GEOSIGMA. Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun. Grap Christian Carlsson Geosigma AB

Transkript

1 Grap Tellstedt i Göteborg AB Översiktlig radonriskundersökning, detaljplan Landvetters Backa, Härryda kommun Christian Carlsson Geosigma AB Göteborg, november 2008

2

3 Sammanfattning På uppdrag av Tellstedt i Göteborg AB har Geosigma AB utfört en översiktlig radonriskundersökning i Landvetters Backa, Härryda kommun. För det undersökta området pågår framtagningen av en detaljplan. Syftet med undersökningen är att genom översiktliga mätningar tillsammans med studier av de geologiska förutsättningarna bedöma radonrisken inom området. Slutsatser och rekommendationer mot bakgrund av genomförd undersökning: Områden med berg eller tunt jordtäcke på berg klassificeras som normalriskområden. Det innebär att marken huvudsakligen består av normalradonmark. Grundkonstruktioner bör vara av radonskyddande utförande. Kompletterande undersökningar av berggrunden rekommenderas om det vid grundläggningsarbeten framkommer uppenbara skillnader mot omgivningen som avvikande bergarter eller pegmatitgångar. Områden med genomsläppliga jordarter som sand och grus klassificeras som eventuella högriskområden. Kompletterande undersökningar rekommenderas för att få mer information om radonrisken. Mätningar av radonavgång och/eller koncentrationer av radonbildande uran kan utföras översiktligt under planläggningsarbetet eller utföras mer detaljerat på begränsade områden i samband med grundläggningsarbeten. Områden med lera eller silt klassificeras som låg- till normalriskområden. Det innebär att marken huvudsakligen består av låg- till normalradonmark. Grundkonstruktioner bör vara av radonskyddande utförande. Kompletterande undersökningar eller bedömningar rekommenderas om det framkommer mäktigare lager av genomsläppliga jordarter i samband med grundläggningsarbeten. Sidan 3 (7)

4 Innehåll Sammanfattning Bakgrund och syfte Områdets geologi Mätutrustning och metod Resultat Slutsatser och rekommendationer Referenser Bilagor... 7 Sidan 4 (7)

5 1 Bakgrund och syfte På uppdrag av Tellstedt i Göteborg AB har Geosigma AB utfört en översiktlig radonriskundersökning i Landvetters Backa, Härryda kommun. För det undersökta området pågår framtagningen av en detaljplan. Syftet med undersökningen är att genom översiktliga mätningar tillsammans med studier av de geologiska förutsättningarna bedöma radonrisken inom området. 2 Områdets geologi Bergarten består i området av en rödgrå gnejs med mikroklinögon. Ögonens diameter är > 2 cm (SGU Ser. Af nr 117). Berggrunden framträder inom stora delar av undersökningsområdet, tydligast i branterna ner mot Mölndalsåns dalgång och även som områden med hällar inom de högre liggande delarna av området. Inom höjdområdet är det även ofta tydligt att det endast är ett tunt jordtäcke som täcker berggrunden. Jordarterna på höjderna består, i den mån det förekommer, mestadels av morän och då oftast som ett tunt lager på bergytan. På höjderna förekommer även organiska jordarter i mossar och kärr. Ner mot Mölndalsåns dalgång domineras jordarterna av en större isälvsavlagring i den östra delen som övergår mot sandlager i den västra delen. I den sydöstra delen förekommer även områden med glacial grovlera (SGU Ser. Ae nr 26). 3 Mätutrustning och metod Mätningarna utfördes med en Scintrex BGS-3, scintillometer. Scintillometern mäter total gammastrålning och är ett lämpligt instrument för översiktliga undersökningar av markradonförhållanden. Mätning utfördes dels genom att placera instrumentet på markytan innan avläsning men även genom att gående täcka området med en kontinuerlig mätning för att kunna upptäcka eventuella områden med förhöjda strålningsnivåer. 4 Resultat Mätningarna genomfördes Mätning över berghällar gav generellt strålningsnivåer i storleksordningen µsv/h. Det förekommer begränsade ytor där strålningen från berget uppgår till ca 0.17 µsv/h. Sidan 5 (7)

6 Radonriskklassificering För att göra en radonriskklassificering kan undersökningsområdet delas in i tre typområden. Se även bilaga 1 och tabell 1. Område A Klassificeras som normalriskområde. Marken består huvudsakligen av berggrund eller tunt jordtäcke på berg. Grundläggning sker på berg eller fyllnadsmassor. Område B Klassificeras som ett eventuellt högriskområde. Marken består huvudsakligen av genomsläppliga jordarter som sand och grus. För att klarlägga om det är högradonmark eller inte behövs mer information om jordlagrens sammansättning, lagrens mäktigheter samt jordarternas radonavgång eller innehåll av radonbildande uran. Det förekommer delområden med berg eller tunt jordtäcke på berg vilka kan betraktas som normalriskområden. Område C Klassificeras som låg- till normalriskområde. Marken består huvudsakligen av täta jordarter som lera och silt. Fuktig lera eller silt med minst två meters mäktighet kan betraktas som lågradonmark medan torrsprickor eller skikt av friktionsmaterial kan öka risken för radonbildning och transport av radongas till markytan. Det förekommer delområden med berg eller tunt jordtäcke på berg vilka kan betraktas som normalriskområden. Klassificeringsgrunder har hämtats från Radonboken (2004). Tabell 1. Ungefärligt samband mellan radonrisk, berggrund och gammastrålning. Observera att inte hög gammastrålning automatiskt innebär klassificering som högradonmark. En stor del av strålningen kan komma från torium vilket inte kan urskiljas med enbart mätning av total gammastrålning. Källa: Radonboken (2004). Radonrisk Gammastrålning Högriskområde (Huvudsakligen högradonmark) Berggrund med uranrika bergarter > ca 0.15 µsv/h Normalriskområde (Huvudsakligen normalradonmark) Berggrund med normal uranhalt ca µsv/h Lågriskområde (Huvudsakligen lågradonmark) Berggrund med låg uranhalt < ca 0.10 µsv/h Sidan 6 (7)

7 5 Slutsatser och rekommendationer Områden med berg eller tunt jordtäcke på berg klassificeras som normalriskområden. Det innebär att marken huvudsakligen består av normalradonmark. Grundkonstruktioner bör vara av radonskyddande utförande. Kompletterande undersökningar av berggrunden rekommenderas om det vid grundläggningsarbeten framkommer uppenbara skillnader mot omgivningen som avvikande bergarter eller pegmatitgångar. Områden med genomsläppliga jordarter som sand och grus klassificeras som eventuella högriskområden. Kompletterande undersökningar rekommenderas för att få mer information om radonrisken. Mätningar med emanometer (Markus-10) bör utföras för att se radonavgången från jorden. Som alternativ eller komplement till emanometern kan mätningar av jordens innehåll av radonbildande uran bestämmas genom mätningar med gammaspektrometer. Kompletterande undersökningar kan utföras översiktligt under planläggningsarbetet eller utföras mer detaljerat på begränsade områden i samband med grundläggningsarbeten. Om undersökningarna utförs i ett senare skede är det större chans att få information om jordlagrens mäktigheter vilket också bör beaktas vid radonriskklassificeringen. En större mäktighet av genomsläpplig jord klassificeras som högradonmark även om radonavgången eller uranhalten inte är ger den klassificeringen. Vid sådana förhållanden finns risk att stora mängder jordluft kan transporteras in i byggnader på platsen. Områden med lera eller silt klassificeras som låg- till normalriskområden. Det innebär att marken huvudsakligen består av låg- till normalradonmark. Grundkonstruktioner bör vara av radonskyddande utförande. Kompletterande undersökningar eller bedömningar rekommenderas om det framkommer mäktigare lager av genomsläppliga jordarter i samband med grundläggningsarbeten. 6 Referenser Radonboken (2004). Clavensjö och Åkerblom, Formas, Stockholm. SGU Ser. Af nr 117. Berggrundskartan Göteborg SO. SGU Ser. Ae nr 26. Jordartskartan Göteborg SO. 7 Bilagor Bilaga 1 Radonriskkarta Landvetters Backa Sidan 7 (7)

8 Bilaga 1 Radonriskkarta Landvetters Backa Område B Område A Område C N Kartunderlag från Tellstedt i Göteborg AB Område A Område B Område C Normalriskområde Marken består huvudsakligen av berggrund eller tunt jordtäcke på berg. Eventuellt högriskområde Marken består huvudsakligen av genomsläppliga jordarter som sand och grus. Kompletterande undersökningar krävs för ny riskklassificering. Låg- till normalriskområde Marken består huvudsakligen av täta jordarter som lera och silt. Gränserna mellan olika områden är inte exakta utan är baserade förekommande marktyper. Det förekommer även delområden inom t ex område B och C med berggrund eller tunt jordtäcke på berg som kan betraktas som normalriskområden.