UPPDRAGSLEDARE. Helena Berggrund UPPRÄTTAD AV. Helena Berggrund

Transkript

1 UPPDRAG Stensta, Kumla 1:9 (del av) PM Geoteknik UPPDRAGSLEDARE Helena Berggrund DATUM UPPDRAGSNUMMER UPPRÄTTAD AV Helena Berggrund Inledning I Vallentuna kommun pågår ett arbete med att ta fram en detaljplan för kompletterande bostadsbebyggelse inom området Kumla 1:9 (del av), Vallentuna. Aktuellt område ligger väster om Gamla Norrtäljevägen från Stockholm till Norrtälje, ca 7 km norr om Brottby. Figur 1, Plankarta samrådshandling 1 (16) -14 Sweco Gjörwellsgatan 22 Box SE Stockholm, Sverige Telefon Fax Sweco Civil AB Org.nr Styrelsens säte: Stockholm Helena Berggrund Gruppchef Stockholm Telefon direkt +46 (0) Mobil +46 (0) helena.berggrund@sweco.se

2 Figur 2, Översiktsbild. Aktuellt område markerat med röd ring. Källa; I planskedet skall bl.a. markens lämplighet för den föreslagna exploateringen utredas utifrån den topografiska och geotekniska risken för ras- och skred, översvämning m.m. Underlag för utredningen Jordartskarta, SGU Platsbesök genomfört (se bilaga 1, bilder) Samrådsyttrande Länsstyrelsen, beteckning Planbeskrivning samråd, Kumla-Stensta, dat (16)

3 Mark- och vattenförhållanden Topografi, markförhållanden Området är krafigt kuperat och marken utgörs dels av tomtmark med småhusbebyggelse, blandskog samt halvöppenängsmar.. Vägarna i området är grusade. Figur 3, Flygfoto över området. Källa; 3 (16)

4 Geotekniska förhållanden Området utgörs huvudsakligen av fastmark av ytnära berg och morän. Undantaget är mindre partier längst i sydost och nordväst, se figur nedan. Figur 4, SGUs jordartskarta. Detaljpllaneområdet är markerat med svart streckad linje. Röda partier motsvarar berg i dagen alt. ytnära berg. Ljusblå partier motsvarar morän och gula partier är lerområden. Yt- och grundvatten Grundvattnets trycknivå inom området är ej känd. Ytvatten infiltrerar i vegetationsskikt, mulljord och morän. Vid kraftig nederbörd och/eller snösmältning sker även ytavrinning längs terrängens lutningsriktning. 4 (16)

5 Ras och skred, översvämning Som beskrivits ovan utgörs markförhållanden i huvudsak av ytnära berg och morän. Inom lerområden bedöms lösjordsdjupet vara ringa (se figur 7). Ingen risk för ras och skred bedöms föreligga i nuläget. Exploatering av ett område medför förändringar varvid eventuella medförande risker ska beaktas och omhändertas i projekteringen. Frånvaro av ytvattendrag och områdets nivå över havet innebär att det inte föreligger någon risk för översvämning. Rekommendationer Schakt, fyllning Vid projektering av schakt-, fyllnings och grundläggningsarbeten inom lerområdet måste de exploateringsmässiga riskerna för skred beaktas. Djupa schakter och stora uppfyllnader får inte utföras utan erforderliga skydds- eller förstärkningsåtgärder. Vid schakt i friktionsjord ska slänter som brantast utföras i jordmaterialets friktionsvinkel. Bergslänter ska vid behov säkras. Behov av förstärkningsåtgärder bedöms i varje enskilt fall. Vid exploatering sker sannolikt röjning och avverkning och borttagande av vegetation kan göra att marken utsätts för erosion med försämrad stabilitet som följd. Detta ska beaktas vid planering och projektering. Vid alla schaktarbeten ska råd och anvisningar i Schakta säkert Säkerhet vid schaktning i jord (utg av Svensk Byggtjänst) följas. Grundläggning Byggnader inom området bedöms kunna plattgrundläggas. Bergschakt kommer sannolikt bli aktuellt för både byggnader, markplanering och va-ledningar. Översvämningar vid kraftiga och/eller långvariga regn skall undvikas genom genomtänkt höjdsättning så att instängda områden undviks och dagvattnet kan rinna undan till särskilt förberedda översvämningsytor. När placering av byggnader och höjdsättning är fastställd bör grundläggning bedömas för varje enskilt objekt. I god tid innan bergschakt påbörjas ska riskanalys utföras med tillhörande kontrollåtgärder (exempelvis syneförrättning och vibrationsmätning) 5 (16)

6 Bilaga 1, bilder från platsbesök Figur 5, Bild ut mot området som enligt jordartskartan utgörs av lera. Även här syns uppstickande berghällar vilket tyder på att lerdjupet är ringa. 6 (16)

7 Figur 6, Bild tagen från den högst belägna vägen I riktning mot sydväst. Ängsmark med enstaka träd. Synliga berghällar. 7 (16)

8 Figur 7, Ytterligare bild visandes områdets karaktär med tunt jordtäcke på berg. 8 (16)

9 Figur 8, Inom tomtmark för befintlig bebyggelse syns rikligt med berghällar. 9 (16)

10 Figur 9, Vägarna i området är grusbelagda. 10 (16)

11 Figur 10, Uppstickande berghällar syns bland vegetationen som omväxlande är av ängskaraktär, omväxlande bevuxen med träd och sly 11 (16)

12 Figur 11, Delar av området är bevuxet med barrskog. 12 (16)

13 Figur 12, De befintliga fastigheterna har ofta uppstickande berghällar och bergschakt har utförts för anläggande av både byggnader och vägar. 13 (16)

14 Figur 13, vegetationen är ställvis tätbevuxen. 14 (16)

15 Figur 14, Rester av sprängsten från tidigare byggnation inom området. 15 (16)

16 Figur 15, Området domineras av stora ytliga berghällar. 16 (16)