Kronogården, Ale Geoteknisk undersökning: PM till underlag för detaljplan

Transkript

1

2 Beställare: ALE KOMMUN ALAFORS Beställarens representant: Åsa Lundgren Konsult: Uppdragsledare Handläggare Norconsult AB Box Göteborg Bengt Askmar HannaSofie Pedersen Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: n:\101\20\ \0-mapp\09 utredning - pm\pm_ doc Kvalitetsgranskad av: Tryck: Bengt Askmar Norconsult AB

3 3 (17) INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Orientering och syfte Underlag Områdesbeskrivning Topografi m m Jordlager...5 Allmänt...5 Område Område Område Område Område Område Område Område Område 9: skola, förskola och idrottshall Geohydrologi Stabilitet Bergras/blocknedfall Markradon Rekommendationer Markdisposition/Byggbarhet Grundläggning och markarbeten Övrigt Bilagda handlingar: Karteringsresultat; berg i dagen, gammastrålning, mossmark etc. Bilaga 1 Utdrag från jordartskartan, SGU Ser. Ae nr 40 Bilaga 2

4 4 (17) 1 Orientering och syfte På uppdrag av Ale kommun har Norconsult AB utfört en geoteknisk undersökning och utredning till underlag för detaljplan inom området Kronogården i Älvängen, Ale kommun. Detaljplaneområdet ligger i södra delarna av Älvängen och gränsar i öster till Starrkärrsvägen. Norr om det aktuella området ligger Madenskolan och Aroseniusskolan. Bild 1 Kronogården, Älvängen Inom planområdet planeras bl a bostäder, förskola och skola. I dagsläget utgörs området i huvudsak av skogsmark. 2 Underlag Fält- och laboratorieundersökningar utfördes inom området under maj 2009 och redovisas i separat handling, Fält- och laboratorieresultat (Rgeo), med samma datum och uppdragsnummer.

5 5 (17) 3 Områdesbeskrivning 3.1 Topografi m m Området utgörs av relativt tät blandskog med flera gamla stenmurar. Längst i väster, i anslutning till det befintliga huset, utgörs marken av öppen mark/ängsmark. Ett antal sanka partier/mossar finns inom planområdet, se Bilaga 1. Markytan är relativt kuperad och nivåerna varierar mellan ca +45 och Jordlager Allmänt Berget går i eller nära i dagen inom stora delar av planområdet. Enligt jordartskartan täcks berget av ett tunt jordlager utgörandes huvudsakligen av morän på berg. Det finns ett par mindre lerområden, partier med sand och sandig morän samt några mossar inom området, se utdrag från jordartskartan Bilaga 2. Enligt jordprovtagningarna, som har koncentrerats till områden med organiskt material samt lera, utgörs de naturliga jordlagren under det organiska ytjordskiktet (torv, gyttja) av siltig torrskorpelera alt. siltig lera. Djupen till fast botten varierar inom området mellan 0 och ca 10,5 m. Torv-/gyttjemäktigheten i anslutning till mossarna/de sanka partierna uppmättes vid kartering till mellan 0,1 och >0,7 m, se redovisning på Bilaga 1. Område 1 Inom delområdet finns tre mossar, se Bilaga 1. Jordmäktigheterna är i huvudsak små och berget går i eller nära i dagen. På jordartskartan är området markerat som urberg med tunna jordlager, huvudsakligen morän. I borrpunkt i anslutning till mosse 2 i södra delen av området utgörs jordlagren överst av mellantorv med växtdelar ner till 0,6 m djup under markytan. Torven underlagras av gyttja ner till 0,8 m djup. Under gyttjan finns siltig lera med siltskikt till ca 4,5 m djup under markytan. Från ca 4,5 m djup bedöms jordlagren utgöras av friktionsjord och djup till fast botten uppmättes till ca 6 m.

6 6 (17) Bild 2 Område 1 Vegetationen utgörs av tät, delvis snårig blandskog/granskog. I områdets norra del går en luftledning i nordost-sydvästlig riktning. Område 2 Område 2 är beläget inom det område som på jordartskartan är markerat som urberg med tunna jordlager, huvudsakligen morän. Berget går i dagen på flera ställen inom området. Vegetationen utgörs av tät barrskog/blandskog. Område 3 Området utgörs av ett höjdparti där berget går i eller nära i dagen. Mycket block återfanns inom delområdet. På jordartskartan är området markerat som urberg med tunna jordlager, huvudsakligen morän.

7 7 (17) Bild 3 Område 3 Vegetationen utgörs av snår och tät blandskog. Område 4 I södra delen av område 4 finns ett sankt parti där en mindre bäck rinner. På jordartskartan är norra delen av området markerat som urberg med tunna jordlager och södra delen som glacial finlera. Bild 4 Område 4

8 8 (17) Djup till fast botten uppmättes i en punkt till ca 3 m och jordlagren utgörs av 0,4 m gyttja ovan siltig torrskorpelera ner till 2,5 m djup under markytan. Berget går i dagen inom området. Vegetationen utgörs av tät blandskog. Område 5 Berget går i eller nära i dagen i områdets västra del. Centralt i området rinner en mindre bäck och marken i anslutning till denna är sank. Djup till fast botten uppmättes i en punkt till 1,3 m. Bild 5 Område 5 På jordartskartan är västra delen av området markerat som urberg med tunna jordlager och östra delen som glacial finlera och sandig morän. Vegetationen i västra delen av området utgörs av blandskog och i östra delen av halvöppen ängsmark. Område 6 I område 6 uppmättes det största jorddjupet inom planområdet; ca 10,5 m. I områdets östra del går berget i dagen. Jordlagren utgörs i undersökningspunkten under det organiska ytjordskiktet av siltig torrskorpelera ner till 3 m djup under markytan. Torrskorpeleran bedöms

9 9 (17) underlagras av kohesionsjord till ca 8 m djup under markytan. Det fastare friktionsjordskiktet i botten bedöms vara ca 2,5 m mäktigt. På jordartskartan är området i huvudsak markerat som glacial finlera. Norra delen av området är markerat som urberg med tunna jordlager. I anslutning till borrpunkten är marken bevuxen med björkar och upplevs som något fuktig, se Bild 6 nedan. Bild 6 Område 6 Södra delen av området utgörs av öppen mark/ängsmark, se Bild 7 nedan. I områdets norra del går en luftledning i nordost-sydvästlig riktning.

10 10 (17) Bild 7 Område 6 öppen mark Område 7 Berget går i dagen inom stora delar av området och på jordartskartan är området markerat som urberg med tunna jordlager, huvudsakligen morän. Vegetationen utgörs av tät blandskog. I områdets norra del går en luftledning i nordost-sydvästlig riktning. Område 8 Berget går i dagen inom stora delar av området och på jordartskartan är området markerat som urberg med tunna jordlager, huvudsakligen morän. Djup till fast botten uppmättes i en punkt till 2,25 m.

11 11 (17) Bild 8 Område 8 Ett litet, sankt parti påträffades precis väster om borrhål 1. Vegetationen utgörs av blandskog. En luftledning går tvärs igenom området i nordost-sydvästlig riktning. Område 9: skola, förskola och idrottshall Berget går i dagen inom området och på jordartskartan är området markerat som sandig morän. Djup till fast botten uppmättes i en punkt till 0,15 m.

12 12 (17) Bild 9 Område 9 Vegetationen utgörs av blandskog/barrskog. 3.3 Geohydrologi Stabiliserad vattenyta uppmättes i en punkt till 0,1 m under markytan. I mossmarkerna/de sanka partierna står vattenytan relativt ytligt och i två av mossarna (mosse 1 och 3 enligt Bilaga 1) syntes en tydlig vattenspegel, se bild 10 nedan.

13 13 (17) Bild 10 Vattenspegel i mosse 3 (se Bilaga 1) 4 Stabilitet Eftersom berget går i eller nära i dagen inom huvuddelen av planområdet bedöms det ej råda någon risk för stabilitetsproblem inom området. Exploatering av området bedöms ej försämra områdets stabilitet. 5 Bergras/blocknedfall I anslutning till framför allt bergspartiet i område 3, se Bilaga 1, påträffades vid karteringen mycket block i branta sluttningar, se bild 4 nedan.

14 14 (17) Bild 4 Risk för blocknedfall centralt i området Det kan råda risk för ytliga bergras/blocknedfall vid byggnation i anslutning till alla partier med branta bergslänter inom hela området. 6 Markradon På grund av att berget går i dagen inom området och djupen till berg generellt är små, bedöms strålningen från berggrunden utgöra den huvudsakliga markradonkällan. För att bedöma radonrisken inom området har mätningar därför utförts med hjälp av en gammastrålningsmätare av typen gammascintillometer RS- 111 med en kristall av natriumjodid (NaI). Riskbedömning med avseende på gammastrålning från berg respektive fyllning redovisas i Tabell 1. Tabell 1 Gränsvärden, gammastrålning Markklass Markyta Gammastrålning [ Sv/h] Högradonmark Berg >0,2 á 0,3 Normalradonmark Lågradonmark Sprängsten >0,15 á 0,25 Berg 0,08 á 0,12 0,2 á 0,3 Sprängsten 0,05 á 0,08 0,15 á 0,25 Berg <0,08 á 0,12 Sprängsten <0,05 á 0,08

15 15 (17) Gammastrålningen är låg inom hela planområdet och uppmätta värden varierar generellt mellan 0,02 och 0,07 Sv/h. De uppmätta värdena tyder på lågradonmark och området kan därför klassas som lågriskområde med avseende på radon. 7 Rekommendationer 7.1 Markdisposition/Byggbarhet Det aktuella området är byggbart och exploatering bedöms kunna utföras ur geoteknisk synvinkel. Byggnation inom området bedöms inte påverka områdets stabilitet. 7.2 Grundläggning och markarbeten Då exakta lägen för planerad byggnation är bestämda rekommenderas att detaljerade geotekniska undersökningar med avseende på grundläggning utförs i exakta byggnadslägen. Detta är särskilt viktigt vid byggnation inom områden med lera och/eller organiskt material. Allt organiskt material i anslutning till planerade byggnader och anläggningar skall schaktas bort innan byggnation påbörjas. Större och mer sättningskänsliga byggnader inom områden med lera bör preliminärt grundläggas på stödpålar till fast botten. Preliminärt bedöms de föreslagna småhusen kunna grundläggas med platta på mark inom de områden där jorden utgörs av friktionsmaterial. Bergschakt kommer sannolikt att erfordras för grundläggning för flera av de planerade byggnaderna inom planområdet. Om byggnaderna grundläggs delvis på berg och delvis på jord bör pål-/plintgrundläggning tillämpas för de delar av byggnaderna som ej grundläggs på berg, alternativt urgrävning av övrig jord. Detta är dock beroende på nivåsättning inom området. Vid schakt skall beaktas att jorden innehåller hög andel silt och därmed har flytjordtendenser.

16 16 (17) 7.3 Övrigt Området kan klassas som lågriskområde med avseende på radon. För byggnader inom lågriskområde krävs inga åtgärder ur radonsynpunkt. I samband med byggnation skall dock säkerställas att fyllnadsmassor i ledningsgravar under och i anslutning till planerade hus samt övriga ditforslade massor ej utgörs av material med förhöjda radonhalter, eftersom det då kan finna risk för att radongas transporteras in i byggnader via exempelvis ledningar. Rörgenomträngningar etc. bör göras täta för att förhindra inläckage av radongas. En gammastrålningsmätning över terassnivå rekommenderas utföras i samband med byggnation. Innan byggnation bör en noggrann utredning av bergtekniskt sakkunnig utföras för bedömning om åtgärder mot risk för bergras/blocknedfall behöver vidtas. Norconsult AB Väg och Bana Geoteknik HannaSofie Pedersen hannasofie.pedersen@norconsult.com Bengt Askmar bengt.askmar@norconsult.com

17 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

18

19