BJÖRNHOVDA 25:2, FÄRJESTADEN PLANPROGRAM Översiktlig geoteknisk utredning

Transkript

1 BJÖRNHOVDA 25:2, FÄRJESTADEN PLANPROGRAM Översiktlig geoteknisk utredning Upprättad av: Daniel Elm Granskad av: Torbjörn Johansson

2 BJÖRNHOVDA 25:2, FÄRJESTADEN PLANPROGRAM Översiktlig geoteknisk utredning BESTÄLLARE Mörbylånga kommun KONSULT Box 503 SE Kalmar Besök: Södra Malmgatan 10 Tel: Fax: Org nr: Styrelsens säte: Stockholm INNEHÅLL 1 BAKGRUND, SYFTE 3 2 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR Fältundersökning Laboratorieundersökning 3 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN 3 4 JORDARTER OCH VATTEN 4 5 ÖVERSIKTLIGA GEOTEKNISKA SYNPUNKTER Allmänt Grundläggning av byggnader Yttre ytor VA- ledningar 5 TILLHÖRANDE HANDLINGAR Ritning nr G1 Bilaga nr 1 Bilaga nr 2 Bilaga nr 3 Borrplan Provtabeller, jordarter Borrsektioner Grundvattenobservationer (5)

3 1 BAKGRUND, SYFTE På uppdrag av Mörbylånga kommun har utfört en översiktliggeoteknisk utredning i samband med planprogram för Björnhovda 25:2 i Färjestaden. Inom området planeras bostäder. På grund av den svårframkomliga terrängen har undersökningspunkter endast utförts i områdets yttre delar. Utredningen har varit av mycket översiktlig karaktär, och har syftat till att i stort klargöra de geotekniska förhållandena. Resultaten avses ge underlag till den fortsatta planeringen av området. Vid utredningstillfället var byggnadernas läge, konstruktion och utformning ej fastställd. I samband med den fortsatta planeringen och vid detaljprojektering förutsätts det därför att kompletterande undersökningar och utredningar utförs som underlag till anvisningar för grundläggning etc. 2 UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR 2.1 Fältundersökning Fältundersökningen utfördes i augusti 2007 av fältgeotekniker Petter Liljegren vid WSP:s Kalmarkontor. Undersökningarna har omfattat: terrängbesiktning av geotekniker viktsondering provtagning med skruvprovtagare installation av grundvattenrör inmätning av undersökningspunkterna 2.2 Laboratorieundersökning Samtliga av de upptagna jordproverna har jordartsklassificerats. 3 BEFINTLIGA FÖRHÅLLANDEN Undersökningsområdet framgår av Ritning nr. G1. Terrängen utgörs till huvuddel av yngre och äldre löv- och barrskogsmark. I norra delen påträffas åkermark på remsa längs Järnvägsgatan. Skogsmarken är på stora delar mycket tät av buskar och sly. Inom området har påträffats mindre sankmarksområden. Sten och block i markytan förekommer ställvis inom den östra delen av området. Marknivån ligger ca + 15 i väster, och stiger upp till ca + 20 i öster (5)

4 4 JORDARTER OCH VATTEN Nedan beskrivs undersökningsresultaten översiktligt. Av bifogade ritningar och bilagor framgår resultaten i detalj. Vid bedömningen av jordlager har även SGU:s jordartskarta använts som underlag. Jorden består av ett mullhaltigt ytskikt, och därunder morän antingen direkt eller via ett lager av finjord (sand, silt eller lera). Tjockleken på finjordslagret är troligen störst i de västra delarna av området. Vattenytan var i oktober 2007 belägen på 1-2 meter under markytan. Observationstiden är emellertid kort, varför man skall räkna med att grundvattenytans läge kan variera. 5 ÖVERSIKTLIGA GEOTEKNISKA SYNPUNKTER 5.1 Allmänt Med utgångspunkt från utförda undersökningar ges översiktliga synpunkter till grundläggning och övriga markarbete. I samband med detaljprojektering erfordras kompletterande undersökningar och utredningar. Kompletterande undersökningar bör omfatta en förtätning och anpassning till de specifika byggnaderna. Därefter kan slutliga geotekniska rekommendationer lämnas. 5.2 Grundläggning av byggnader Byggnader kan troligen till största delen grundläggas på konventionellt sätt utan grundförstärkning. I vissa delar främst i de västra delarna kan dock viss grundförstärkning erfordras innan byggnation. Grundförstärkning kan troligen utföras genom utskiftning av lös jord. Jordlagren är i allmänhet mycket tjällyftande vilket måste beaktas vid utformningen av grundkonstruktionen. Jorden är känslig för vatten, och hänsyn måste tas till detta vid planering och utförande av schaktarbeten (5)

5 5.3 Yttre ytor Gator, vägar och yttre ytor kan troligen till största delen utföras utan grundförstärkning. Under överbyggnad erfordras dock materialskiljande lager av exempelvis geotextil. I vissa områden främst den västra delen kan dock viss grundförstärkning erfordras. Grundförstärkning kan troligen utföras genom utskiftning av lös jord. 5.4 VA- ledningar VA-ledningar kan troligen till största delen utläggas på konventionellt sätt utan grundförstärkning. I vissa områden främst den västra delen kan dock grundförstärkning erfordras om ledningar förläggs i lösa jordlager. Grundförstärkning kan exempelvis utföras genom förstärkta ledningsbäddar. Kalmar Torbjörn Johansson Daniel Elm (5)