Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen

Transkript

1 Stenungsundshem Detaljplan Kopper 2:1, Bergsvägen Slutrapport Göteborg

2 Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutrapport Kenneth Funeskog T Persson, R Chilton Elisabeth Olsson Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Organisationsnummer

3 s:\3_enheter\ _berg- och geoteknik\11_uppdrag\uppdrag\dp kopper 2-1, bergsvägen\dokument\dp kopper 2-1, bergsvägen - bergteknisk pm.docx Innehållsförteckning 1. Inledning Områdesbeskrivning Utförda undersökningar Berggeologi/bergteknik Geologi Sprickor Bergstabilitet Radonrisk Slutsats och rekommendationer... 7 Bilaga 1 - Fotodokumentation Bilaga 2 Karta sprickkartering Bilaga 3 Karta radonmätningspunkter Bilaga 4 Analysresultat gammaspektrometer i

4 1. Inledning Stenungsundshem söker möjlighet att genom förtätning skapa nya hyresrätter inom sina befintliga bostadsområden. De nya hyresrätterna, sammantaget 30 lägenheter, är tänkta i ett punkthus med som mest 8 våningar med tillhörande parkeringsyta. På uppdrag av Stenungsundshem har Ramböll Sverige AB gjort en berggeologisk/bergteknisk besiktning av bergområde inom detaljplan vid Bergsvägen, Stenungsund där punkthusen planeras byggas. 2. Områdesbeskrivning Det besiktigade bergsområdet är ca m stort och ligger inom detaljplanområdet Kopper 2:1, norr om Uppegårdsvägen och öster om Bergsvägen, Stenungsund. Topografin utgörs av en öst-västlig bergsrygg som höjer sig ca 10 m över omkringliggande terräng. Två större platåer går att urskilja inom bergsområdet varav den större ligger i östra delen. Platåerna gränsar i söder mot Uppegårdsvägen av branta 5-7 m höga bergslänter. Mot norr är det generellt en flackare övergång till nedanförliggande terräng. Norr om östra platån påträffas dock lite brantare 3-4 m höga bergslänter. Figur 1: Flygbild över undersökt område ( 1 av 11

5 3. Utförda undersökningar Den bergtekniska besiktningen har utförts genom fältundersökningar och mätningar av berg i dagen med syfte att bedöma bergstabilitet och radonrisk. Berggrunden har främst karterats med avseende på strukturer, bergarter och rasrisk. Berggrundens gammastrålning har mätts för att få indikation om radonrisk vid grundläggning på berg. Fältundersökningarna utfördes 18:e och 20:e mars Berggeologi/bergteknik 4.1 Geologi Enligt SGU:s berggrundkarta domineras berggrunden inom området av sura intrusivbergarter (exempelvis granit), vilka är gnejsiga och ställvis skiffriga. Lokalt kan dock linser av kvarts-fältspatrika metasedimentära bergarter förekomma (exempelvis sandsten och metagråvacka). Inga större deformationszoner så som förkastningar eller sprickzoner förekommer. Den karterade berggrunden utgörs till största del av en medel till grovkornig, ljus, tydligt mineralorienterad (folierad) gnejs, troligen av sedimentärt ursprung (se fig.2). Glimmerhalten är relativ hög och ligger som ansamlingar i tunna skikt eller större sliror. Glimmerhalten, som till största del består av biotit, varierar dock stort över området. Även glimmermineralet muskovit förekommer i gnejsen. Gnejsen är något ådrig med linser/sliror av fältspat och kvarts, liksom cm till dmbreda kvarts-/pegmatitgångar. Tydliga veckstrukturer förekommer (se fig. 3). Foliationsriktningen varierar beroende på veckning, men domineras av en västsydvästlig strykning och en relativ flack stupning mot norr. 2 av 11

6 Figur 2: Berggrunden utgörs till största del av gnejs, sannolikt av sedimentärt ursprung. Figur 3: Tydliga veckstrukturer förekommer 3 av 11

7 Bergsplatåerna utgörs av naturliga rundhällar och uppvisar relativt få tydliga sprickor. De lägre flackare partierna är beklädda med vegetation, främst ljung och enbuskar. De brantare bergslänterna är också naturligt rundade. Figur 4: Naturliga rundhällar dominerar de högre bergplatåerna 4 av 11

8 Stupning 4.2 Sprickor Totalt har 4 sprickgrupper kunnat urskiljas. Den dominerande sprickgruppen går i östlig riktning och stupar medelbrant (50-70 ) mot söder. En annan vanligt förekommande sprickgrupp är de som är orienterade längs bergartens foliationsplan. Dessa är ofta flacka och undulerande och spricker upp längs de biotitförande svaghetsplanen. Sprickgrupp Strykning/stupning Sprickavstånd Kommentar E/50-70 S 1-3 m SE/60-80 SV Enstaka N/70-90 V 1-2 m SV/5-35 NV Varierar Foliationssprickor Tabell 1: Fyra sprickgrupper kan urskiljas 90 Sprickkartering Foliationssprickor N E S V N Strykningsriktning Diagram 1: Punktdiagram som plottar strykning mot stupning 5 av 11

9 Figur 5: Subhorisontell uppsprickning utmed bergets foliation, tväras av brantare sprickor. 4.3 Bergstabilitet De naturliga rundade platåerna bedöms huvudsakligen vara stabila. De norra bergslänterna längs den östra platån är dock något mer uppspruckna längs bergets foliationsplan (se fig. 5). En av dessa slänter, ca 3-4 m hög, angränsar till projekterad parkeringsplats. Den dominerande uppsprickningen ligger dock relativt plant vilket sänker rasrisken. Berggrund med glimmerrikare partier har påträffats i de norra delarna vilket lokalt kan sänka bergstatbiliteten. Det är inte uteslutet att liknande partier förekommer på andra, icke blottade, områden. På ett fåtal platser finns lösa block i bergslänterna (se fig. 6, 9, 11 och 12 Bilaga 1). Blocken är ofta lösgjorda av vegetation genom så kallad rotsprängning. De block som påträffats ligger i släntfoten eller på flackt underlag och bedöms i dagsläget ligga stabilt. Blottningsgraden av berg i dagen inom det planlagda området är ganska liten, då terrängen är flack och vegetationsbeklädd, vilket gör det svårt att bedöma bergkvaliten här. 6 av 11

10 4.4 Radonrisk Berggrundens gammastrålning har uppmätts med en gammaspektrometer i 13 punkter utspridda över bergsområdet. Resultaten från denna undersökning visar på låga radonvärden enligt BFR rapport R85:1988 på samtliga punkter förutom längst i väst (punkt 5 och 6) där värdena klassas som normal radonmark. Se bilaga 3 Karta radonmätningspunkter och 4 Analysresultat gammaspektrometer. 5. Slutsats och rekommendationer Generellt bedöms berget i närområdet vara stabilt. Partier med högre grad av uppspräckning och glimmerhalt i berggrunden förekommer vilket lokalt kan sänka stabiliteten i de naturliga bergslänterna. Berggrunden är kraftigt veckad vilket gör det svårt att avgöra eventuella svaghetsplan i de områden berggrunden inte är blottad. De lösgjorda block som påträffats utanför planområdet (se fig 6, 9 och 11 i Bilaga 1 och 2), ligger i dagsläget stabilt och bedöms inte utgöra risk för blockutfall samband med schaktarbeten. Inför bergschaktning bör avtäckt bergyta besiktigas av bergsakkunnig och lösa block rensas bort. Vid besiktning bedöms behov av stabilitetshöjande åtgärder som t.ex förförstärkning. Efter bergschaktning rensas schaktslänter och en bedömning görs om behov av stabilitetshöjande åtgärder så som bultning. Bergslänten som angränsar i sydöst till projekterad parkeringsplats, inom planområdet, kan erfordra vissa stabilitetshöjande åtgärder, främst genom rensning, då berget här är uppsprucket (se fig. 5). För att verifiera låga radonvärden även efter sprängning till den nya bergnivån rekommenderas en kompletterande undersökning med gammaspektrometer. 7 av 11

11 Bilaga 1 Fotodokumentation Figur 6: Lösgjorda block på flack yta i östra platåns sydvästra bergslänt. Bedöms i nuläget ligga stabilt i orört tillstånd. Figur 7: Naturligt rundade hällar i östra platåns sydvästra slänt. 8 av 11

12 Figur 8: Rundhällar uppe på östra platån, bergartens struktur framträder väl. Få synliga sprickplan tyder på god bergkvalité. Vy mot väst. Figur 9: Löst block liggandes på en ca 2-3 m hög bergklack. Ingen rasrisk i dagsläget men fortsatt rotsprängning kan leda till blocknedfall. 9 av 11

13 Figur 10: Tydliga veckstrukturer i den östra platåns nordvästra bergklack. Sprickighet parallellt bergartens foliationsplan. Figur 11: Lösa block vid foten av västra platåns södra bergslänt. Dessa bedöms ligga stabilt. 10 av 11

14 Figur 12: Lösa block på flack slänt utgör ingen rasrisk. Figur 13: Flack bergslänt mot Uppegårdsvägen med brantstående sprickplan. Vy mot söder. 11 av 11

15 BILAGA 2 - Karta sprickkartering SPRICKA MED UPPMÄTT STUPNING VERTIKAL SPRICKA FOLIATIONSSPRICKA LÖSA BLOCK I SLÄNT FOTO I RAPPORT BERG I DAGEN Bergsvägen PLANOMRÅDESGRÄNS Ramböll Sverige AB Uppegårdsvägen

16 BILAGA 3 - Karta radonmätningspunkter Ramböll Sverige AB T PERSSON R CHILTON RADONMÄTNING

17 BILAGA 4 - Analysresultat gammaspektrometer Analysresultat Gammaspektrometer Mätning Plats Klassning enligt BFR rapport R85:1988 Lågradonmark Normalradonmark Högradonmark Total gammastrålning (ngy/h) K (%) U (ppm) Th (ppm) K-40 (Bq/kg) Ra-226 (Bq/kg) Th-232 (Bq/kg) 1 1 <60 Bq/kg Bq/kg >200 Bq/kg 0,8 3,1 2,2 4,8 970,3 27,17 19, <60 Bq/kg Bq/kg >200 Bq/kg 0,8 2,9 1,9 7,9 907,7 23,465 32, <60 Bq/kg Bq/kg >200 Bq/kg 1,1 3,7 2,6 10,5 1158,1 32,11 42, <60 Bq/kg Bq/kg >200 Bq/kg 0,9 1,6 4,4 7,7 500,8 54,34 31, <60 Bq/kg Bq/kg >200 Bq/kg 1,5 2,7 10,8 6,8 845,1 133,38 27, <60 Bq/kg Bq/kg >200 Bq/kg 1 0,7 11,6 2,9 219,1 143,26 11, <60 Bq/kg Bq/kg >200 Bq/kg 0,8 2,8 1,7 8,6 876,4 20,995 34, <60 Bq/kg Bq/kg >200 Bq/kg 0,8 2,6 1,2 7,2 813,8 14,82 29, <60 Bq/kg Bq/kg >200 Bq/kg 0,7 2,1 1,3 7,1 657,3 16,055 28, <60 Bq/kg Bq/kg >200 Bq/kg 1,2 3,4 1, ,2 16,055 69, <60 Bq/kg Bq/kg >200 Bq/kg 0,9 2,7 0,9 12,3 845,1 11,115 49, <60 Bq/kg Bq/kg >200 Bq/kg 1 3, ,8 37,05 20, <60 Bq/kg Bq/kg >200 Bq/kg 0,7 2,2 3,2 3,1 688,6 39,52 12,586 Referens <60 Bq/kg Bq/kg >200 Bq/kg 0,3 0,9 0,7 2,1 281,7 8,645 8,526 Beräkningar: 1 % K = 313 Bq/kg K-40 1 ppm U = 12,35 Bq/kg Ra ppm Th = 4,06 Bq/kg Th-232