb = 2,30 (bilaga 9). Inom de områden som utgörs av berg i dagen finns inga tecken på p ras eller blocknedfall. David Scherman Mattias Magnusson P:\2010\ \10169\PM docx

7

8

9

10

11

12

13

14

15

16