Bergteknisk besiktning och radonriskundersökning för detaljplan för bostäder vid Tannekärsgatan inom stadsdelen Önnered i Göteborg

Transkript

1 Grap Bergteknisk besiktning och radonriskundersökning för detaljplan för bostäder vid Tannekärsgatan inom stadsdelen Önnered i Göteborg Geosigma AB Göteborg

2 GEOSIGMA SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Anna-Maria Edvardsson Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 12 Antal Bilagor: 1 Beställare: Göteborgs Stad Fastighetskontoret Beställares referens: Henrik Andersson Beställares referensnr: Dnr: /08 Titel och eventuell undertitel: Bergteknisk besiktning och radonriskundersökning för detaljplan för bostäder vid Tannekärsgatan inom stadsdelen Önnered i Göteborg Författad av: Anna-Maria Edvardsson & Christian Carlsson Granskad av: Fredrik Andersson & Stefan Bylin Datum: Datum: GEOSIGMA AB geosigma@geosigma.se Bankgiro: PlusGiro: Huvudkontor Uppsala Postadr: Box 894, Uppsala Besöksadr: Vattholmav. 8, Uppsala Tel: Verkstad Uppsala Seminarieg Uppsala Tel: Göteborg Stora Badhusgatan Göteborg Tel: Stockholm Vegagatan Stockholm Tel: Sidan 2 (12)

3 Sammanfattning Geosigma AB har på uppdrag av Fastighetskontoret, Göteborgs Stad utfört en översiktlig bergteknisk besiktning och en radonriskundersökning inför arbetet med detaljplan för planerad byggnation av bostäder vid Tanneskärsgatan inom stadsdelen Önnered i Göteborg. Syftet med undersökningarna är att bedöma risker avseende bergstabilitet, gammastrålning och radon. Slutsatser och rekommendationer baserade på utförda undersökningar: Berget inom planområdet bedöms överlag vara stabilt i orört tillstånd och risken för blocknedfall anses som liten. Lösa block förekommer endast på ett fåtal platser inom området, blocken bör skrotas bort om byggnation blir aktuellt i anslutning till dessa. Inom planområdet kan byggnation ske direkt på berg utan särskilda radonskyddsåtgärder. Vid byggnation på fyllnadsmassor av lokalt producerat bergkrossmaterial rekommenderas grundläggning med radonskydd. Om det vid sprängningsarbeten framträder större pegmatitgångar eller avvikande bergarter vid planerade huslägen bör en förnyad radonriskbedömning genomföras. Vid byggnation kommer ett stort strålningsbidrag från marken att vara från det material som används för uppfyllnad och grundläggning. Det är därför av vikt att dittransporterat fyllnadsmaterial uppfyller rekommenderade gränsvärden för byggnadsmaterials radioaktivitet. Risken att gränsvärdet för gammastrålning i nya byggnader överskrids är låg med avseende på, från marken, avgiven gammastrålning. Sidan 3 (12)

4 Innehåll Sammanfattning Uppdraget Bergteknisk besiktning Utförda undersökningar Resultat Topografi och områdesbeskrivning Berggrundsgeologi och sprickförhållanden Slutsatser och rekommendationer Radonriskundersökning Utförda undersökningar Resultat Radonriskklassificering Gränsvärde för gammastrålning Slutsatser och rekommendationer Referenser Bilaga Sidan 4 (12)

5 1 Uppdraget Geosigma AB har på uppdrag av Fastighetskontoret, Göteborgs Stad utfört en översiktlig bergteknisk besiktning och en radonriskundersökning inför arbetet med detaljplan för planerad byggnation av bostäder vid Tanneskärsgatan inom stadsdelen Önnered i Göteborg. Syftet med undersökningarna är att bedöma risker med avseende på bergstabilitet och blocknedfall samt med avseende på gammastrålning och radon vid grundläggning på fastighetens berggrund. Undersökningsområdet är beläget öster om Önneredsskolan och sydväst om Juteskärsgatan vid Tanneskärsgatan, se figur 1-1. Figur 1-1 Orienteringskarta undersökningsområde Sidan 5 (12)

6 2 Bergteknisk besiktning 2.1 Utförda undersökningar En översiktlig häll- och sprickkartering har utförts med syfte att verifiera bergstabilitet och risk för blocknedfall i befintliga naturliga bergslänter inom och i anslutning till planområdet. Fältbesök utfördes av Anna-Maria Edvardsson. Slänterna fotodokumenterades och besiktigades med avseende på blockighet och rasbenägenhet. Hänsyn har ej tagits till eventuella kommande bergschaktarbeten som kan förändra stabilitetssituationen i området. 2.2 Resultat Topografi och områdesbeskrivning Topografin i det undersökta området varierar mellan +17 i den västra delen till +27 i den ostliga delen av området. Marken i den västra delen av planområdet domineras av berg i dagen eller berg med tunt jordtäcke. Berghällarna inom området är så kallade rundhällar vilka anses som gynnsamma ur stabilitet synpunkt, se figur 2-2. Block förekommer liggande uppe på berghällarna, se figur 2-3. Figur 2-2 Berghäll, foto mot väster. Lokal 9, bilaga1. Figur 2-3 Block på berghäll i den västra delen av planområdet. Lokal 11, bilaga 1. Sidan 6 (12)

7 Den östra delen av planområdet, angränsande mot Tanneskärsgatan, består av en flack gräsyta. Planområdet angränsar i söder mot ett bergparti med branta bergslänter, se figur 2-4. Lösa block förekommer i den sydöstra delen, se figur 2-5. Vid en eventuell byggnation i anslutning till de lösa blocken bör dessa förankras med bult eller tas bort genom t.ex. sprängning eller med hjälp av grävmaskin. Figur 2-4 Berghäll i söder strax utanför planområdet. Lokal 12, bilaga1. Figur 2-5 Lösa block i bergslänt strax utanför planområdet i söder. Lokal 2, bilaga Berggrundsgeologi och sprickförhållanden Berggrunden inom undersökningsområdet består av granitiska till tonalitiska gnejser (Lundqvist 2000). Bergarten är medelkornig och grå till svagt rödgrå i färgen, se figur 2-6. Basiska bergarter förekommer som inneslutningar i granodioriten. Dominerande sprickset stryker i nord-sydligriktning och stupar brant mot väster. Subhorisontella sprickor och sprickor med flack(svag) lutning i öst-västlig riktning har observerats inom undersökningsområdet. Kvarts- och pegmatitgångar förekommer inom planområdet, se figur 2-7. Sidan 7 (12)

8 GEOSIGMA Figur 2-6 Gnejs med granitisk till tonalitisk sammansättning. Lokal 6, bilaga1. Figur 2-7 Pegmatitgång, foto taget mot öster. Lokal 8, bilaga Slutsatser och rekommendationer Området bedöms överlag vara stabilt i orört tillstånd. Risken för blocknedfall anses som liten. Lösa block förekommer vid den sydöstra bergslänten, se lokal 2 i bilaga 1, dess bör dock kunna tas bort i samband med schaktning för eventuell byggnad, och därmed ej längre vara någon risk. Sidan 8 (12)

9 3 Radonriskundersökning 3.1 Utförda undersökningar Översiktliga mätningar utfördes med en scintillometer (Scintrex BGS-3). Scintillometern mäter total gammastrålning och används för att, genom kontinuerlig mätning, täcka in området och därigenom upptäcka eventuellt förhöjda strålningsnivåer och representativa mätpunkter för detaljerade mätningar. Detaljerade strålningsmätningar genomfördes i 10 punkter med en gammaspektrometer (Radiation Solutions RS-230). Instrumentet är konfigurerat för geofysiska mätningar där gammastrålningen kan särskiljas för att mäta koncentrationer av kalium, uran och torium i marken. För att göra en radonriskbedömning har aktivitetskoncentrationen (Bq/kg) av radium beräknats (radium bildas när uran sönderfaller) och även värden för den totala gammastrålningen (µsv/h), då det finns gränsvärden även för det i nya byggnader. 3.2 Resultat Strålningsmätningar genomfördes Översiktliga mätningar med scintillometer visade på gammastrålningsnivåer i storleksordningen µsv/h och att det var små variationer över området. Två mindre pegmatitgångar (<1m) påträffades med strålningsnivåer på 0.19 respektive 0.24 µsv/h. I tabell 3-1 redovisas resultatet från detaljerade mätningar med gammaspektrometer. Se bilaga 1 för mätpunkternas lägen. Tabell 3-1. Uppmätta koncentrationer (K, U, Th) samt beräknad radiumhalt och total gammastrålning Mätpunkt Koncentration Radiumhalt Gammastrålning K (%) U (ppm) Th (ppm) (Bq/kg) (µsv/h) A B C D E F G H I J Medel Sidan 9 (12)

10 3.2.1 Radonriskklassificering Vid en detaljerad radonundersökning indelas undersökningsområdet i hög-, normal- och lågradonmark. Utsprängd berggrund med sprängbottenskärv kan klassas som normalradonmark om radiumhalten är mellan ca Bq/kg. Radiumhalter under eller över normalintervallet innebär klassificering som låg- respektive högradonmark. Motsvarande halter för att sprängsten skall klassificeras som normalradonmark är ca Bq/kg. Halterna är lägre för att sprängstenen är mera luftgenomsläpplig än berggrunden. Resultatet visar att berggrunden kan klassificeras som lågradonmark. Det innebär att marken huvudsakligen består av lågradonmark. Mätningar har inte utförts på sprängsten men strålningsnivåer motsvarande de från berggrund skulle innebära klassificering som normalradonmark. Vid byggnation på normalradonmark rekommenderas grundläggning med radonskydd. Klassificeringsgrunder är hämtade från Radonboken (Clavensjö och Åkerblom, 2004) Gränsvärde för gammastrålning Gammastrålningsnivån i nya byggnader får inte överstiga 0.3 µsv/h i rum där människor vistas mer än tillfälligt (BFS 2006:12). Strålningsnivåer över 0.3 µsv/h har inte uppmätts inom det undersökta området. 3.3 Slutsatser och rekommendationer Inom planområdet kan byggnation ske direkt på berg utan särskilda radonskyddsåtgärder. Vid byggnation på fyllnadsmassor av lokalt producerat bergkrossmaterial rekommenderas grundläggning med radonskydd. Om det vid sprängningsarbeten framträder större pegmatitgångar eller avvikande bergarter vid planerade huslägen bör en förnyad radonriskbedömning genomföras. Vid byggnation kommer ett stort strålningsbidrag från marken att vara från det material som används för uppfyllnad och grundläggning. Det är därför av vikt att dittransporterat fyllnadsmaterial uppfyller rekommenderade gränsvärden för byggnadsmaterials radioaktivitet. Risken att gränsvärdet för gammastrålning i nya byggnader överskrids är låg med avseende på, från marken, avgiven gammastrålning. Sidan 10 (12)

11 4 Referenser BFS 2006:12. Boverkets författningssamling, BBR 12. Clavensjö och Åkerblom (2004). Radonboken förebyggande åtgärder i nya byggnader. Formas, Stockholm. Lundqvist, I., 2000: Berggrundskartan över Göteborgs kommun, skala 1: Sveriges geologiska undersökning Ba56 Sidan 11 (12)

12 Bilaga 1 Karta över undersökningslokaler: Bergbesiktning 1 till 12 Strålningsmätning A till J A D C 10 9 B 11 E 7 8 G F 12 H I 2 1 J Sidan 12 (12)