Ramböll Sverige AB. PM Geoteknik--- Borås kommun. Nordskogen. Göteborg

Transkript

1 Ramböll Sverige AB --- Borås kommun Nordskogen Göteborg

2 Borås kommun Nordskogen Datum Uppdragsnummer -3 Peter Johansson Tomas Trapp Jimmy Aradi Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Allmänt 1 2. Tidigare undersökningar 1 3. Undersökningar 1 4. Topografi 1 5. Jordlagerförhållanden 2 6. Byggtekniska förutsättningar 4 7. Rekommendationer 4 Nordskogen -3 i

4 Nordskogen 1. Allmänt Ramböll Sverige AB har på uppdrag av Borås kommun utfört en översiktlig kartering av området söder om Nordskogens industriområde samt utfört seismiska underökningar och ett fåtal geotekniska borrningar i samband med framtagandet av underlag för detaljplanering för området. 2. Tidigare undersökningar Geotekniska fältundersökningar är gjorda för Nordskogens industriområde på andra sidan Däckvägen. Topografin för området påminner om undersökningsområdet och man kan anta att jorddjupen förmodligen överrensstämmer någorlunda väl. Dessa undersökningar ligger delvis till grund för bedömning av jorddjupet inom undersökningsområdet. 3. Undersökningar Under v 16 år 2008 gjordes ett fältbesök och en okulärbesiktning med en preliminär kartering av områdets olika delar med stöd av jordartskartan. 3 st jordbergsonderingar och 1 provgrop har utförts under vecka 21 strax öster om Däckvägen. Under v utfördes seismiska fältundersökningar i fem linjer om totalt ca 2200 m. Redovisning av undersökningarna framgår av Rgeo. 4. Topografi Nivån på marken inom området varierar mellan ca +150 och +190 m. Mitt i området finns en liten dalgång i nordöstlig-sydvästlig riktning. Områdets lägsta nivåer finns i dalgången samt i västra delen av området i anslutning till Däckvägen. Generellt sluttar området mest från dalgången i mitten och uppåt mot öster. Tre tydliga höjdpartier finns i området, ett i det nordvästra hörnet, ett i det nordöstra hörnet och ett i östra delen av områdets mitt. Ett mindre höjdparti finns också i områdets sydöstra del. Största delen av ytan utgörs av mer eller mindre tät granskog och ett par ytor som är helt eller delvis kalhuggna. Ett stort hygge finns i områdets norra del. 1 av 5

5 Söder om det stora hygget i norra delen av området är marken mycket blöt. Inga tydliga vattendrag finns i området men ett otydligt vattendrag i öst-västlig riktning kan skönjas samt ett par vattenstråk i nord-sydlig och syd-nordlig riktning, men det mesta vattnet är stillastående. Ett dike är grävt i områdets västra del som sträcker sig från nordvästra hörnet och parallellt med Däckvägen knappt halva områdets längd. I mitten av området är marken relativt torr. I södra delen av området är vatten samlat i dalgången och bildar så småningom ett vattendrag söderut. 5. Jordlagerförhållanden Jorden utgörs enligt jordartskartan i huvudsak av morän ovan urberg, se Figur 1. Figur 1 Utdrag ur jordartkartan med aktuellt område inom prickad linje. Ljusblått morän, rött - berg i dagen, brunt organisk jord. Moränen betecknas i huvudsak enligt provgrop DP1 samt underlag från angränsande vägprojekt Rv 42 Öster-Sjöbo som en sandig siltig grusig morän. Ovan moränen finns på vissa ställen ett tunnare mulljordlager med ca 0,1-0,3 m tjocklek. Moränen benämns generellt som sandig siltig morän. Block finns i stor omfattning i ytan på i stort sett hela området, se exempel i Figur 2. 2 av 5

6 Figur 2 Foto från områdets södra del. Berg i dagen återfinns endast vid de två höjdpartierna i områdets norra del. De seismiska undersökningarna visar på relativt varierande jorddjup inom området. För områdets sydöstra del ligger jorddjupen på ca m. I den sydvästra delen är jorddjupen mindre, kring 5-10 m. I områdets mer centrala delar är jorddjupet ca 5-7 m. Längre norrut i sträckning med föreslagen väg varierar jorddjupet mellan ca 1 och 3 m. Gånghastigheten varierar i jordprofilen med en relativt låg hastighet i den ytligare delen av jorden, ca m/s. Djupare jordlager har en högre hastighet, ca m/s, beroende dels på att jorden är fastare lagrad och dels på att jorden är under grundvattenytan och således vattenmättad. Mellan dessa lager har ställvis en hastighet om ca 1000 m/s konstaterats. Orsaken till denna är något svårtolkad, men kan tolkas som att jordens innehåll av finjord är större. Gånghastigheten i berget ligger klart högre jämfört med den i jorden med värden i huvudsak mellan 4000 och 5100 m/s. 3 av 5

7 6. Byggtekniska förutsättningar Eftersom området är relativt kuperat kommer det inom vissa delar krävas omfattande schakt. Inom dessa delar är det svårt att bestämma jordens sammansättning på större djup. Befintlig jord närmare markytan bedöms i stort utgöras av sandig siltmorän och lite djupare av siltig grusig morän. Den övre klassas generellt som materialtyp 3B tjälfarlighetsklass 4 resp. materialtyp 3B och tjälfarlighetsklass 2. Jordens innehåll av silt medför att jorden är känslig för nederbörd i samband med schakt, fyllning och packningsarbeten. Beroende på andelen finjord kan det vara nödvändigt att för större fyllnadsmäktigheter lägga dränerande lager i fyllningen. Detta för att kunna avleda vatten ur jorden och påskynda de sättningar som uppkommer när vattnet dräneras ut. Slitinnehållet medför även att jorden är tjälskjutande. Det kan förutsättas vara mycket besvärligt att utföra schaktarbeten inom området med tanke på jordens innehåll av block och sten. Nivån på marken inom området varierar mellan ca +150 och +190 m, se figur 1. Höjdsättningen av planerad markyta bör därför utformas så att massbalansen stämmer överens mellan massor som behöver schaktas bort och massor som behövs som utfyllnad. Sättningar kan uppkomma i fyllnadsmaterialet i samband med att vatten dräneras ur jorden. Dessa sättningar kan hanteras genom att en viss liggtid, vanligen ca 3 6 månader, föreskrivs innan området bebyggs. Lämnas organisk jord kvar med större tjocklek än 1 m bör fyllning närmast denna utgöras av grovkorning jordart eller sprängsten så att god nedträngning åstadkoms. Av bergrundskartan går att utläsa att dominerande bergart inom området utgörs av granodiorit. Denna klassas normalt som lågriskområde avseende radon. 7. Rekommendationer Inom de delar där schaktarbeten planeras, dels för utjämning av nivåskillnader och dels för teknisk försörjning, bör ytterligare geotekniska undersökningar utföras för att verifiera jord- och bergförhållanden samt jordmaterialens beskaffenhet i samband med detaljprojektering. Undersökningar bör utgöras av sondering med borrbandvagn men även i form av provgropsgrävning. Vidare bör undersökningar utföras i ett flertal punkter inom resp. kvarter eftersom både jorddjup och jordsammansättning sannolikt varierar. 4 av 5

8 Det kan även vara lämpligt att utföra fler seismiklinjer för att på så sätt ringa in områden med större/mindre jorddjup. Där stora schaktdjup planeras är det även lämpligt att utföra provtagning i samband med byggnation för att kontrollera jordens beskaffenhet på större djup och blivande terrass. Generellt gäller att största blockstorlek skall vara <2/3 av utlagd lagertjocklek för att packning ska kunna utföras tillfredställande. Används material med högt siltinnehåll bör dränerande lager mellan jordlagren läggas. Det är även lämpligt att förutsätta en viss liggtid innan ytan kan bebyggas. Lämnas organisk jord kvar med större tjocklek än 1 m bör fyllning närmast denna utgöras av grovkorning jordart eller sprängsten så att god nedträngning åstadkoms. 5 av 5