Bergteknisk förstudie Medicinareberget PM BERGTEKNIK

Transkript

1 Bergteknisk förstudie Medicinareberget PM BERGTEKNIK ÅF-Infrastructure AB, Grafiska vägen 2A, SE Göteborg, Registered office: Stockholm, Sweden Tel , Org nr PM Bergteknik_ Page 0 (12)

2 DOKUMENTINFORMATION Uppdrag Bergteknisk förstudie Medicinareberget Uppdragsnummer Datum Revidering Beställare Akademiska Hus Beställarens referens Hans Hofflander Uppdragsledare Helen Olofsson Tfn: Mail: Upprättad av Malin Spångberg Granskad av Helen Olofsson PM Bergteknik_ Page 1 (12)

3 Innehållsförteckning 1 Objekt Syfte Underlag för projektering Planerad konstruktion Bergtekniska förhållanden Topografi Geologi och Strukturgeologi... 6 Sprickkartering Markgasförhållanden... 9 Radonriskområde eller radonmark... 9 Resultat Bergstabilitet Bergets svavelinnehåll Rekommendationer och restriktioner Bergteknik Markgasförhållanden PM Bergteknik_ Page 2 (12)

4 PM BERGTEKNIK PM Bergteknik_ Page 3 (12)

5 1 Objekt På uppdrag av Akademiska Hus Göteborg har ÅF Infrastructure AB utfört bergtekniska undersökningar i samband med förstudie för nybyggnation på Medicinareberget. 2 Syfte Syftet med föreliggande PM är att utgöra planeringsunderlag vid projektering av nybyggnation för Göteborgs universitet. Följande har genomförts: Kartering av sprickor och strukturer Undersökning av radonförekomst i berg 3 Underlag för projektering Naturvetenskapliga fakulteten Nybyggnad på Medicinareberget Parallella uppdrag, underlag från Akademiska Hus SGU Berggrund 1:1 miljon Radonboken förebyggande åtgärder i nya byggnader, Clavensjö och Åkerblom, 2004 SGUs kartvisare, gammastrålning, uran 3.1 Planerad konstruktion Aktuellt område ligger i södra Göteborgs centrala del på Medicinareberget. Området som är aktuellt för byggnation är markerat med blå linje, se figur Figur 3-1. PM Bergteknik_ Page 4 (12)

6 Figur 3-1 Aktuellt område för bergtekniska undersökningar är markerat med blå ram. 4 Bergtekniska förhållanden Fältundersökningarna har utförts av ÅF Infrastructure AB Totalt omfattar fältarbetet 11 stycken undersökningspunkter. Vid samtliga 11 punkter har radonmätningar utförts. 10 av 11 punkter har karterats med avseende på geologi, sprickor och relevanta strukturer. 4.1 Topografi Medicinareberget utgörs av en topografisk höjd omgiven av branta slänter. Den södra och sydöstra kanten utgörs av sprängytor mot omgivande byggnader. Höjden består av rundade hällar av ytvittrat berg i dagen med grunda jordfyllda svackor beväxta med mindre träd och buskar, se Figur 4-1 PM Bergteknik_ Page 5 (12)

7 PM BERGTEKNIK Figur 4-1 Översiktsbild över Medicinarebergets topografiska förhållanden. 4.2 Geologi och Strukturgeologi Medicinareberget består av metamorf granitoid med inslag av pegmatit- och enstaka amfibolitgångar. Granitoiden är ställvis ögonförande med fältspatkristaller i storlek upp till 1 cm. Pegmatitgångarna varierar mellan 4-5 cm till 6 meter (punkt 11), där gångstorlek på ca cm dominerar. Någon enstaka amfibolitgång med en mäktighet på ca cm dokumenterades. Den huvudsakliga strykningen på intrusionerna följer sprickgrupp 1. Sprickkartering Sprickkarteringen i området har gjorts enligt högerhandsregeln. Resultaten presenteras i Tabell 4-1 nedan. Kartering och foliations- samt sprickmätning har utförts på de punkter utmärkta i Figur 4-2. PM Bergteknik_ Page 6 (12)

8 Figur 4-2. Undersökningspunkternas placering. Utöver en tydlig foliation, med strykning samt stupning 55-80º, har tre sprickgrupper identifierats och ett antal enstaka sprickor, se Tabell 4-1. Inmätning av sprickor har företrädelsevis gjorts vid undersökningspunkterna 9-11 då de sprängda ytorna gjort bra och representativa mätningar möjliga. Tabell 4-1 Orientering över uppmätta sprickor på Medicinareberget Undersökningspunkt Koordinater SWEREF 99 TM # N E Strykning ( ) Stupning ( ) Notering Foliation Foliation Foliation Endast radonmätning på pegmatit Foliation Foliation Foliation Foliation Foliation Enstaka Sprickgrupp 2 PM Bergteknik_ Page 7 (12)

9 Enstaka Foliation Sprickgrupp Sprickgrupp Enstaka Sprickgrupp Sprickgrupp Sprickgrupp Sprickgrupp Sprickgrupp Foliation Sprickgrupp Sprickgrupp Sprickgrupp Sprickgrupp 2 Utifrån sprickkarteringen har foliationen och tre tydliga sprickgrupper konstaterats, se Error! Reference source not found.. SG3 F SG1 SG2 Figur 4-3. Illustration av foliationens (F) och sprickgruppernas (SG 1-3) strykning och stupning. Pil visar stupningsrikning. PM Bergteknik_ Page 8 (12)

10 Sprickgrupp 1: Strykningsriktning º med 60-70º stupning mot öst. Sprickgrupp 2: Strykningsriktning º med 40-50º stupning mot norr. Sprickgrupp 3: Strykningsriktning 30º med 60-70º stupning mot sydost. 4.3 Markgasförhållanden Radon är en gas som bildas i jord och berg vid sönderfall av uran och torium. Jordluft och vatten kan på grund av berggrunden innehålla höga radonhalter, vilket i sin tur kan ge upphov till förhöjda halter inomhus då jordluften sugs in i otäta byggnader eller vatten pumpas ur borrade brunnar. Även stenbaserade byggnadsmaterial kan avge radongas. Mätning av totalstrålning från berggrunden med gammaspektrometer ger indirekt koncentrationerna av de tre radioaktiva ämnena uran, torium och kalium. Av de tre är det uran och torium som sönderfaller till radon. Radonisotopen som bildas av torium kallas toron och har en mycket kort halveringstid, vilket medför att den i normalfallet inte kan ansamlas i mängder inomhus som är skadliga för människor. När man beräknar radiumhalt är det alltså sönderfallet av uran som används. Metod och gränsvärden för markradonundersökning beskrivs i Radonboken förebyggande åtgärder i nya byggnader (Clavensjö, Åkerblom 2004) och i Radon i bostäder markradon (BRF R85:1988). Radonriskområde eller radonmark Enligt Radonboken förebyggande åtgärder i nya byggnader (Clavensjö och Åkerblom, 2004) gäller indelningen i radonriskområden (lågrisk-, normalrisk- och högrisk) orörda markförhållanden, där ingen hänsyn är tagen till markbearbetning i samband med exploatering. Vid klassning av radonmark (låg-, normal- och högradonmark) ska hänsyn tas till markförhållandena när byggnaden är färdigställd, vilket innebär hänsyn till bl. a. schaktning, sprängning, uppfyllningar och ledningsgravar. Till radonmarkklassning kommer dessutom krav på åtgärder vid nybyggnation. ÅFs undersökningar i området är gjorda enligt definitionen för radonriskområde. Resultat Mätning av bergets gammastrålning har utförts med gammaspektrometer Radiation Solutions RS 230 med stationära mätningar i 11 punkter. Instrumentet mäter den totala gammastrålningen (µsv/h), samt delar upp totalstrålningen i dess tre ingående komponenter kalium, torium och uran. Utifrån dessa mätdata har aktivitetskoncentrationen av uransönderfallsprodukten radium (Bq/kg) beräknats för att göra en radonriskbedömning. PM Bergteknik_ Page 9 (12)

11 Tabell 4-2 redovisar de uppsatta gränsvärdena för vad som bedöms som låg-, normaleller högradonriskområden för berggrund. Tabell 4-2 Gränsvärden för radonriskområden för berggrund. Radonriskområde Totalstrålning, gamma (µsv/h) Radiumhalt (Bq/kg) Låg Vanligen < 0,1 < 35 Normal 0,1-0, Hög > 0,15 > 100 Tabell 4-3 redovisar uppmätta värdena för den totala gammastrålningen i enhet µsv/h samt radiumhalten i enhet Bq/kg, samt en bedömning av låg-, normal eller högriskområde enligt beräknad radiumhalt. Figur 4-4 visar de separata punkternas placering med färg efter respektive bedömning. Tabell 4-3. Värden beräknade från uppmätta värden, där Ra = Radium. Undersökningspunkt Gammastrålning, Radiumhalt, Bedömning total (µsv/h) Ra-226 (Bq/kg) 1 0,07 40,8 Normalriskområde 2 0,07 24,7 Lågriskområde 3 0,07 23,5 Lågriskområde 4 0,12 38,5 Normalriskområde 5 0,10 35,8 Normalriskområde 6 0,10 56,8 Normalriskområde 7 0,08 22,8 Lågriskområde 8 0,08 29,6 Lågriskområde 9 0,14 53,1 Normalriskområde 10 0,14 55,9 Normalriskområde 11 0,12 63,6 Normalriskområde PM Bergteknik_ Page 10 (12)

12 Figur 4-4 Radonmätningspunkter färgkodade enligt tabell Bergstabilitet I undersökningsområdet består berget av naturligt rundade, stabila hällar med vittrad överyta. Sprickytorna är vittrade och i enstaka sprickor har lermineral observerats. Ställvis har vattenförande sprickor observerats. I planområdets södra del, som utgörs av en sprängd bergskärning, förekommer lösa men stabila block samt några vattenförande sprickor, se Figur 4-5. De lösa blocken ligger stadigt utan yttre påverkan. Blockstorleken är varierande, från småblockigt till storblockigt, vilket troligtvis gäller för hela området. PM Bergteknik_ Page 11 (12)

13 Figur 4-5 Översikt av bergskärning vid provpunkt Bergets svavelinnehåll Inga svavelmineral har observerats under kartering av hällarna. 5 Rekommendationer och restriktioner 5.1 Bergteknik Vid sprängning av bergschakt kommer berget troligen att spricka längs foliationsplanen. I dagsläget är en stor del av området dolt av vegetation. Vid markröjning inför byggnation eller under spräng- och schaktningsarbeten bör därför en ny inspektion av berget utföras för att få en utförligare bedömning av bergstabiliteten. Skrotning och/eller förstärkning av berget kan bli aktuellt vid sprängning och schaktarbeten inför byggnation. 5.2 Markgasförhållanden Radiumhalten visar på en strålningsgrad från låg- till normalradonrisk, varför området bedöms till normalradonrisk. Med tanke på att den dominerande berggrunden i området utgörs av berg där höga radonvärden kan förekomma, samt att inga markarbeten har utförts ännu, rekommenderas det att utföra kompletterande radonmätningar i samband med schaktning. PM Bergteknik_ Page 12 (12)