Detaljplan Guldheden 53:1, Göteborgs Stad

Transkript

1 Beställare Göteborgs Stad Fastighetskontoret GÖTEBORG Detaljplan Guldheden 53:1, Göteborgs Stad Berggeologisk/Bergteknisk besiktning och rasriskutvärdering, radonklassificering Bergab Projektansvarig Elisabeth Olsson Handläggare Helena Kiel

2 Innehållsförteckning 1 Allmänt Berggrundsgeologi Bergteknisk bedömning Åtgärder Radonmätning Sammanfattning... 8 Bilaga 1 Illustration över detaljplaneområdet med berg i dagen 9

3 UG (10) 1 Allmänt På uppdrag av Göteborgs Stad, Fastighetskontoret, har Bergab Berggeologiska Undersökningar AB utfört en berggeologisk/bergteknisk besiktning samt radonklassificering inom detaljplan för Guldheden 53:1 vid kvarteret Åkerviolen, Göteborgs Stad. Besiktningen utfördes och omfattar berg i dagen inom markerat detaljplaneområde på erhållen plankarta, samt branterna i direkt anslutning. Vid besiktningen karterades naturliga bergslänter och berg i dagen avseende berggrundsgeologi, tektonik och risken för ytliga ras/blocknedfall. I samband härmed utfördes en undersökning av gammastrålning för radonklassificering. Uppdraget redovisas i föreliggande rapport med Bilaga 1. Bergarter 2 Berggrundsgeologi Berggrunden består av en gråröd-rödgrå fint medelkornig gnejs som diffust övergår i en mer massformig porfyrisk granit med centimeterstora strökorn av röd kalifältspat i ett finkornigt grått matrix. Kvartsgångar, upp till 10 cm breda, förekommer rikligt. Foto 1: Berggrunden består till största delen av en rödgrå-gråröd medelkornig gnejs med foliation som lutar brant mot väst. Pennan står ungefär i lod och foliationsytorna till höger om den lutar mot vänster/väst.

4 UG (10) Tektonik Aktuellt detaljplaneområde gränsar i öst till en större slänt, c:a 6-10 m hög (område 1 på plankarta i Bilaga 1). Släntytan är parallell med gnejsens foliation som stupar brant ned mot detaljplaneområdet (N40-50W/55-60S, vridande till N-S/60W norrut, d v s ut mot Dr Allards gata). Kvartsgångar och uppsprickning parallellt med foliationen är vanligt förekommande. Uppsprickningen bildar stora utglidande skivor, c:a 2x2 m, och upp till 0,5 m tjocka. Foto 2: Den östra slänten (område 1 i Bilaga 1) bildas av sprickplan som är parallella med foliationen. Dessa lutar brant mot väst (mot vänster i bilden). Sprickplanen som lutar brant mot väster, och som formar ovan nämnda slänt, skärs av flackt lutande sprickplan. Dessa två sprickriktningar ger tillsammans upphov till trappsteg i slänten. Dessutom noteras brantstående sprickor som går mer eller mindre vinkelrätt in i slänten (N40E/60-80E, N-S/80E och N60W/90). Kvartsgångar som är parallella även med dessa sprickor förekommer.

5 UG (10) Dessa tre spricksystem de brant västligt lutande, de flacka och de branta nord-sydliga till nordöstliga sprickorna ger tillsammans en storblockig uppsprickning av berget. Denna uppsprickning syns framför all i den norra kanten av den östliga slänten. Här ligger stora utfallna block i slänten. I övrigt noteras endast mindre utfallna block och stenar (upp till 0,5 m stora) i och nedanför slänten. Den norra delen av östra slänten övergår söderut i en gräsbevuxen sluttning som består av sprängsten för att härefter återgå blottat berg (område 2 i Bilaga 1). Tektoniken i den södra delen är densamma som beskrivits ovan, dock mindre uppsprucken. Foto 3: Den östra slänten. Bergspartiet i norr (område 1) döljs av vegetationen till vänster i bild. Därefter vidtar en grästäckt slänt som består av sprängsten. Söderut, bakom träden i bildens högra sida, vidtar blottat berg igen (område 2). Förutom slänten i öster är detaljplaneområdet jordtäckt. Berget blottas dock i bergskärningar längs Ehrenströmsgatan och i korsningen Dr Allards Gata Ehrenströmsgatan. Skärningarna är c:a 3-4 respektive 1-2 m höga. Bergets egenskaper är desamma som beskrivits ovan, men viss vittring noteras längst i söder, liksom förekomst av kalcit som beläggningsmineral på en del sprickytor.

6 UG (10) Foto 4: De västligt (åt höger i bild) lutande skivorna skärs av flacka sprickor samt av sprickor som går mer eller mindre vinkelrätt in i berget (område 1). 3 Bergteknisk bedömning Inom aktuell detaljplan planeras byggnation av flerbostadshus, förskola och grönområden; se illustrationskarta i Bilaga 1. Husen planeras till största delen byggas på befintlig markyta nedanför den östra slänten, med ingen eller ringa bergschakt. Förskolan, dess gård samt en parkeringsplats planeras dock tangera den naturliga slänten i den östra delen av aktuellt detaljplaneområde. Befintliga naturliga slänter bedöms vara stabila och ej i behov av åtgärder. Vid bergschakt i den östra slänten (område 1 och 2 i Bilaga 1) rekommenderas att lägga schaktväggar parallellt med naturliga sprickplan, d v s i 60 eller 5:1. Efter eventuell bergschakt utförs bergrensning, och behov av ytterligare förstärkning bedöms av bergsakkunnig.

7 UG (10) Skärningen längs Ehrenströmsgatan (område 3 i Bilaga 1) bedöms vara i stort sett stabil. En del löst bergmaterial samt ett större överhäng som skärs av av en medelbrant spricka noteras. Skärningen rensas på löst bergmaterial och överhänget bultas fast. Skärningen längs Dr Allards Gata (område 4 i Bilaga 1) är låg och bedöms vara stabil. Foto 5: Överhänget i mitten av bilden skärs av av en medelbrant spricka som lutar ut mot vägen. Blocket har endast litet stöd mot underliggande berg och bör bultas fast. Område 3 i Bilaga 1.

8 UG (10) 4 Åtgärder Nedbrytning av bergmassa och åtföljande utfall av bergblock är en naturlig process. I uppsprucket berg är frost- och rotsprängning dominerande faktorer i den naturliga nedbrytningsprocessen. Vatten som ansamlas i öppna spricksystem expanderar vid frysning och bryter sönder bergmassan. Liknande sker med rötter som får fäste och tillväxer i bergmassans sprickor. När bergblock är utbildade kan dessa falla ut om de saknar stöd eller om underliggande sprickplan har en lutning ut från slänten. Åtgärder såsom rensning av vegetation och berg, förstärkning av berg samt regelbundna inspektioner av bergmassan kan dämpa nedbrytningsprocessen. Bergrensning utförs under ledning av bergsakkunnig i enlighet med bergrensingsklass 1A i AnläggningsAMA 98: 1A Lossbrytning av berg från färdigsprängd yta som kan utföras: - med lätt elhydraulisk hammare - av två man genom brytning med samtidigt arbetande skrotspett - med tyngre elhydraulisk hammare och därefter kontroll med skrotspett. Fri bergyta tryckspolas därefter ren med vatten vid minst 1,2 MPa ö (12 atö) med minst 12 mm munstycke. Efter att rensningen är klar avgör bergsakkunnig behov av förstärkning t ex genom bultning eller annan typ av förstärkning. Vilka bergblock och bergskivor som bör bultas eller på annat sätt förstärkas avgörs av bergsakkunnig. 5 Radonmätning Radon är en radioaktiv gas vars sönderfallsprodukter, radondöttrarna, följer med inandningsluften. Radongas nybildas ständigt i jord och berg, genom sönderfall av uran och radium. En byggnad har normalt ett svagt undertryck gentemot jordluften och kan därför suga in markradon. Med anpassad byggnadsteknik kan man alltid skydda sig mot inläckande markradon i bostäder. Radioaktiva ämnen ger upphov till s k joniserande strålning, d v s strålning som ger upphov till joner när den passerar genom materia. Alfa-, beta- och gammastrålning är exempel på joniserande strålning. Med en s k scintillometer mäts berggrundens totala gammastrålning, vilket ger en god indikation på uran- och radiuminnehållet i berggrunden och därmed även radonhalt i markluft. Scintillometern kan dock ej skilja på strålningen från de olika förekommande isotoperna. Mätningen utförs kontinuerligt allt eftersom man går över området. Mätaren hålls c:a 1 meter ovanför markytan.

9 UG (10) Foto 6: Berggrunden med kvartsfyllda sprickor som går vinkelrätt mot släntkanten, samt scintillometer för mätning av gammastrålning. Metod och gränsvärden för markradonundersökning beskrivs i Markradon, riktlinjer för markradonundersökningar, BRF T20:1989. För klassificering av berg och stenmaterial används följande gränsvärden för gammastrålning, enligt BRF T20:1989: Värden Klass Åtgärder < 5 µr/h Lågradonmark Inga åtgärder i byggnadskonstruktion 5-15 µr/h Normalradonmark Byggnadskonstruktion skall vara radonskyddande >15 µr/h Högradonmark Byggnadskonstruktion skall vara radonsäker

10 UG (10) Gammastrålningsmätning i aktuellt område utfördes genom att hela området gicks över och allt blottat berg undersöktes, enligt metoden ovan. Uppmätta nivåer på gammastrålning ligger på c:a mikroröntgen per timma. Detta innebär att området består av normalriskmark vad gäller radon. Nykonstruerade byggnader skall vara radonskyddande, d v s med en grundkonstruktion som inte ger uppenbara otätheter mot markluft. 6 Sammanfattning Naturliga slänter öster om detaljplaneområdet bedöms vara stabila vad gäller risk för ras. Bergskärning mot Ehrenströmsgatan (område 3 på plankarta i Bilaga 1) bör rensas från löst bergmaterial och mindre block bultas fast. Vid eventuell bergschakt tas hänsyn till rådande sprickbild och schaktväggar rensas. Gammastrålningsunderökningen visar på normalriskmark vad gäller radon. Nykonstruerade byggnader skall vara radonskyddande. för Bergab Helena Kiel

11 UG (10) Bilaga 1 Illustration över detaljplaneområdet med berg i dagen

12 UG (10)