PLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD:

Transkript

1 PLANERINGSUNDERLAG SJUKHUSKVARTERET 18 OCH 19, LANDSKRONA, FASTIGHETSBOLAGET KRONAN 2 LANDSKRONA AB UPPRÄTTAD: Upprättad av Granskad av Godkänd av Elisabeth Lindvall Fredrik Griwell Fredrik Griwell

2 Innehållsförteckning 1 Uppdrag Underlag Geotekniska förhållanden Topografi och ytbeskaffenhet Jordlagerbeskrivning Tjälfarlighet Schaktbarhet Stabilitet och sättningar Hydrogeologiska förhållanden Geotekniska bedömningar och rekommendationer Grundläggning Ledningar Gator/ hårdgjorda ytor Schaktning Dagvattenhantering Grundvattensänkning Fyllning och packning Fortsatta undersökningar (8) Version 1.0

3 Planeringsunderlag 1 Uppdrag har på uppdrag av Fastighetsbolaget Kronan 2 Landskrona AB utfört en geoteknisk undersökning för Sjukhuskvarteret 18 och 19, Landskrona. Undersökningsområdet är markerat i Figur 1 nedan och är lokaliserat söder om Landskrona lasarett. Blåmarkerad byggnad är riven och kvar finns en stor grop. Figur 1. Undersökningsområdet markerat med röd polygon. Källa Observera att blåmarkerad byggnad är riven Syftet med undersökningen är att klargöra de geotekniska förutsättningarna för grundläggning inom Sjukhuskvarteret 18 och 19. Denna PM avser beskrivning av de geotekniska förutsättningarna inom aktuellt område samt rekommendationer inför fortsatt planering. 3(8) Version 1.0

4 Den blivande anläggningen planeras att utgöra två byggnader med radhus i 2 våningsplan och en byggnad med lägenheter om 16 våningsplan. Exakt utformning är dock ej fastställt i dagsläget. Det kan bli aktuellt med källare under husen. Samtliga nivåer i denna PM avser nivåer i RH2000 om inget annat anges. Figur 2. Planerad bebyggelse (orange-markerade byggnader). Utkast Underlag Inom aktuellt projekt har utfört geoteknisk undersökning. Resultaten därifrån redovisas i följande dokument: [1] Markteknisk undersökningsrapport, Sjukhuskvarteret 18 och 19, Landskrona, upprättad av, daterad Geotekniska förhållanden 3.1 Topografi och ytbeskaffenhet Markytan inom Sjukhuskvarteret 18 och 19 består av grönytor. Enstaka större träd växer inom fastigheterna. En asfalterad väg, Gösta Lundhs gata, delar områdena i två delar, se Figur 1 ovan. En större grop finns i den västra delen av området där det tidigare legat en byggnad. Markytan är något kuperat och marknivån vid utförda undersökningspunkter varierar mellan +4,1 och +6,1. 4(8) Version 1.0

5 3.2 Jordlagerbeskrivning Enligt utförda undersökningar består marken av fyllning på mulljord med underliggande lera, sand och lermorän. Fyllningen består av mulljord, sand, lera och tegelrester. Mäktigheten på fyllningen varierar mellan 1,7 och 2,4 meter över området. Ställvis, inom Sjukhuskvarteret 19, under fyllning påträffas mulljord mellan 1,7 och 2,4 meters djup och har en mäktighet mellan 0,4 och 0,5 meter. Under fyllning och mulljord påträffas lera, sandig lera, sand, finsand och lermorän i lager med varierande lagerföljd. Naturligt lagrade jordlager påträffas mellan 1,7 och 3,2 meter under markytan. Lermäktigheterna inom undersökningsområdet uppgår till mellan 0,2 och 1,4 meter. Denna påträffas mellan 1,8 och 4,5 meter under markytan. Lermoränen påträffas mellan 1,7 och 4,9 meters djup och har en varierande mäktighet mellan 0,5 och 1,3 meter. Den odränerade skjuvhållfastheten för lermorän under fyllning är utvärderad till 100 kpa på 2 meters djup och ökar med 10 kpa/m. Sanden påträffas som tunnare lager i leran och lermoränen med varierande mäktighet mellan 0,1 och 0,8 meter. Denna förekommer ställvis som en finsand och ställvis som en siltig finsand. Ställvis i undersökningspunkt 1706 påträffas en finsandig silt med en uppmätt mäktighet på 1,3 meter och i undersökningspunkt 1704 med en mäktighet på 0,4 meter. 3.3 Tjälfarlighet Den dominerande jordarten under mulljord och fyllning är ställvis sand och ställvis lera. De tillhör följande materialtyp och tjälfarlighetsklass enligt AMA Anläggning 13. Jordmaterial Materialtyp Tjälfarlighetsklass Le/saLe 4B 3 Sa Schaktbarhet Med utgångspunkt från utförda sonderingar och provtagningar bedöms befintliga jordlager tillhöra följande schaktbarhetsklass enligt system -85, BFR Rapport R130:1985. Jordmaterial Le/saLe 1-2 Sa 2-3 LeMn 4-5 Schaktbarhetsklass 5(8) Version 1.0

6 3.5 Stabilitet och sättningar Naturligt lagrad jord är relativt stabil med god bärighet. Befintliga jordlager av lera och lermorän har en generellt hög odränerad skjuvhållfasthet vilket tyder på goda förutsättningar för grundläggning. Vid anläggning av högre byggnader bör en vidare utredning av sättningar för respektive objekt utföras. 4 Hydrogeologiska förhållanden Djup till grundvattnet har mätts i 3 installerade grundvattenrör vid 1 tillfälle och varierar mellan 1,9 och 3,7 meter under markytan vilket motsvarar nivåer mellan +2,2 och +3,1. Fri vattenyta i utförda skruvprovtagningshål har lokaliserats i 3 undersökningspunkter och varierar mellan 2 och 4,8 meter under markytan vilket motsvarar nivåer mellan +1,3 och +3,6. Det ska observeras att grundvattennivån varierar med årstid och nederbörd och kan återfinnas på andra nivåer än de ovan angivna. 5 Geotekniska bedömningar och rekommendationer 5.1 Grundläggning De geotekniska förhållandena för grundläggning inom området är inte optimalt för grundläggning av nya byggnader. All organisk jord och fyllning ska utskiftas innan grundläggning kan utföras. Vid grundläggning med källare/underjordiskt garage ska dessa utföras vattentäta. Planerat höghus i västra delen av området måste troligen utföras med förstärkt grundläggning. En mer detaljerad studie måste göras innan grundläggningsmetod väljs. 5.2 Ledningar Grundläggning av planerade ledningar kan utföras utan grundförstärkning i befintliga naturligt lagrade jordlager under mulljord och fyllning. Ledningsbädd ska generellt utföras. 5.3 Gator/ hårdgjorda ytor Befintlig mullhaltig jord och fyllning ska schaktas bort innan överbyggnad utförs inom undersökt område. Överbyggnaden dimensioneras för förekommande terrassmaterial på aktuell del av området. 5.4 Schaktning All mullhaltig jord och fyllning ska schaktas bort innan grundläggning av byggnader, ledningar och hårdgjorda ytor. Schaktning bedöms normalt kunna ske med slänt under förutsättning att grundvattenytan ligger, eller är sänkt till, minst 0,5 meter under schaktbotten. 6(8) Version 1.0

7 Släntlutning för temporära slänter anpassas efter bland annat jordart, väderlek, schaktdjup och närhet till andra anläggningar. Schakta säkert Säkerhet vid schaktning i jord, utgiven av AB Svensk Byggtjänst 2015 kan användas vid planering av schaktarbeten. I allmänhet kan den maximala släntlutningen i naturligt lagrade jordlager sättas till 1:1,5. Släntytor måste normalt skyddas mot erosion. Figur 3. Principskiss över schaktslänter och belastning av släntkrön. 5.5 Dagvattenhantering Enligt utförda undersökningar [1] består jordlagren av tätare jordar och området lämpar sig därför inte för LOD (lokalt omhändertagande av dagvatten). Grundvattennivåmätningar och siktning av jordprover har utförts för vidare utredning av dagvattenhantering. Markytor ska utföras med fall från byggnader. 5.6 Grundvattensänkning Grundvattennivå är uppmätt mellan 1,9 och 3,7 meter under markytan. Vid schakt ska grundvattnets trycknivå avsänkas till minst 0,5 meter under schaktbotten för att undvika bottenuppuppluckring. Erforderlig temporär grundvattensänkning ska utföras innan markarbeten påbörjas. Tillfällig avsänkning av grundvattennivån får endast utföras om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom erforderlig pumpning. I annat fall krävs tillstånd enligt miljöbalken. 5.7 Fyllning och packning Generell uppfyllning inom området bedöms kunna utföras utan problem efter att all mullhaltig jord och fyllning har avbanats. Uppfyllning under planerade konstruktioner ska utföras med grus- eller sandmaterial. 7(8) Version 1.0

8 6 Fortsatta undersökningar Undersökningens omfattning uppfyller syftet att översiktligt kartlägga jordprofilen, grundvattennivåer och jordmaterialens konduktivitet. Vid detaljprojektering av byggnader och konstruktioner kan det krävas kompletterande undersökningar beroende på byggnaders storlek. 8(8) Version 1.0