Detaljplan för Kalven 1:138

Transkript

1 Öckerö kommun Göteborg

2 Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Lena Sultan Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Områdesbeskrivning Allmänt Geologi Resultat Område Område Område Område Utanför planområdet Slutsats och rekommendationer i

4 1. Inledning På uppdrag av Öckerö kommun har Ramböll Sverige AB utfört en bergteknisk besiktning inom området för detaljplan Kalven 1:138, Gamla skolan på Kalvsund. Besiktningen utfördes den 4 mars Syftet med besiktningen var att identifiera förekommande rasrisk samt ge åtgärdsförslag. På Kalven 1:138 ligger en nedlagd skolbyggnad och detaljplanen syftar till att möjliggöra en bredare användning för skolbyggnaden samt till uppförandet av friliggande villor och mindre flerbostadshus. 2. Områdesbeskrivning 2.1 Allmänt Planområdet omfattar cirka 8000 m 2 och består av hällmarker med blottat berg samt gräs- och ljungpartier och lövdungar. 2.2 Geologi Berggrunden utgörs av gnejs av sedimentärt ursprung (Stora Le-Marstrandformationen). Gnejsen är kraftigt folierad och består av ljusa band med kvarts/fältspat varvat med mörkare glimmerrika band som ofta är småskaligt veckade. Foliationen stryker huvudsakligen i sydostlig riktning med en stupning åt sydväst. Tre dominerande sprickgrupper har noterats: 1. Medelbranta sprickor längs foliationsplanen; sydostlig strykning, stupar mot sydväst (N160 S/50-70 V) 2. Medelbranta sprickor, nordvästlig strykning, stupar mot nordost (N320 S/50-70 NE) 3. Subvertikala sprickor, sydvästlig strykning, stupar mot nordväst (N S/80-90 NV). 4. Berggrundens foliation i kombination med rådande sprickgeometri orsakar en skivighet och blockighet i vissa bergslänter inom aktuell detaljplan. 1 av 28

5 3. Resultat I föreliggande rapport över den bergtekniska besiktningen har detaljplaneområdet delats in i fyra delområden, se Figur 1. Branta bergslänter där rasrisk noterats har i Figur 1 markerats med en gul-röd beteckning och enskilda block som kan utgöra en rasrisk har markerats med en röd beteckning. Figur 1: Figuren visar delområde 1-4 inom det aktuella detaljplaneområdet. Där rasrisk noterats i branta bergslänter är markerat i gulrött och enskilda block som utgör en rasrisk är markerat med rött. Rasrisk har noterats även utanför planområdet. 2 av 28

6 3.1 Område 1 Område 1 i den nordöstra delen av planområdet (se Figur 1) domineras av mjuka bergryggar med låg topografi (se Figur 2, Figur 3 och Figur 4). Viss blockighet noteras i de plana delarna av området, men på grund av den låga topografin utgör de ingen rasrisk (Figur 4). Figur 2: mjuka bergryggar i område 1 som stryker i öst-västlig riktning, här fotograferat mot öster. 3 av 28

7 Figur 3: låg topografi dominerar i område 1, här vid sandlådan nordost om skolbyggnaden. Foto mot norr. Figur 4: blockig slänt i område med låg topografi i område 1. Foto mot norr. 4 av 28

8 Norra och östra delen av område 1 avslutas med branta bergslänter som vetter ner mot fastigheterna 1:20 (i norr) och 1:16, 1:128 och 1:15 (i öster). Den branta bergslänten som utgör den norra avgränsningen av planområdet, mot fastighet 1:20, är cirka 2-3 meter hög och bedömningen är en att en liten rasrisk kan föreligga då bergsidan ställvis uppvisar en viss skivighet, se Figur 5. Figur 5: bergslänten i norra avgränsningen av område 1. Den branta bergslänten som utgör den östra avgränsningen av område 1 ner mot fastigheterna 1:16, 1:128 och 1:15 är cirka 3-4 meter hög (Figur 6). Bergslänten är brant och skivigt uppsprucken och bedömningen är att en rasrisk föreligger. 5 av 28

9 Figur 6: bergslänten mot öst i område 1 besiktigas på nära håll för att säkra ev lösa block. Foto mot öster och in på fastighet 1:16. I den allra nordöstligaste delen av område 1, kilen mellan infartvägen till skolan och Gamla vägen, uppträder berg i dagen som låga berghällar (Figur 7). Figur 7: låg topografi i kilen mellan infartsvägen till skolan och Gamla vägen. 6 av 28

10 Område 1 avgränsas i söder av en lägre bergslänt ner mot område 2 (Figur 8, Figur 9). Figur 8: område 1 avgränsas i söder av en lägre bergslänt ner mot område 2. Foto mot öster. Figur 9: område 1 avgränsas i söder av en lägre bergslänt ner mot område 2. Foto mot norr. 7 av 28

11 3.2 Område 2 Område 2 utgörs av den sydöstra delen av planområdet (se Figur 1). Område 2 domineras av mjukt rundade berghällar (Figur 10 och Figur 11). Figur 10: område 2 domineras av plana hällar. Foto mot öster. 8 av 28

12 Figur 11: område 2 domineras av plana hällar. Foto med skolan i bakgrunden taget mot norr. Östra gränsen av område 2 utgörs av en brant bergslänt cirka 3 meter hög, ner mot fastigheterna 1:15, 1:75 och 1:14. Denna bergslänt utgör fortsättningen på den bergslänt som beskrivs i område 1 (Figur 6). Figur 12 visar den branta bergslänten fotograferad från den sydligaste delen av planområdet och norrut. Fastigheterna har byggnader alldeles intill den branta bergslänten vilket gör det svårt att besiktiga. Samma skivighet som uppträder i slänten inom område 1 antas här och en viss rasrisk bedöms föreligga. 9 av 28

13 Figur 12: område 2 avgränsas i öster av en brant bergslänt. Alldeles söder om skolbyggnadens gavel (i norra delen av område 2) finns en liten brant bergrygg, cirka 2-3 meter hög. Spricksystem gör slänten blockuppsprucken och rasrisk bedöms föreligga, se Figur 13, Figur 14 och Figur av 28

14 Figur 13: liten bergslänt söder om skolans gavel med lösa block. Foto mot väster. Figur 14: liten bergslänt söder om skolans gavel med lösa block. Foto mot söder. 11 av 28

15 Figur 15: detalj på löst block i bergslänt söder om skolans gavel. Bergslänten är i förlängningen österut inte blockuppsprucken och inte rasbenägen, se Figur 16. Figur 16: östra delen av bergslänten söder om skolbyggnaden. 12 av 28

16 Område 2 avslutas i söder i en flack sluttning ner mot fastigheterna 1:113 och 1:88, se Figur 17 och Figur 18. Figur 17: område 2 avslutas i söder med en flack bergslänt. Foto mot öster och fastigheterna i bild är 1:14 till vänster och 1:113 till höger. Figur 18: område 2 avslutas i söder av en flack sluttning. Foto mot väster och fastigheterna är hörnet av 1:88 till vänster i bild samt 1:13 (med boden). 13 av 28

17 3.3 Område 3 Område 3 utgörs av den sydvästra delen av planområdet (se Figur 1). Område 3 domineras av plana berghällar eller hällar med låg topografi, enstaka block noteras i de låga slänterna, se Figur 19, Figur 20 Figur 21, Figur 22 och Figur 23. Figur 19: område 3 domineras av berghällar med låg topografi. Foto mot öster och med skolan i bakgrunden. 14 av 28

18 Figur 20: område 3 domineras av låga berghällar. Foto mot söder. Figur 21: område 3 domineras av låga berghällar. Foto mot norr i västra delen av område 3, fastighet 1:65 i bild. 15 av 28

19 l Figur 22: lösa block förekommer i de låga bergslänterna i område 3. Figur 23: i område 3 förekommer lösa block på de plana hällarna, troligen transporterade med inlandsisen. 16 av 28

20 Längs den södra avgränsningen av område 3 ner mot fastigheterna 1:13 och 1:88 förekommer några lösa block som eventuellt kan utgöra en rasrisk vid sprängning. Se Figur 25 och Figur 26. Figur 24: södra avgränsningen av planområdet och område 3. Berget sluttar ner mot fastigheterna 1:13 och i viss mån 1:88. Foto mot väster med fastigheterna 1:105, 1:104 samt 1:106 i bild. 17 av 28

21 Figur 25: södra avgränsningen av planområdet och område 3. Berget sluttar ner mot fastigheterna 1:13 och i viss mån 1:88. Foto mot öster med fastighet 1:13 till höger i bild. I norra delen av område 3 finns en brant cirka 3 meter hög bergslänt som stryker i öst-västlig riktning. Bergryggen är brant och blockuppsprucken. Rasrisk bedöms föreligga (se Figur 26, Figur 27, Figur 28). 18 av 28

22 Figur 26: i norra delen av område 3 finns en cirka 3 meter hög blockuppsprucken bergslänt. Foto mot väster. Fastighet 1:65 i bakgrunden. 19 av 28

23 Figur 27: bergslänten i norra delen av område 3 uppvisar blockuppsprickning och flera lösa block noteras nedanför slänten. Figur 28: bergslänten i norra delen av område 3 är blockuppsprucken på grund av korsande spricksystem. 20 av 28

24 3.4 Område 4 Område 4 består främst av plana mjuka berghällar, se Figur 29, Figur 30, Figur 31 och Figur 32. Figur 29: område 4 består främst av mjuka plana hällar. Foto mot nordväst med fastighet 1:18 i bakgrunden. 21 av 28

25 Figur 30: område 4 består främst av mjuka plana hällar. Foto mot ost med fastigheterna 1:107 och 1:108 i bakgrunden. Figur 31: plana hällar dominerar i område 4, här lekplatsen väster om skolan. Foto mot väster. 22 av 28

26 Figur 32: i norra delen av område 4 mjuk avrundning av hällarna ner mot fastighet 1:20. Foto mot väster. I sydvästra delen av område 4 finns en brant cirka 2 meter hög bergslänt med öst-västligt utsträckning. Korsande spricksystem gör att berget spricker upp i skivor och block, se Figur 33, Figur 34 och Figur 35. Berglänten sträcker in på fastighet 1:91 och rasrisk bedöms föreligga längs hela bergryggen. 23 av 28

27 Figur 33: liten bergslänt i sydvästra delen av område 4. Foto mot öster. Figur 34: bergslänten i sydvästra delen av område 4. Berget uppvisar en skivighet parallellt med släntsidan. Foto mot öster. 24 av 28

28 Figur 35: foto av bergkrönet till bergslänten i sydvästra delen av område 4. Foto mot fastighet 1:91 (mot öster). 3.5 Utanför planområdet Sprängning inom det aktuella planområdet kan även påverka fastigheterna utanför planområdet. Vid besöket inspekterades förekommande berg från Hästebrunnsvägen väster om planområdet, Nya vägen söder om planområdet och Gamla vägen öster om planområdet. Det noteras att berget vid flera befintliga fastigheter är kraftigt uppsprucket, troligen även påverkat av sprängning vid byggnationen av vägarna, se Figur 36, Figur 37, Figur 38, Figur 39 och Figur av 28

29 Figur 36: fastighet 1:91 fotograferat mot öster och in mot område 4. Skolan i bakgrunden. Bakom huset syns den branta bergslänten i område 4. Figur 37: fastighet 1:65 är grundlagt på berg som är skivigt och blockigt uppsprucket. Foto från vägen mot väster. Fastigheten ligger väster om område av 28

30 Figur 38: fastighet 1:106 är grundlagt på berg och ligger väster om område 3. Figur 39: fastighet 1:13 är grundlagt på berg och ligger söder om område 3. Dessa hällar är kraftigt blockuppspruckna med många lösa block och troligtvis även sprängskadade sedan byggnationen av vägen. 27 av 28

31 Figur 40: fastighet 1:113 är grundlagt på berg och ligger söder om område 2. Bergskärningen utmed vägen är blockuppsprucken. 4. Slutsats och rekommendationer Planområdet uppvisar till stor del god stabilitet men det har vid besiktningen noterats branta bergslänter, inom och i gränsen av detaljplaneområdet, där rasrisk bedömts föreligga, se Figur 1. Bergslänterna rensas från löst bergmaterial och efter rensningsarbetet görs en bedömning av bultbehov för att säkra instabila bergblock och bergskivor. Nedanför aktuella slänter ligger ofta husbyggnader som begränsar utrymmet och åtkomsten varför utrustningen för bergarbetena måste anpassas till dessa förhållanden. Dessa stabilitetshöjande åtgärder bedöms inte akuta och samordnas lämpligen med planerad markentreprenad om denna utförs inom en sexårsperiod. Om sprängningsarbeten ska utföras inom planområdet upprättas inför detta en riskanalys med avseende på vibrationer som omfattar berörda fastigheter och konstruktioner. Sprängningsarbetet ska då anpassas och följas upp efter de max vibrationsvärden som riskanalysen anger. Under hela sprängningsarbetet synas bergskärningarna kring omkringliggande vägar regelbundet för att upptäcka om ras inträffar. 28 av 28