ALE KOMMUN KRONOGÅRDEN, BERGTEKNISK UTREDNING. Göteborg

Transkript

1 ALE KOMMUN KRONOGÅRDEN, BERGTEKNISK UTREDNING Göteborg

2 KRONOGÅRDEN, BERGTEKNISK UTREDNING Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status ERIKSSON MAGNUS SULTAN LENA ARADI JIMMY Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Unr Organisationsnummer

3 ii

4 Innehållsförteckning Inledning Utförd undersökning Berggrunds- och stabilitetsförhållanden Områdesbeskrivning Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Sammanfattning... 8 Bilagor Områdesbeskrivning med numrering i

5 NING Bergtekniskt PM 1. Inledning På uppdrag av Ale kommun har Ramböll Sverige AB utfört en bergteknisk undersökning och rasriskbedömning av bergslänterna i naturområdet i Kronogården för detaljplanen inför nybyggnation av bostäder. Besiktningen har syftat till att bedöma rasrisken och att föreslå eventuella åtgärder. 2. Utförd undersökning Bergbesiktningen utfördes i oktober 2010 av Magnus Eriksson och Lena Sultan, Ramböll Sverige AB. En besiktning av bergförhållandena och en rasriskbedömning har utförts för områden som Norconsult angett ska besiktigas av bergsakkunnig. 3. Berggrunds- och stabilitetsförhållanden Berggrunden utgörs av en medel- till storblockig grå gnejs, ställvis med glimmerrika foliationsplan. Foliationen stryker ca 100 i sydostlig riktning och stupar mot sydväst. I stora delar av området stupar foliationen inåt mot berget varför blocken i de flesta fall står stabilt på hyllplan som lutar in i berget. Berggrunden i området har två dominerande sprickriktningar (anges enligt högerhandsregeln): N E/80 S samt S/50-65 V. Bankningsplan förekommer sparsamt och stryker ca och stupar ca 8-10 mot ost. Sprickfrekvensen är gles varför blocken blir medelstora till stora. 4. Områdesbeskrivning I fält har blottat berg karterats i de områden Norconsult har angett utreds av bergsakkunnig i underlagsmaterialet tillhandahållet av beställaren. På kartan (se 1 av 9

6 bilaga) har markerats läge för varje observationspunkt (1-19) där strukturmätningar gjorts. 4.1 Område 1 Mörkgrå gnejs med relativt flack sluttning där tre dominerande sprickset skapar medelstora block, se Figur 1. Hyllplanen stupar inåt varför stabilitetsproblem bedöms finnas, undantaget lösa block som kan behöva rensas. Figur 1 Medelstora block återfinns inom området i blottade bergpartier. Blockstorleken är i storleksordningen 1 m Område 2 Mindre blottning med mörkgrå gnejs med tre dominerande sprickset. 4.3 Område 3 Sluttning med tunt jordtäcke. 4.4 Område 4 Mörkgrå gnejs där tre dominerande sprickset skapar medelstora block. I sluttningen ned mot befintliga byggnader förekommer enstaka mindre block, men slänten bedöms helt stabil. 4.5 Område 5 Liten blottning med mörkgrå gnejs. Slänten är helt stabil. 2 av 9

7 4.6 Område 6 Mörkgrå gnejs. 4.7 Område 7 Norra sidan av område 7 är utanför detaljplanerat område, och utgörs av en relativt brant slänt i grå gnejs med släta hällar som är delvis täckta av ett tunt jordtäcke. Ingen risk för utglidning av block. Om rensning sker av slänten kan ev. lösa block borttagas, annars ingen åtgärd. Södra sidan av område 7 (ut mot ledningsgatan) består av gabbro och har sprickriktningar som lutar ut från berget, varför medelstora till stora block utbildas i bergslänten. Det är ingen hög topografi, men området bedöms ändå behöva rensas i samband med avtäckning av jordlagret. Eventuellt kan också restriktioner för sprängning behöva ges, om avtäckningen visar att det förekommer block som kan komma i rörelse vid vibrationer. Figur 2 Södra sidan av område 7 uppvisar block med sprickriktningar ut från berget. Rensning och ev. restriktioner för sprängning rekommenderas. 4.8 Område 8 Området består av mjuka jordtäckta ryggar, som bedöms vara helt stabila. Ingen åtgärd krävs. 3 av 9

8 Figur 3 Mjuka ryggar i område 8. Ingen åtgärd krävs. 4.9 Område 9 Mörkgrå gnejs med låg sprickfrekvens. Låg topografi gör att inga block riskerar att komma i rörelse Område 10 Liten bergknalle med mörkgrå gnejs där dominerande sprickset skapar stora block som dock inte utgör någon risk för blocknedfall. Vid byggnation behövs ingen åtgärd förutom borttagande av enstaka lösa block. I Figur 4 syns i området dominerande sprickset och de blocken som potentiellt bildas. 4 av 9

9 Figur 4 Figuren visar ett blottat bergparti där dominerande sprickset framkommer tydligt. Block som kan bildas blir relativt stora och stabila Område 11 Ljusgrå gnejs med foliation med samma strykning och stupning som den mörkgrå gnejsen. Dominerande sprickriktningar skapar mindre block. Ingen åtgärd behövs förutom losstagning av enstaka block Område 12 Gråröd gnejs. Sprickseten skapar block som kan utgöra risk för ras. Inför byggnation krävs rensning av lösa block Område 13 De dominerande sprickseten skapar medelstora till stora block som i brantare partier kan komma i rörelse vid t.ex. sprängningsarbeten. Inför byggnation behövs därför slänten rensas och lösa block tas bort, se Figur 5. 5 av 9

10 Figur 5 Relativt stora och lösa block förekommer i området som behöver rensas i samband med byggnation Område 14 Blockigt och stenigt parti som behöver rensas inför byggnation Område 15 Höjd med mörkgrå gnejs och ett större antal lösa block, se Figur 6,. Inför byggnation måste lösa block rensas. Att notera är dock att sprickytorna är råa, dvs inte utgör glidplan, samt att sprickriktningarna lutar in i berget vilket minskar risken för ras. 6 av 9

11 Figur 6 Bild som visar ett blottat bergparti med lösa block Område 16 Område med låg topografi. Ingen risk för ras Område 17 Område med låg topografi. Ingen risk för ras Område 18 Område med låg topografi. Ingen risk för ras Område 19 Område 19 befinner sig utanför detaljplanlagt område. Det har därför inte karterats. En inspektion längs bergslänten visar dock att slänten är brant och skivigheten i berget lutar ut mot befintliga byggnader, en del sprickor som bedöms härröra från tidigare sprängning, vilket illustreras i Figur 7. Vid sprängning ovanför slänten kan därför finnas risk för att block eller skivor kommer i rörelse, varför hela slänten behöver besiktigas och åtgärdas inför byggnation. 7 av 9

12 Figur 7 I bergsluttningen återfinns block och berg som påvisar skador från vad som bedöms vara tidigare sprängningsarbeten. 5. Sammanfattning Området domineras av relativt stora block eftersom det är låg sprickfrekvens i området och övergripande är bedömningen att bergtekniska problem ej föreligger i området. De blottade partier av berg som har besiktigats har uppvisats en generellt samstämmig bild av sprickfrekvens och sprickriktningar varför bedömningen är att berg som i nuläget är täckt av jord huvudsakligen påvisar samma förhållanden som i de blottade partier vilka har kunnat inspekteras. I större delen av området lutar dominerande sprickset in i berget så att eventuellt lösa block står på hyllplan som lutar in i berget. Här behövs inga särskilda åtgärder förutom rensning av enstaka lösa block. Det bedöms dock inte vara något utöver vanlig bergrensning i samband med schaktarbeten. Några områden finns dock där åtgärder krävs; område 13, 14 och 15 i södra delen av området samt södra delen av område 7. Södra delen av område 7 behöver rensas och eventuellt kan restriktioner krävas med avseende på tillåtna vibrationer i samband med sprängning. Område 13, 14 och 15 består av en bergrygg med brantare lutning där det kan finnas risk för blocknedfall vid t.ex. 8 av 9

13 sprängningsarbeten. Detta område bör rensas inför byggnation och begränsning bör sättas med avseende på tillåtna vibrationer i samband med sprängning. Störst hänsyn bör dock tas till område 19, som ligger utanför detaljplaneområdet. Förutom besiktning och eventuell rensning bör en restriktion på vibration för området sättas i samband med sprängning. 9 av 9