Detaljplan Danska vägen, Göteborg

Transkript

1 Beställare: Structor Mark Göteborg AB Detaljplan Danska vägen, Göteborg och markradonundersökning Bergab Berggeologiska Undersökningar AB Handläggare Niklas Brådenmark Uppdragsansvarig David Hersvik

2 i Innehållsförteckning 1 Sammanfattning Syfte och orientering Geologi Bergtekniska observationer och åtgärdsförslag Område 1 (planerat bostadsområde) Område 2 (planerad tillbyggnad av skola) Riskklassificering med avseende på markradon Referenser... 10

3 2 (9) 1 Sammanfattning 1. I norra delen av område 1 bör löst liggande block rensas bort innan eventuell bergschakt. 2. Mätresultaten visar på att berggrunden inom aktuellt undersökningsområde utgörs av normalradonmark, det vill säga en total gammastrålning 0,15 µsv/h. 2 Syfte och orientering På uppdrag av Structor Mark Göteborg AB har Bergab Berggeologiska Undersökningar AB utfört en bergteknisk utredning inom detaljplan för Danska vägen, Lunden, Göteborgs kommun. Inom planområdet planeras nybyggnation av bostäder och skola. Uppdraget omfattar beskrivning och bedömning av bergstabilitet och risk för blocknedfall eller bergras i eller i anslutning till detaljplaneområdet, samt förslag på eventuella stabiliserande åtgärder. Resultaten som redovisas i föreliggande rapport baseras på en ingenjörsgeologisk fältbesiktning som utfördes Besiktningen omfattar kartering av bergarter, strukturer, eventuellt lösliggande block i terrängen samt bedömning av bergkvalitet. Markradonundersökningen utfördes i samband med fältkarteringen, i form av mätning av total gammastrålning från blottat berg med hjälp av gammascintillometer. Resultaten redovisas i föreliggande rapport, kapitel 5. Det aktuella området är delat i två där det största, område 1, är ca 100x75 m och det mindre, område 2, är ca 50x50 m. Område 1 utgörs idag av glesare skogsmark med flack till brantare, ibland rundad, berghäll. I område 2 återfinns idag en fotbollsplan och skolgård med omgivande berghäll och glesare skogsmark. Bergssidorna väster om område 2 är bitvis branta. I övrigt runt område 2 är hällarna mer rundade med svag sluttning. Figur 1 visar en översiktsbild över områdena.

4 3 (9) Danska vägen Område 1 Område 2 Kärralundsgatan Figur 1. Flygbild över undersökt område (rött). Följande underlagsmaterial har använts vid planeringen av utredningen: Hotell Örgryte, PM, Geologisk och bergteknisk utredning, 1997, tillhandahållet av Structor, bifogat i mail daterat Detaljplan för bostäder, påbyggnader och verksamheter vid Danska vägen inom stadsdelen Lunden i Göteborg, 2016, tillhandahållet av Structor, bifogat i mail daterat Kartmaterial från SGU 3 Geologi Berggrunden utgörs till största delen av en rödgrå till grå medelkornig, granitisk till granodioritisk ådergnejs ( Figur 2). Foliationen är huvudsakligen flack med strykning i sydlig riktning. Inslag av pegmatit och kvarts förekommer över hela området. Dessa förekommer ofta som centimetertunna gångar, framförallt i område 1. Här återfinns även en upp till 0,6 m bred gång som skär hela området där bostäder planeras i nära väst-östlig riktning. I områdets nordvästra del finns även en tunnare amfibolitgång i nord-sydlig riktning som på sin höjd är 3-4 decimeter bred. I huvudsak har 5 sprickriktningar uppmätts vilka redovisas i Tabell 1.

5 4 (9) Figur 2. Förekommande bergart: rödgrå ådergnejs. Tabell 1 Uppmätta sprickgrupper Sprickgrupp Lutning Strykning/stupning Anmärkningar 1 Flack mot väst /25-40 Parallell med foliationen. Sprickavstånd 0,6-2 m, ställvis tätare 2 Brant-vertikal mot syd /60-90 Sprickavstånd >2 m, ställvis tätare 3 Brant-vertikal mot /75-90 Sprickavstånd >2 m nordost 4 Vertikal mot öst 0-10 / Sprickavstånd >2 m 5 Brant mot norr / Sprickavstånd >2 m, ställvis tätare (och mer frekvent i, område 1) Dessutom förekommer enstaka brantstående eller vertikalt lutande sprickor med öst-västlig strykning. Observerade sprickplan är undulerande och råa och sprickvidden varierar från tät (< 0,5 mm) till vid (> 5 mm). Sprickmönstret ger upphov till i huvudsak storblockigt berg med blockkantlängd 0,6-2 m. Sprickavståndet är ställvis litet i bergets förskiffringsplan, med ett sprickavstånd på < 20 cm. I största delen av området är dock sprickavståndet större än 2 m och berggrunden mer massiv. Hällar är huvudsakligen rundade och inga nyligen nedfallna block har noterats. Bergkvaliteten är generellt bra till mycket bra i området men ställvis kan det vara mer uppsprucket med nedsatt bergkvalitet.

6 5 (9) I den norra delen av område 1 är terrängen blockrik med blockkantlängd upp till 1 m 3. 4 Bergtekniska observationer och åtgärdsförslag Nedan beskrivs de olika delområdena med foton och förslag till bergåtgärder där sådana bedöms nödvändiga. 4.1 Område 1 (planerat bostadsområde) Observationer I område 1 sluttar berghällen flackt till medelbrant i östlig riktning. Sprickor är frekventa i hela området (Figur 3). Figur 3. Berghäll i område 1 med frekventa sprickor. I norr löper en gärdsgård intill ett hus i väst-östlig riktning. Rester härifrån i form av ett fåtal mindre block har placerats längs med gärdsgården. Även ett fåtal större block har lämnats i sluttningens nordliga delar (Figur 4). Förekommande naturliga bergslänter och blockslänter bedöms vara stabila vid undersökningstillfället.

7 6 (9) Figur 4. Block i de norra delarna av område 1. Åtgärder Inga stabilitetshöjande åtgärder bedöms vara nödvändiga, innan bergschakt eller om bergschakt ej ska utföras. Förekommande sprickriktningar föranleder inga restriktioner i val av utsprängd släntriktning eller -lutning. Grundläggning och berguttag kan utföras konventionellt. Då lekplats planeras nära slänten bör potentiellt instabila block rensas bort. Åtgärden utförs i samband med övriga markarbeten. Efter eventuell bergschakt rensas kvarstående bergschaktväggar på löst bergmaterial och bergsakkunnig tillkallas för att bedöma eventuellt behov av bergförstärkning såsom exempelvis bultning. 4.2 Område 2 (planerad tillbyggnad av skola) Observationer I område 2 sluttar berghällen flackt i östlig riktning. Sprickor är frekventa i hela området men fortfarande något mer förekommande i dess västra delar (Figur 5). I de sydligare och östligare delarna är berghällen mer rundad och även något flackare. Bergslänten och block bedöms idag vara stabila.

8 7 (9) Figur 5. Berghäll norrut i område 2. Åtgärder Inga stabilitetshöjande åtgärder bedöms vara nödvändiga, innan bergschakt eller om bergschakt ej ska utföras. Förekommande sprickriktningar föranleder inga restriktioner i val av utsprängd släntriktning eller -lutning. Grundläggning och berguttag kan utföras konventionellt. Efter eventuell bergschakt rensas kvarstående bergschaktväggar på löst bergmaterial och bergsakkunnig tillkallas för att bedöma eventuellt behov av bergförstärkning såsom exempelvis bultning. 5 Riskklassificering med avseende på markradon Radon är en radioaktiv gas vars sönderfallsprodukter, radondöttrarna, följer med inandningsluften och kan orsaka skada. Radongas nybildas ständigt i jord och berg genom sönderfall av uran och radium. En byggnad har normalt ett svagt undertryck gentemot jordluften och kan därför suga in markradon. Med anpassad byggnadsteknik kan bostäder skyddas mot inläckande markradon. I Tabell 2 nedan redovisas gällande gräns- och riktvärden för gammastrålning och radioaktivitet i inomhusluft. Refererade föreskrifter och råd listas under Referenser i Innehållsförteckningen.

9 8 (9) Tabell 2 Gräns- och riktvärden för gammastrålning och radioaktivitet i inomhusluft Avser Gränsvärde (G) Föreskrift/råd Riktvärde (R) Gammastrålning i nya bostäder 0,30 µsv/h (G) BBR19, avsnitt 6.12 på lekplatser och andra ofta 1,0 µsv/h (G) Rad. Prot. Aut. 2000, avsnitt använda uteplatser från befintlig bostadsfasad 0,30 µsv/h (R) SOSFS 1999:22, sid 3 Radonhalt i inomhusluft i befintliga hus 200 Bq/m 3 (R) SOSFS 2004:6, sid 1 i nybyggda hus 200 Bq/m 3 (G) BBR19, avsnitt 6.23 arbetsplatser ovan jord 200 Bq/m 3 (G) AFS 2011:18, sid 53 not 42 arbetsplatser under jord (i 400 Bq/m 3 (G) AFS 2011:18, sid 53 not 41 inredda bergrum etc.) arbetsplatser under jord (berggruvarbete etc.) Bq/m 3 (G) AFS 2011:18, sid 53 not 41 I (Rad. Prot. Aut., 2000 sid 12 och 62-64) ges rekommendationer för godtagbara nivåer på aktivitetskoncentrationer i bergmaterial som avses användas som byggnadsmaterial. Om aktivitetsindex är < 1 kan materialet användas utan begränsning. Om aktivitetsindex närmar sig eller överstiger 2 bör ytterligare utredning utföras om vilka stråldoser som kan komma att avges från färdig byggmaterialsprodukt. På motsvarande vis rekommenderas en undantagsnivå på 100 Bq Ra-226/kg och en övre nivå på 200 Bq Ra-226/kg. För klassificering av berg och stenmaterial används gränsvärden för gammastrålning och radiumhalt i Tabell 3, enligt BRF T20:1989: Tabell 3 Gränsvärden för gammastrålning och aktivitetskoncentration radium i bergmaterial Gammastrålning (µsv/h) 0,20 (hällyta) 0,15 (sprängsten) Aktivitetskoncentration radium-226 (Bq/kg) 200 (hällyta) 125 (sprängsten) Riskklassificering normalriskmark m.a.p. radon Byggnadskonstruktion radonskyddande > 0,20 (hällyta) > 0,15 (sprängsten) > 200 (hällyta) > 125 (sprängsten) högriskmark m.a.p. radon radonsäker I berggrund med total gammastrålning < 0,15 µsv/h är halterna av radium-226 så låga att de ligger under undantagsnivån på 100 Bq/kg och ytterligare detaljundersökning med gammaspektrometer behöver inte utföras.

10 9 (9) Metod Flygmätningar av uran-, kalium- och toriumhalter utförda av SGU ger en första indikation på om undersökningsområdet generellt består av normal- eller högradonmark. För det aktuella undersökningsområdet indikerar SGU:s flygmätningar normalradonmark. I samband med den geologiska fältkarteringen har berggrundens totala gammastrålning uppmätts med hjälp av gammascintillometer av typ Scintrex BGS-3 (Figur 6) hyrd av SGU Göteborg. Scintillometern används genom att man går över bergytan och samtidigt läser av mätvärdena, som anger total gammastrålning från berggrunden i enheten µsv/h. Denna metod ger en indikation på uran- och radiuminnehållet i berggrunden och därmed även radonhalt i markluft. Mätningen utfördes kontinuerligt på blottat berg inom undersökningsområdet. Metod för markradonundersökning beskrivs i BRF T20:1989. Figur 6. Gammascintillometer. Resultat Uppmätt total gammastrålning för den rödgrå gnejsen vid Danska kan delas in i tre delområden. Område 1 kan delas in i två mindre delar där de sydligare delarna uppvisar värden mellan 0,10-0,12 µsv/h. I övrigt ligger värdena i detta område på 0,06-0,09 µsv/h. I hela område 2 återfinns ytterligare något lägre värden, mellan 0,06-0,09 µsv/h. Mätresultaten visar på att berggrunden inom aktuellt undersökningsområde utgörs av normalradonmark. Inga ytterligare mätningar med gammaspektrometer bedöms vara nödvändiga.

11 10 (9) Bergmaterialet bedöms ur strålsäkerhetssynpunkt kunna användas som byggnadsmaterial. Rekommendationer På normalradonmark ska nykonstruerade byggnader vara radonskyddande, d.v.s. med en grundkonstruktion som inte ger uppenbara otätheter mot markluft. Till exempel bör rörgenomföringar och kulvertintag i byggnadens bottenplatta och eventuella källarytterväggar tätas, eller åtgärder vidtas som förhindrar att sprickor uppstår i golv och källarytterväggar på grund av sättningar eller andra rörelser. (Clavensjö B & Åkerblom G, 2004) (Ur Radonboken, förebyggande åtgärder i nya byggnader, Clavensjö B & Åkerblom G, 2004) 6 Referenser Markradon, riktlinjer för markradonundersökningar, BRF T20:1989 Radonboken, förebyggande åtgärder i nya byggnader, Clavensjö B & Åkerblom G, 2004 Boverket, Regelsamling för byggande BBR19, 2012 Hygieniska gränsvärden - Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om hygieniska gränsvärden AFS 2011:18 Naturally occurring radioactivity in the Nordic countries recommendations, The Radiation Protection Authorities in Denmark, Finland, Iceland, Norway and Sweden, 2000, med komplement Socialstyrelsens allmänna råd, tillsyn enligt miljöbalken radon i inomhusluft SOSFS 1999:22 för Bergab - Berggeologiska Undersökningar AB Niklas Brådenmark