PM Geoteknik och berg FASTIGHETSKONTORET. Bräcke Diakoni. Göteborg

Transkript

1 PM Geoteknik och berg FASTIGHETSKONTORET Bräcke Diakoni Göteborg

2 Bräcke Diakoni Geoteknik och berg Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Sultan Lena Angervall Malin Aradi Jimmy Magnusson Jakob Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Unr Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Tidigare geotekniska utredningar Geotekniska fält- och laboratorieundersökningar Områdesbeskrivning Geotekniska förhållanden och stabilitet Grundvattenförhållanden och infiltration Grundvattenmagasin Grundvattenbildning Grundvattennivåer Risk för negativ påverkan på närliggande områden Infiltrationsförutsättningar Åtgärdsförslag Bergteknisk utredning Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Område Slutsatser och rekommendationer i

4 8.1 Geoteknik Bergteknik...20 Bilagor Bilaga A Laboratorieresultat Ritningar G01 G02 Planritning Enstaka borrhål ii

5 EDNING PM 1. Inledning Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Fastighetskontoret, Göteborgs Stad, utfört en geoteknisk och bergteknisk utredning för planområdet Bräcke Diakoni. Området är redan bebyggt, men avses att kompletteras med ny bebyggelse och syftet med dessa utredningar har varit att undersöka förutsättningarna för byggnation inom planområdet. Resultaten skall ligga till grund för bestämmelserna i detaljplanen. 2. Tidigare geotekniska utredningar Tre tidigare utredningar som utförts inom området har erhållits: Geoteknisk utredning för utbyggnad av Bräcke Östergård i kv. Sysslomannen, Bräcke, Göteborg (Litt. 3755) utförd av Ingenjörsbyrån Hugo I. Andreasson AB, daterad Redovisas som och refereras till som undersökning A. Teknisk PM, Geotekniska undersökningar Utbyggnad av hus nr 30 (Dokumentnr: /04-RAP-001) utförd av Flygfältsbyrån, daterad Redovisas som och refereras till som undersökning B. Nybyggnation på del av fastighet Bräcke 729:13-14 (Lott A, Lott B) vid Vårvindsgatan, Göteborg. Utlåtande över geoteknisk undersökning (Byggnadsnämnden i Göteborgs ärendenr ) utförd av GF, odaterad. Fältundersökningar i november Redovisas som och refereras till som undersökning C. Undersökningsområdena redovisas på ritning G01. Rapporternas fältundersökningar ligger delvis till grund för bedömningen av fastmarksgränser, jordlagerföljder och jorddjup. 3. Geotekniska fält- och laboratorieundersökningar Geotekniska fältundersökningar utfördes under vecka 41, år 2010 av LMI Borrteknik AB och omfattade: 1 av 20

6 Trycksondering i 8 punkter Vingsondering i 1 punkt Skruvprovtagning i 4 punkter Installation av grundvattenrör i 1 punkt Inmätning av samtliga undersökningspunkter Ramböll har inför de geotekniska fältundersökningarna okulärbesiktigat området samt karterat in fastmarksgränser med hjälp av handhållen sonderingsutrustning i form av en muk och med hjälp av de tidigare utförda geotekniska fältundersökningarna. Bedömd gräns för fastmark samt synligt berg i dagen redovisas på ritning G01. Upptagna jordprover har undersökts i Rambölls geotekniska laboratorium i Göteborg. På de störda proven har jordartsklassificering och mätning av vattenkvoten utförts. Full rutinundersökning med bestämning av konflytgräns har utförts på lerprov i borrhål 7 och 8. Laboratorieresultaten finns redovisade i bilaga A till denna PM. Resultaten från fältundersökningarna finns redovisade på ritning G02, och läget för dessa framgår av ritning G Områdesbeskrivning Övergripande består området av två höjdpartier, i västra respektive östra delen av området, med fastmark och mycket synligt berg i dagen. Mellan dessa höjdpartier går en dalgång i nord-sydlig riktning som lutar från norr till söder. Topografiskt varierar nivåerna från ca +57 till ca +28. Lutningarna varierar men generellt lutar marken i området från norr till söder. I västra delen finns mycket synligt berg i dagen och här återfinns de högsta nivåskillnaderna. Nivåerna varierar mellan ca +57 och ca +31. Området är ett höjdparti där marken på flera ställen är uppfylld/avschaktad i terrasser för byggnation i form av hus och parkeringsplatser och sluttningarna lutar åt söder, sydväst och sydost. I östra delen avgränsas området av Vårvindsgatan. Längs denna gata går en bergvägg med synligt berg i dagen som bryts av två mindre dalgångar i västöstlig riktning. Sydöstra delen av området består av stora partier med synligt berg i dagen med fastmarksområden mellan dessa. Här lutar marken åt alla håll utom åt norr och nivåerna varierar mellan ca +45 och +28. Norr om detta höjdparti består området av en platå som österut övergår i de tidigare nämnda dalgångarna och på bägge sidor om dessa finns branta bergsluttningar ner mot Vårvindsgatan. 2 av 20

7 I mitten av området mellan de två stora höjdpartierna går en dalgång i nordsydlig riktning som lutar från norr till söder med nivåer på mellan ca +42 ner till ca +30. Nedre delen av området är relativt plant så lutningen är kraftigast i norra delen av dalgången. Området är på flera ställen uppfyllt/avschaktat i terrasser för byggnation i form av hus och parkeringsplatser. 5. Geotekniska förhållanden och stabilitet Planområdet består till mer än hälften av fastmark med stora områden med synligt berg i dagen. Området som inte består av fastmark består främst av siltig sand. Tunnare skikt av silt och lera har påträffats på några ställen. Leran inom området har en uppmätt okorrigerad skjuvhållfasthet på kpa. Enstaka höga värden (60-100kPa) är uppmätta i torrskorpelera eller i silt/sandlager. Lerans uppmätta konflytgräns ligger inom intervallet % (siltig lera). Längst bort i sydvästra hörnet finns ett mindre, relativt plant område där fastmark ej har kunnat konstateras. I övrigt består västra delen av området (väster om borrhål 6) av stora partier med synligt berg i dagen med fastmarksområden mellan dessa. Bedömt djup till förmodat berg är ca 1 m från markytan. Då marken utanför fastmarksgränsen i sydväst är relativt plan bedöms stabilitetsförhållandena vara tillfredsställande. Även sydöstra delen av området (runt borrhål 2 och 4) består av stora partier med synligt berg i dagen med fastmarksområden mellan dessa. Djup till förmodat berg är ca 1-1,3 m från markytan. Inte heller här bedöms det finnas några stabilitetsproblem. På platån som ligger norr om detta höjdparti ligger Bräcke Östergård där en av de tidigare utredningarna (A) är utförd. Enligt denna utredning bestod marken här innan byggnationen av ängsmark. Jorden under vegetationstäcket bedöms av ingenjörsbyrån Hugo I. Andreasson AB huvudsakligen bestå av mer eller mindre siltig finsand som underlagras av grövre, delvis mycket fast lagrad jord ovan berg. Tunna skikt av ren silt och lera har påträffats. Djupet till fast botten varierar från synligt berg i dagen till ca 11 m under markytan. Trots att området inte kan bedömas som fastmark består marken till största delen av sand och då området är relativt plant bedöms det inte finnas några stabilitetsproblem här. Längst i öster mynnar platån ut i de två tidigare nämnda dalgångarna med omgivande bergspartier. I övre delen av den södra dalgången är utredning B utförd. Marken utgörs här av en gräs-/ängsmark som lutar flackt, i ca 1:5 1:6, från väster till öster. Jordlagren består enligt Flygfältsbyrån i huvudsak av löst lagrade fyllnadsmassor av siltig sand, sten och block som vilar på berg eller på ett tunt lager av naturligt avsatt friktionsjord. Djup till berg är inom undersökningsområdet mellan 0-4,5 m från markytan. Då jordlagren utgörs av 3 av 20

8 friktionsjord, djupet till fast botten är litet och marklutningen svag bedöms stabilitetsförhållandena vara tillfredsställande. Norra delen av området (runt borrhål 1) består av relativt plan fastmark med enstaka små berghällar mellan två större partier med synligt berg i dagen i väst och i öst. Djup till berg är bedömt till ca 3 m från markytan och området bedöms vara utan stabilitetsproblem. Söder om detta fastmarksparti går den av de två mindre dalgångarna i väst-östlig riktning som ligger utanför planområdet. Här är den sista av de tidigare utredningarna (C) utförd. Enligt GF bedöms marken här överst bestå av fyllnadsmassor av mullhaltig sand och lera. Under dessa finns ett upp till 0,5 m mäktigt lager av siltig sand som vilar på torrskorpelera respektive berg. Torrskorpeleran bedöms ha en mäktighet av ca 2 m och underlagras av lös lera vilken vilar på friktionsjord ovan berg. Djupaste borrstoppet är gjort på 5.5 m från markytan. I västra delen av det undersökta området var djupet till berg 1-3 m. Då jorddjupet är litet närmast planområdet bedöms byggnation inom planområdet inte påverka dalgången stabilitetsmässigt trots förekomsten av lera längre österut ner i dalgången. I mitten av området (runt borrhål 5, 8, 7 och 3) går en stor dalgång i nord-sydlig riktning som lutar svagt från norr till söder. Området är på flera ställen uppfyllt/avschaktat i terrasser för byggnation i form av hus och parkeringsplatser. Runt borrhål 5 gjordes flera sonderingsförsök och som längst kunde sonderingsutrustningen drivas ner ca 1 m så längst i söder finns ett område med fastmark där det enligt SBK:s geologiska karta med tolkade lerdjupskurvor skulle finnas 5 m lera. Lite längre norrut i dalgången påträffades lera i borrhål 7 och 8. Borrhål 3 ligger lite längre norrut i dalgången strax nedanför tidigare beskrivna platå. Här är marken utfylld ca 2 m med mulljord, grus och sand. Under fyllnadsmassorna finns naturligt lagrad siltig sand ner till ca 7 m under markytan och jordlagerförhållandena överensstämmer väl med dem uppe på platån. Där lera förekommer är marken relativt plan och inga stabilitetsproblem bedöms förekomma i dalgången. I området finns en berganläggning. Vid arbeten inom säkerhetszonen för denna berganläggning finns det restriktioner utfärdade av Göteborg Vatten och Gryaab som bör följas. Området för den befintliga berganläggningen har synligt berg i dagen inom hela detaljplaneområdet utom ett litet område längst i söder. Då berganläggningens tak ligger på nivå ca +2 m och marknivån i den södra delen av området ligger som lägst på ca +30 m är pålning det enda ur geoteknisk synvinkel som skulle kunna störa berganläggningen. 4 av 20

9 6. Grundvattenförhållanden och infiltration Syftet med den hydrogeologiska utredningen var dels att översiktligt titta på förutsättningarna för infiltration av dagvatten för att i möjligaste mån bevara naturlig grundvattensituation i enlighet med Göteborg stads målsättning och dels att utreda risken för påverkan på de intilliggande områdena. Framförallt gäller det senare området på andra sidan Västra Bräckevägen, där bebyggelse återfinns ovanpå lera och där en eventuell grundvattensänkning skulle kunna orsaka ökade sättningar. 6.1 Grundvattenmagasin Inom planområdet förekommer i princip två typer av grundvattenmagasin. Ett övre öppet och ett undre slutet. Det övre magasinet utgörs av fyllnadsmaterial, svallsediment (sand) eller torrskorpelera. Detta övre magasin består sannolikt av flera mindre delar som står i mer eller mindre god kontakt med varandra. Detta/dessa magasin är starkt påverkade av konstgjorda dräneringar i form av hus- och vägdräneringar samt schaktgravar för VA-ledningar och dylikt. Det undre magasinet består av friktionsjord (företrädelsevis morän) under siltoch lerlager av varierande mäktighet. Magasinet fortsätter söder om Västra Bräckevägen in under de bebyggda områdena. Borresultaten samman med SGU:s jordartskarta visar dock att det finns en bergklack ungefär vid borrhål 5 i Västra Bräckevägens förlängning vilken sannolikt begränsar kontakten mellan planområdet och området söder om vägen. De undre och övre magasinen står i kontakt med varandra där silt- och lerlagren saknas och fyllning eller sand direkt överlagrar moränen. 6.2 Grundvattenbildning Grundvattenbildningen till det övre magasinet sker naturligt direkt infiltration av nederbörd. Inom planområdet är dock grundvattenbildningen påverkad av hårdgjorda ytor och av att vatten leds bort eller tillförs via de konstgjorda dräneringsvägarna. Till det undre magasinet sker grundvattenbildningen direkt till moränen där denna går i dagen i höjdområdena samt genom tillrinning från det övre magasinet där detta står i direktkontakt med det undre. Grundvattenbildning till det undre magasinet kan också ske från det underliggande berget genom att vatten transporteras via spricksystem från de omgivande höjdområdena. 6.3 Grundvattennivåer Grundvattennivåer finns uppmätta dels i det grundvattenrör som installerades i borrhål 7 samt i ett närliggande äldre grundvattenrör GW194, placerat söder om Västra Bräckevägen. I borrhål 7 uppmättes grundvattennivån till 31,5 möh vilket är ca 1 m under marknivån. I det äldre röret varierar nivåerna mellan ca 26,5 till 28 möh vilket motsvarar ca 1 2,5 m under markytan. Båda rören är installerade 5 av 20

10 i friktionslager under leran och visar alltså nivån för det undre grundvattenmagasinet. Det är sannolikt att grundvattennivåerna i det övre magasinet är starkt styrda av befintliga dräneringar inom området och alltså varierar inom planområdet. 6.4 Risk för negativ påverkan på närliggande områden Den bergklack som återfinns utmed Västra Bräckevägen gör att risken för påverkan från planområdet på området söder om vägen begränsas. Det kan dock inte uteslutas att stora förändringar i infiltrationsförutsättningar eller dräneringsnivåer, genom att exempelvis stora ytor hårdgörs och nya dräneringar läggs djupare än gamla, skulle kunna få en påverkan på grundvattennivåerna och därmed också kunna påverka sättningen. 6.5 Infiltrationsförutsättningar Inom den större delen av området bedöms att det finns förutsättningar för infiltration av dagvatten även om de varierar. Inom de delar som domineras av sand eller grus kan förutsättningarna betecknas som goda, men även för de delar som täcks av torrskorpelera är det möjligt att infiltrera mindre mängder eftersom torrskorpan gör leran betydligt mera genomsläpplig. Om man planerar att leda vatten från något område för att infiltrera på annan plats bör detta alltså ej göras inom ett område med torrskorpelera utan i ett sandigt område. I denna utredning har inga studier av grundvattennivåerna i det övre magasinet gjorts vilket gör att det inte går att uttala sig om effekten av dessa på infiltrationsförutsättningarna. För att större mängder vatten ska kunna infiltreras krävs att grundvattennivån återfinns en bit under marknivån. Detta bör detaljstuderas om mer omfattande anläggningar planeras. 6.6 Åtgärdsförslag Även om risken för betydande påverkan från planområdet bedöms som relativt liten med avseende på sänkta grundvattennivåer och sättningar för området söder om Västra Bräckevägen rekommenderas att eventuella förändringar genomförs så att grundvattennivåerna ej påverkas. Detta görs enklast genom att undvika att hårdgöra stora ytor utan att man tillse att dagvattnet kan infiltreras till marken samt genom att inte lägga nya dräneringar djupare en befintliga. 7. Bergteknisk utredning Bergbesiktning har utförts i oktober 2010 av Lena Sultan och Magnus Eriksson, Ramböll Sverige AB. Besiktningen av bergförhållanden och rasriskbedömning har utförts inom detaljplaneområdet. Alla sprickor/strukturer anges enligt högerhandsregeln. 6 av 20

11 Berggrunden i området utgörs av två bergarter; en metagabbro samt en granitisk gnejs. De båda leden blandas i en övergångszon, där den granitiska gnejsen har inblandningar av basiska led. Foliationen i området stryker mot syd och stupar mot väst. I området dominerar två spricksystem, dels i foliationsriktningen, dvs /60-80, dels / Utöver de två dominerande spricksystemen förekommer även mer sparsamt sprickor i riktningarna 20 /75-80 samt med en stupning som varierar mellan 40 och 80. Spricksystemen skapar blockighet, som i vissa delar av området har ogynnsam lutning så att block vilar på ett sprickplan som lutar ut från berget. På flera ställen har också block fallit ut och/eller bedöms vara på väg att falla ut. Detta gäller framförallt den relativt branta bergslänt i östra delen av området som gränsar till Vårvindsgatan (område 12), där rensning och/eller förstärkning rekommenderas att utföras snarast (oavsett om området ska bebyggas eller ej) då det finns risk för blockutfall. Detta gäller även en brant skärning i västra delarna av området (område 6) ut mot en parkering, där ett stort block bedöms riskera att falla ut, samt en lägre skärning i västra delen av området (område 4) som behöver rensas från lösa block. Vid byggnation där markarbeten och sprängning förekommer bör de branta slänterna i område 6 och 7 rensas från lösa block (skrotas), i vissa fall bör också restriktioner finnas avseende vibrationer vid sprängning. Även område 5 bör förstärkas/rensas vid byggnation. I område 13, precis utanför detaljplanegränsen (inne på en privat tomt) förekommer att stort block (ca 3 m högt och ca 2 m brett) som skulle behöva borttagas eller säkras snarast då sprickriktningarna har en ogynnsam lutning. Områden som behöver åtgärdas finns markerade på karta, se G01. Nedan följer en mer detaljerad beskrivning av de besiktigade områdena. I området finns en berganläggning (se också kapitel 5) där Göteborg Vatten och Gryyab angett restriktioner som ska följas. Dessa anger bl.a. att en zon om 40 m ska anges i detaljplanen som tunnelområde. Sprängning ska utföras så att skador inte uppkommer på berganläggning och i berganläggningens installationer. Riskanalys för sprängning ska utföras innan sprängningen, samt förbesiktning av berganläggning och installationer. Tillåten vibrationsnivå är bestämd till V 10 =35 mm/s, denna nivå kan dock anpassas efter utförd förbesiktning. Vibrationsmätare skall användas. 7.1 Område 1 Flack, slät, lavtäckt häll. Ingen åtgärd. 7 av 20

12 7.2 Område 2 Blottat berg och berg med tunt jordtäcke. Bergknallen består av metagabbro. Södra sidan av bergknallen består av en sprängd brant bergslänt ner mot gångcykelbana. Sprickriktningar skapar stora block men slänten är rensad, varför ingen åtgärd bedöms behövas. I sydvästra delen av område 2 är berget uppsprucket och blockigt. Denna del bör rensas/skrotas vid byggnation (se markering på karta 1). I övrigt har område 2 släta hällar och inga åtgärder bedöms behövas. Figur 1: sprängd skärning ut mot gång- cykelbana, södra sidan av område 2. Ingen åtgärd. 7.3 Område 3 Område 3 består av en liten sprängd skärning bakom en byggnad bestående av en granitisk gnejs. Sprickplanen lutar in mot berget, vilket är gynnsamt ur stabilitetssynpunkt, men enstaka lösa block kan behöva borttagas. 8 av 20

13 Figur 2: skärning bakom hus i område 3. Sprickplan lutar inåt berget, men enstaka block kan behöva borttagas. 7.4 Område 4 Område 4 består av en sprängd skärning i metagabbro vid en mindre bilväg inne på området. Skärningen har relativt låg topografi, men ett flertal block är lösa och sprickplanen lutar ut från berget. Området bedöms behöva rensas, oavsett om byggnation ska ske inom området eller ej. Figur 3: skärning i område 4 som behöver rensas från lösa block (skrotas). 9 av 20

14 7.5 Område 5 Område 5 består av en sprängd skärning i metagabbro och är en fortsättning på område 4 mot öster. De dominerande sprickriktningarna skapar stora skivor som står på plan som lutar ut från berget. Området behöver rensas/skrotas inför byggnation. Figur 4: område 5 behöver rensas/skrotas. Dessa block är så stora att de ev. behöver klyvas innan borttagning. 7.6 Område 6 Område 6 består av en brant naturlig bergslänt. Den västra och södra sidan spricker upp i relativt stora block som står på sprickplan som i många fall lutar ut från berget. Den branta sluttningen har lett till att många block redan rasat ut; hela slänten mot väst och syd är full av nedfallna block. Inför byggnation behöver hela slänten rensas på lösa block (skrotas). Vissa block är så stora att de behöver klyvas innan borttagning. Vissa block är på väg att falla ut och vilar endast mot träd o dyl., varför försiktighet måste iakttas vid rensningen. Inom området behövs också restriktioner avseende vibrationer vid sprängning. Ut mot parkeringen på släntens sydsida är bergväggen brant och överväxt av klätterväxter. Ett större block står på ett ogynnsamt sprickplan, och det ser ut som om sprickplan även går in i vertikalled, varför det finns risk för att hela blocket står löst. Det bör därför borttagas, för att inte riskera att falla ner. 10 av 20

15 Figur 5: Lösa block i område 6. Området behöver skrotas, i vissa fall behöver block klyvas innan de kan tas bort. Figur 6: block som bör tas bort invid parkeringen i område av 20

16 7.7 Område 7 Område 7 är en fortsättning av område 6, med sluttning mot öster. Berget spricker här upp i stora skivor, som riskerar att falla ut. Hela slänten behöver därför rensas på lösa block (skrotas) inför byggnation. Figur 7: Område 7. Ogynnsam sprickriktning skapar lösa block som bör tas bort. 7.8 Område 8 Sprängd skärning vid parkeringsplatsen nära Bräcke Östergård. Den västra delen av slänten är sprängskadad och har en del lösa block, och bör därför rensas på lösa block (skrotas) inför nybyggnation. Resten av område 8 har lägre topografi och kan lämnas utan åtgärd. 12 av 20

17 Figur 8: Sprängd skärning vid parkeringsplatsen i område 8. Bör skrotas. 7.9 Område 9 Liten blottning med låg topografi. Ingen åtgärd Område 10 Liten slät häll. Ingen åtgärd Område 11 Liten grästäckt bergknalle med låg topografi. Ingen åtgärd Område 12 Område 12 består av ett större bergparti med blottat berg och berg med tunt jordtäcke. Den västra bergslänten utgörs av en sammanhängande, slät, relativt brant bergssida i granitisk gnejs. Ingen åtgärd behövs här. 13 av 20

18 Figur 9: bergslänt i väster i område 12. Ingen åtgärd. Upp mot toppen på denna västra sida finns enstaka block, dessa bedöms dock ha legat länge, och ingen åtgärd bedöms behövas. Den norra sidan av område 12 slutar brant ner mot byggnader. Dessa slänter är släta och bedöms inte behöva åtgärdas. Den östra sidan av område 12 utgörs av en brant bergslänt ut mot Vårvindsgatan. Denna sida bör skrotas och bultas (ingjuten bult) längs hela sträckan. Stora block kan behöva klyvas och tas bort. En stödkonstruktion i form av en betongmur följer bergskärningen längs en del av sträckan, denna är föråldrad och bör ev. förnyas. Hela bergslänten är brant och är i behov av åtgärder, detta oavsett om området ska bebyggas eller ej eftersom det bedöms vara risk för utfall av block ut mot Vårvindsgatan. Figur 10: del av östra bergslänten av område 12. Hela sträckan längs Vårvindsgatan bör rensas (skrotas). 14 av 20

19 Figur 11: gammal stödmur vid östra slänten av område 12. Visar att området även tidigare bedömts ha stabilitetsproblem. Ovanför den branta slänten ut mot gatan fortsätter bergslänten, nu i en naturlig och mjuk blottning. Denna lämnas utan åtgärd. I söder, bakom det gula huset i detaljplaneområdets sydöstra hörn, är bergslänten brant och full av block. Ogynnsamma sprickriktningar gör att blocken vilar på plan som lutar ut från berget. Denna del bör rensas och skrotas. Figur 12: bergslänt i södra delen av område 12. Bör rensas på lösa block (skrotas). 15 av 20

20 7.13 Område 13 Brant slänt mot sydost med mjuk rundad yta. Låg sprickfrekvens gör att få block bildas. Lämnas utan åtgärd. Figur 13: slänten i område 13. Ingen åtgärd. Utanför detaljplanegränsen i område 13 står ett större block inne på en privat tomt. Detta block lutar på en ogynnsam sprickyta och bör tas bort eller säkras. 16 av 20

21 Figur 14: block som bör åtgärdas nära område 13. (Befinner sig dock utanför gränsen till detaljplaneområdet!) 7.14 Område 14 Plan, flack, lavtäckt bergyta. Ingen åtgärd Område 15 En brant naturlig sluttning i granitisk gnejs. Ingen åtgärds behövs Område 16 Område 16 består av en bergslänt som sluttar syd och öst. I östra delen spricker bergslänten upp i block (se nedan) med ogynnsamma lutningar, ut från berget, varför denna del bör rensas från lösa block (skrotas). Längre mot väster övergår slänten i mjukare sluttning som kan lämnas utan åtgärd. 17 av 20

22 Figur 15: den del av område 16 som behöver åtgärdas. Lösa block tas bort (skrotas) Område 17 Område 17 utgörs av en liten knalle blottat berg som är bevuxet med ett buskage rhododendron. Lämnas utan åtgärd Område 18 En liten blottning med berg som spricker upp i block. Vid byggnation i närheten bör enstaka lösa block tas bort Område 19 En mjukt rundad bergblottning med låg topografi. Ingen åtgärd Område 20 En liten blottning. Ingen åtgärd Område 21 Liten sprängskadad skärning som spruckit upp i lösa block. Bör rensas inför byggnation så att lösa block tas bort (skrotas). 18 av 20

23 Figur 16: sprängskadad skärning i område 21. Bör rensas inför byggnation. 8. Slutsatser och rekommendationer 8.1 Geoteknik och grundvatten För befintliga förhållanden bedöms stabilitetsproblemen vara obefintliga. Eventuella byggnader i sydvästra hörnet av planområdet samt i den södra av de två små dalgångarna i östra delen av planområdet där marken lutar bör vid eventuell lerförekomst kompensationsgrundläggas. Alternativt kan utskiftning av den eventuella leran utföras. I övrigt behövs inga restriktioner avseende stabilitet. Byggnader med 1-2 våningar kan inom området grundläggas med platta på mark. Marken kan således belastas med upp till 20 kpa med huslast eller fyllnadsmassor. Eventuella långtidssättningar bedöms bli små samt utvecklas relativt snabbt. Om tyngre byggnader grundläggs på lera eller om marken där belastas med mer än 20 kpa (t.ex. genom uppfyllnad) kan skadliga långtidssättningar utvecklas. Om byggnader med 3 eller flera våningar planeras anläggas på lera rekommenderas att kompletterande sättningsanalys utförs alternativt att grundläggning sker genom lastkompensation eller på stödpålar. Vidare rekommenderas att befintliga grundvattenrör mäts kontinuerligt inför exploatering av området så att underlaget avseende grundvattensituationen i området blir mer komplett. 19 av 20

24 Risk för betydande påverkan avseende sänkta grundvattennivåer och sättningar i området söder om Västra Bräckevägen bedöms relativt liten. Det rekommenderas dock ändå att genomföra eventuella förändringar så att inte grundvattennivåerna påverkas, genom att tillse att infiltration kan ske fortsatt och genom att inte lägga nya dräneringsrör djupare än befintliga. Schaktning i siltig jord skall alltid utföras med försiktighet eftersom den är erosionskänslig och flytbenägen i vattenmättat tillstånd. Vid schaktarbeten under grundvattenytan eller vid riklig nederbörd i jord som innehåller silt bör således åtgärder vidtas som anpassas efter rådande förhållanden. Alla schaktarbeten utförs med fördel under perioder med lite nederbörd och låga grundvattennivåer. Förutom de restriktioner givna av Göteborg Vatten och Gryaab bör man ur geoteknisk synpunkt inte tillåta pålning inom säkerhetszonen för den befintliga berganläggningen. 8.2 Bergteknik Berggrunden i området domineras av tre spricksystem, som skapar blockighet. Beroende på hur slänten lutar skapas sprickplan som kan luta in i berget, vilket är gynnsamt, eller ut mot berget, vilket ökar risken för att blockutfall ska ske. I vissa släntlutningar spricker berget upp i skivor snarare än block. Dessa blir stora och åtgärdas lämpligen genom att ta bort den lösa skivan. Då området i vissa delar har branta bergslänter kan block riskera att komma i rörelse, och delar av området behöver därför åtgärdas inför byggnation i området. Detta gäller främst området i väster kring område 4, 5, 6, 7 och 16, men även i östra delarna av området i område 12. Slänten mot Vårvindsgatan i detaljplaneområdets östra del (i område 12) bedöms behöva rensas snarast, oavsett om byggnation ska ske eller ej inom området, eftersom hela slänten bedöms instabil och det finns risk för blockutfall ut mot gatan. Det finns även en gammal stödmur som kan behöva ses över längs en stor del av sträckningen av denna bergslänt. Pga. risk för blockutfall bör restriktioner finnas avseende vibrationer för sprängning, främst inom område 6 och 7. Åtgärder som blir aktuella inom detaljplaneområdet blir borttagning av lösa block (skrotning), i vissa fall med klyvning av större block innan de kan tas bort. Säkring kan också ske med bult där så är lämpligt för att säkra block. Vid arbeten nära den befintliga berganläggningen bör de restriktioner Göteborg Vatten och Gryaab anger följas. 20 av 20