Detaljplan Västra Länsmansgården

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Detaljplan Västra Länsmansgården"

Helena Vikström
för 5 år sedan
Visningar:

$Bergab Projektansvarig Elisabeth Olsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ COWI \Text\Aktuell\V Länsmansgården$

1 Beställare: COWI AB Box GÖTEBORG Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering samt radonundersökning Bergab Projektansvarig Elisabeth Olsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ COWI \Text\Aktuell\V Länsmansgården rapport.doc

2 Bergab i Innehållsförteckning 1 Allmänt Geologi Bergteknik Radonundersökning... 3 BILAGA 1 FOTODOKUMENTATION BILAGA 2 PLANKARTA L:\UPPDRAG\ COWI \Text\Aktuell\V Länsmansgården rapport.doc

(1) 1 Allmänt På uppdrag av COWI AB har Bergab utfört en bergteknisk besiktning och radonundersökning inom detaljplan för bostäder i Västra Länsmansgården, Göteborgs stad.

3 (1) 1 Allmänt På uppdrag av COWI AB har Bergab utfört en bergteknisk besiktning och radonundersökning inom detaljplan för bostäder i Västra Länsmansgården, Göteborgs stad. Fältundersökningen utfördes den 8 februari Den bergtekniska besiktningen har utförts som en översiktlig okulär undersökning av blottade hällar i och i anslutning till aktuellt detaljplaneområde. Radonundersökningen (total gammastrålning) har utförts på berg i dagen i samma område. Resultaten redovisas i föreliggande rapport samt i fotodokumentation, se bilaga 1. Vid besiktningstillfället var marken delvis snötäckt. De delar som ej kunnat observeras bedöms dock ej avvika från den observerade berggrunden. Det aktuella området är c:a 100 x 400 m stort och utgörs idag av naturmark, bestående av blottade berghällar med tunt jordtäcke och vegetation. I anslutning till Temperaturgatan finns idag tre stycken parkeringsytor/-däck. Befintlig bebyggelse utgörs av ett dagis med tillhörande lekplatser i områdets norra ände. Terrängen är relativt platt med ett sankmarksområde i mitten. Höjdskillnader om 2-3 m finns ut mot gångvägen som avgränsar området åt väster, samt alldeles väster om det norra parkeringsdäcket. Se plankarta i Bilaga 2. Flygbild över aktuellt område. L:\UPPDRAG\ COWI \Text\Aktuell\V Länsmansgården rapport.doc

4 (2) 2 Geologi Berggrunden består huvudsakligen av en grå medel- till grovt medelkornig granodiorit med inslag av mafiska fiskar (< 50 cm stora, diffust avgränsade klumpar av mörk bergart). Längre norrut förekommer inslag av ljust röd grovt medelkornig granit, med samma sprickmönster som granodioriten. Ådror av kvarts och fältspat förekommer i bägge bergarterna. Se foto 1 och 2 i Bilaga 1. Granodioriten har en svag foliation som lutar måttligt mot väst ( /40 ). Fyra sprickgrupper har kunnat uppmätas i området; dessa sammanfattas i nedanstående tabell. Sprickgrupp Lutar mot Strykning/stupning Intensitet 1 Måttligt mot väst /40 0,5-1 m 2 Brant mot väst 200 / m 3 Vertikala som 70 / m stryker i öst-väst 4 Brant mot sydväst 130 / m Sprickgrupp 1 (parallell med foliationen) bildar en skivig slänt ut mot gångvägen i områdets västra del. Där dessa skivor skärs av sprickor ur sprickgrupp 2 och 3 bildas block med kantstorlek på c:a 0,5-1,0 m. Block och skivor som glidit ut ligger i släntfoten längs gångvägens södra del, där slänten är 2-3 m hög (punkt 2 på Bilaga 2). Samma sprickmönster skivor parallella med den västligt lutande foliationen, samt skärande vertikala sprickor återkommer i de delar av området som har lite högre relief. Detta syns t.ex. väster om det norra parkeringsdäcket (se foto 2 i Bilaga 1 och punkt 4 på Bilaga 2). 3 Bergteknik Huvuddelen av berggrunden i aktuellt område utgörs idag av ett relativt platt hällområde. Området bedöms därför idag vara stabilt. Förekommande bergslänter och utfallna block är så låga respektive ringa att de ej utgör någon risk ur stabilitetssynpunkt. Undantaget är en 3 x 1,5 x 1 m stor skiva som sticker upp ur marken med en lutning på c:a 45. Denna skiva står ungefär mitt i aktuellt område och det har ej kunnat bedömas hur stabil den är. Se foto 5 i Bilaga 1 och punkt 3 på Bilaga 2. Inga åtgärder bedöms nödvändiga innan planerad bergschakt påbörjas. L:\UPPDRAG\ COWI \Text\Aktuell\V Länsmansgården rapport.doc

5 (3) En ny bergteknisk besiktning bör utföras efter avslutad bergschakt, om nya bergslänter har sprängts ut. Besiktningen bör framför allt utföras i utsprängda slänter som är högre än 1,5 m och som vetter mot väst; detta p.g.a. sprickorna ur sprickgrupp 1 (lutar 40 mot väst) som kan orsaka nedsatt stabilitet (se foto 2 i Bilaga 1). Den nya besiktningen utförs för bedömning av eventuellt behov av förstärkning av bergschaktväggar. 4 Radonundersökning Allmänt Radon är en radioaktiv gas vars sönderfallsprodukter, radondöttrarna, följer med inandningsluften. Radongas nybildas ständigt i jord och berg, genom sönderfall av uran och radium. En byggnad har normalt ett svagt undertryck gentemot jordluften och kan därför suga in markradon. Med anpassad byggnadsteknik kan bostäder skyddas mot inläckande markradon. I Boverkets författningssamling BFS 2006:12, BBR12 anges rikt- och gränsvärden för joniserande strålning i inomhusluft i nybyggda hus. Årsmedelvärdet av den joniserande strålningen från radongas får inte överstiga 200 Bq/m 3 (avsnitt 6:23). Gammastrålningsnivån får inte överstiga 0,3 µsv/h i rum där människor vistas mer än tillfälligt (avsnitt 6:12). Metod Med en scintillometer har berggrundens totala gammastrålning uppmätts, vilket ger en god indikation på uran- och radiuminnehållet i berggrunden och därmed även radonhalt i markluft. Metod och gränsvärden för markradonundersökning beskrivs i Markradon, riktlinjer för markradonundersökningar, BRF T20:1989. För klassificering av berg och stenmaterial används följande gränsvärden för gammastrålning och radiumhalt, enligt BRF T20:1989: Gammastrålning Radiumhalt Riskklassificering Byggnadskonstruktion (µs/h) (Bq/kg) < 0,05 < 60 lågradonmark inga åtgärder i byggnadskonstruktion 0,05-0, normalradonmark byggnadskonstruktion skall vara radonskyddande >0,15 > 200 högradonmark byggnadskonstruktion skall vara radonsäker L:\UPPDRAG\ COWI \Text\Aktuell\V Länsmansgården rapport.doc

6 (4) Mätningen har utförts kontinuerligt på blottat berg i naturliga hällar. Instrumentet kalibrerades senast år Resultat Vid undersökningstillfället uppmätta nivåer på gammastrålning i blottade hällar ligger mellan 0,06 och 0,08 mikrosievert per timma (µs/h). Detta innebär att området består av normalriskmark vad gäller radon. På normalradonmark skall nykonstruerade byggnader vara radonskyddande, d.v.s. med en grundkonstruktion som inte ger uppenbara otätheter mot markluft. Till exempel bör rörgenomföringar och kulvertintag i byggnadens bottenplatta och eventuella källarytterväggar tätas, eller åtgärder vidtagas som förhindrar att sprickor uppstår i golv och källarytterväggar på grund av sättningar eller andra rörelser. (Ur Radonboken, förebyggande åtgärder i nya byggnader, Clavensjö B & Åkerblom G, 2004) för Bergab - Helena Kiel L:\UPPDRAG\ COWI \Text\Aktuell\V Länsmansgården rapport.doc

7 (5) BILAGA 1 FOTODOKUMENTATION Foto 1. Berggrunden utgörs huvudsakligen av en grå gnejsig granodiorit. Foliationen stryker parallellt med kompassen och stupar utåt ur bilden. L:\UPPDRAG\ COWI \Text\Aktuell\V Länsmansgården rapport.doc

8 (6) Foto 2. Berggrunden består även av en röd grovt medelkornig granit, med samma sprickmönster som den gnejsiga granodioriten. Dominerande sprickor lutar 40 västerut, åt vänster i bilden. Dessa sprickor ( sprickgrupp 1) bildar skivor som kan sänka stabiliteten i nysprängda slänter. Denna häll ligger alldeles väster om det norra parkeringsdäcket och utgör den högsta slänten i området. L:\UPPDRAG\ COWI \Text\Aktuell\V Länsmansgården rapport.doc

9 (7) Foto 3. Terrängen är huvudsakligen relativt platt vilket gör att området idag är stabilt ur bergteknisk synpunkt. Fotot är taget nära det södra parkeringsdäcket. L:\UPPDRAG\ COWI \Text\Aktuell\V Länsmansgården rapport.doc

10 (8) Foto 4. Sprickgrupp 2 och 3 (aktuellt foto) bildar 0,5-1,0 m höga kanter i den platta terrängen. Hällytan skärs av de måttligt lutande sprickorna ur sprickgrupp 1 (åt vänster i bilden). L:\UPPDRAG\ COWI \Text\Aktuell\V Länsmansgården rapport.doc

11 (9) Foto 5. Mitt i området sticker en bergskiva upp ur marken med en lutning på c:a 45. L:\UPPDRAG\ COWI \Text\Aktuell\V Länsmansgården rapport.doc

12 (10) Foto 6. Längst i norr, i området runt dagiset, är bergarten mer massformig och sprickorna få. L:\UPPDRAG\ COWI \Text\Aktuell\V Länsmansgården rapport.doc

13 (11) Foto 7. Rundhällar som den här (samma som i foto 6) är vanligt förekommande. De är huvudsakligen massiva och bedöms vara stabila. L:\UPPDRAG\ COWI \Text\Aktuell\V Länsmansgården rapport.doc

14 (12) BILAGA 2 PLANKARTA L:\UPPDRAG\ COWI \Text\Aktuell\V Länsmansgården rapport.doc

Relevanta dokument

Detaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen

Beställare: Vectura Consulting AB Att: Ulrika Isacsson Box 1094 405 23 GÖTEBORG Detaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen Bergab Projektansvarig Kristian Nilsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen