Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan för Helgö etapp 3 på Helgö, Ekerö Kommun, Stockholms län

Transkript

1 Grap Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan för Helgö etapp 3 på Helgö, Ekerö Kommun, Stockholms län Geosigma AB Uppdragsnr

2 SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Leyla Nik Uppdragsnr: Grap nr: Version: 3.0 Antal Sidor: 8 Antal Bilagor: - Beställare: Ekerö kommun Beställares referens: Matilda Nilsson Titel och eventuell undertitel: Översiktlig geoteknisk utredning för detaljplan för Helgö etapp 3 på Helgö, Ekerö kommun, Stockholms län. Författad av: Åsa Bergh, Sigma Civil AB Granskad av: Leyla Nik, Geosigma AB Godkänd av: Leyla Nik, Geosigma AB Datum: Datum: Datum: GEOSIGMA AB Bankgiro: PlusGiro: Org.nr: Uppsala Postadr: Box 894, Uppsala Besöksadr: Vattholmav. 8, Uppsala Tel: Verkstad Uppsala Seminariegatan Uppsala Tel: Göteborg Stora Badhusgatan Göteborg Tel: Stockholm Sankt Eriksgatan Stockholm Tel: Sidan 2 (8)

3 Innehållsförteckning 1 Objekt Ändamål Underlag Markförhållanden Topografi och ytbeskaffenhet Jordlagerföljd Jorddjup Hydrogeologi Befintlig byggelse Rekommendationer för planarbetet... 8 Sidan 3 (8)

4 1 Objekt Planområdets areal är ca 60 ha och uppdelat på två delområden, Slottshagen och Gammelgårdsudden, se Figur 1. Ursprungligen var alla tomter som tillkom genom byggnadsplaner på Helgö avsedda för fritidsbebyggelse. Helgös bebyggelse består till stora delar av 1900-talets sommarstugebebyggelse, där många hus är byggda på terrasser på sluttningarna. Figur 1. Översiktskarta över de två delområdena på Helgö, (Slottshagen och Gammelgårdsudden). 2 Ändamål På uppdrag av Ekerö kommun har Geosigma AB fått i uppgift att översiktligt klargöra de geotekniska förutsättningarna avseende stabilitet inom befintliga bostadsfastigheter samt ge rekommendationer inför pågående detaljplanearbete. Syftet med detaljplanen är att utöka byggrätten inom befintliga bostadsfastigheter jämfört med äldre byggnadsplaner med hänsyn till platsens kulturhistoriska värde. I föreliggande utlåtande redovisas en sammanställning av de geotekniska förutsättningarna samt rekommendationer inför detaljplanearbetet. 3 Underlag Nedan finns en sammanställning över rapporter mm som har använts som underlag för utlåtandet. Detaljplan för Kaggeholm 6:1 m fl (Helgö, etapp 3) på Helgö i Ekerö kommun, Stockholms län, Stadsarkitektkontoret Ekerö kommun, Detaljplan för Kaggeholm 6:1 fl (Helgö, etapp 3) på Helgö i Ekerö kommun, Samrådsyttrande från Länsstyrelsen Stockholm, , Sidan 4 (8)

5 Detaljplan för Kaggeholm 6:1 m fl (Helgö, etapp 3), Yttrande över samrådshandling, SGI, , GIS-analys av ras- och skredrisker i Ekerö kommun, Martin Rask, Examensarbete från Institutionen för naturgeografi och kvartärgeologi, Stockholms universitet, 2013 Fastighetskartor Bygglovsanmälningar Jordarts- och jorddjupskarta från SGUs kartgenerator Platsbesök i samband med startmöte Markförhållanden 4.1 Topografi och ytbeskaffenhet De båda områdena är belägna på västra delen av Helgö, i Mälaren, med Gammelgårdsudden på södra sidan och Slottshagen på norra sidan. Mellan dessa områden, mitt på ön, är det åkermark, se Figur 1 och Figur 2. Baskartan i Figur 2 visar att de båda områdena till stor del är kuperade med mycket bergpartier. I området Slottshagen varierar markytans nivåer mellan +1 och +46 meter över havet. Markytan i området Gammelgårdsudden är relativt svagt kuperad mellan +1 och +8 förutom vid höjdpartiet i västra delen där markytans nivå varierar mellan +1 och +25 meter över havet. Åkermarken sluttar svagt mot syd- och nordost och nivåerna varierar mellan ca +1 och +8 meter över havet. Figur 2. Baskarta över marknivåer. Markytan i områdena består till största delen av skogsmark med blandskog, se Figur 3. Sidan 5 (8)

6 Figur 3. Foton som visar topografin i området. 4.2 Jordlagerföljd Enligt SGUs jordartskarta, Figur 4, består planområdena i huvudsak av berg i dagen och sandig morän. Söder om Slottshagen och norr om Gammelgårdsudden återfinns glacial lera och ut mot Mälaren i norr finns även gyttjelera. Figur 4. Jordarter enligt jordartskartan i skala 1: : från SGUs Kartgenerator. Ungefärligt läge på de två planområdena är markerade. Vid platsbesöket den 30 september 2015 gjordes en okulär besiktning. Moränjordar, berg i dagen samt blockförekomst noterades i områdena, se Figur 5. Sidan 6 (8)

7 Figur 5. Foton som visar jordlager i området. 4.3 Jorddjup Enligt SGUs jorddjupskarta, Figur 6, varierar jorddjupet i de två områdena. För område Gammelgårdsudden varierar jorddjupet i huvudsak mellan 5 och 20 meter. I den nordvästra delen av området finns det ett höjdparti där jorddjupet mindre än 1 meter. För område Slottshagen varierar jorddjupet i huvudsak mellan 3 och 5 meter. Flera höjdpartier finns i området där jorddjupet är mindre än 3 meter och i nordvästra delen av området finns områden där jorddjupen varierar mellan 5 och 10 meter. Figur 6. Jorddjup enligt jordartskartan i skala 1: : från SGUs Kartgenerator. Ungefärligt läge på de två planområdena är markerade. Sidan 7 (8)

8 4.4 Hydrogeologi Grundvattennivån i området är okänd och har inte utretts i det här projektet. 5 Befintlig byggelse Större delen av fastigheterna som ingår i planområdet ägs av privatpersoner. Ett fåtal fastigheter på Helgös västra del, fastigheterna Kaggeholm 3:1-3:4, 4:1-4:2 samt 11:2-11:5, inkluderas inte i planområdet på grund av att de har stora byggrätter och ligger utanför pågående detaljplan. Området Slottshagen utgörs av fastigheterna Kaggeholm 6:1-6:44, 10:1-10:21. Kaggeholm 6:1 samt 10:1 ägs och sköts av Slottshagens samfällighetsförening. Enligt de bygglovsanmälningar som har funnits att tillgå är de flesta byggnader grundlagda med plintar eller platta på morän och berg. Ett fåtal byggnader är pålade. Området Gammelgårdsudden utgörs av fastigheterna Kaggeholm 2:1-2:17 samt S:1. Kaggeholm 2:1 sköts av Gammelgårdsuddens tomtägarförening. Enligt de bygglovsanmälningar som har funnits att tillgå är de flesta av huset grundlagda med platta eller plintar på morän och berg. Ett fåtal av husen har källare. 6 Rekommendationer för planarbetet Utifrån jordarts- och jorddjupskartan, bygglovsansökningar och platsbesök görs bedömningen att alla befintliga fastigheter inom områdena är byggbara med hänsyn tagen till jordlagerföljd och befintlig markyta. Tillskottsbelastningar på lerjordar i branta slänter kan påverka markstabiliteten negativt men de många fastmarkspartier och ringa jorddjup i områdena är gynnsamma faktorer mot skred. Det rekommenderas att det vid om-, till- och nybyggnation utförs en geoteknisk undersökning för att verifiera jordlagerföljden och djup till berg. Vid förekomst av friktionsjord och grunda djup till berg kan t ex platta eller plintar användas vid grundläggning. Vid förekomst av lösare jordlager ska det visas att säkerheten mot brott kan säkerställas. Om säkerheten mot brott inte kan säkerställas kan grundläggning utgöras av pålar eller kompensationsgrundläggning t.ex. lättklinker. För att minska risken för ras och erosion i friktionsjorden, rekommenderas erosionsskydd i branta slänter t.ex. att beså slänterna med växtlighet. Slänter med friktionsjord bör inte ställas brantare än 1:1,5. Vid stora nivåskillnader rekommenderas terrasseringar. Sidan 8 (8)