Uppdrag: Medverkande. Revideringar. Tyréns AB , Geoteknik Kantgatan detaljplan. Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport

Transkript

1

2 Uppdrag: , Geoteknik Kantgatan detaljplan Titel på rapport: Markteknisk undersökningsrapport Status: Slutrapport Datum: Medverkande Beställare: Kontaktperson: Skellefteå kommun Jonas Johansson Uppdragsansvarig: Handläggare: Kvalitetsgranskare: Daniel Sjöstedt, Tyréns AB Daniel Sjöstedt, Tyréns AB Lena Mörén, Tyréns AB Revideringar Revideringsdatum Version: Initialer: ÅR-MÅN-DAG Namn, Företag Namn, Företag Författare: Datum: Tyréns AB Stationsgatan Skellefteå Stationsgatan 3 Tel: Säte: Stockholm Org.Nr:

3 Inledning Föreliggande PM behandlar projekteringsförutsättningar avseende geoteknik och grundvatten för rubr. objekt och bygger på en översiktlig undersökning. Sammanställning av tidigare och nu utförda undersökningar redovisas i en separat rapport MUR, Markteknisk undersökningsrapport. Innehållsförteckning 1 Objekt Ändamål Underlag för Projekterings PM Styrande dokument Markförhållanden Geotekniska förhållanden Hydrogeologiska förhållanden Bedömningar Rekommendationer Grundläggning Gator och garageinfarter Fyllningsarbeten Avvattning och dränering VA-ledningar, schakter, schaktstabilitet Kontroller... 7 Ritningar Beteckning Typ, skala Datum Rev. datum G Tolkad planritning för västra delen G Tolkade typsektioner (7)

4 1 Objekt Skellefteå kommun genomför planearbeten för ett nytt detaljplaneområde längs Kantgatan i Skellefteå. Området ligger söder om Kantgatan och norr om Torsgatan, se figur 1. Figur 1. Aktuellt undersökningsområde. 2 Ändamål Tyréns AB har på uppdrag av Skellefteå kommun utfört geotekniska undersökningar i samband med framtagande av detaljplan för ett område söder om Kantgatan i Skellefteå. Undersökningen har syftat till att undersöka de geotekniska förhållandena samt att ge svar på markens byggbarhet och översiktliga grundläggningsförhållanden. 3 Underlag för Projekterings PM Som underlag för detta PM ligger den nu utförda undersökningen och arkivmaterial från tidigare utförda undersökningar. Utförda undersökningar i denna utredning redovisas i separat Markteknisk undersökningsrapport (MUR), daterad Inom området för planområde Kantgatan har följande geotekniska undersökningar utförts för tidigare projekt. Norr om Getberget, delen Boviksvägen begravningsplats. Skellefteå stadsbyggnadskontor, daterad (7)

5 4 Styrande dokument Tabell 1 Styrande dokument Dokument Datum Eurokod 7, 1997 Anläggnings AMA 10 Tillämpningsdokument Grunder Tillämpningsdokument Plattgrundläggning 5 Markförhållanden 5.1 Geotekniska förhållanden Jorden inom planområdet består i de undersökta punkterna till ytan av ca 0,1-0,3m mulljord. Mulljordsskiktet är tjockare i de lägre liggande delarna där även ett tunnare skikt med mullhaltig silt finns under ytliga mulljorden. Under ytskiktet finns ett 2,4-5,3m tjockt lager av löst till mycket löst lagrad sedimentjord. Sedimenten består överst av ett ca 0,5m lager av finsand på silt. Silten sträcker sig i de östra delarna och delarna mot Kantgatan ner till ca 1,2-2,6m under markytan där morän påträffats. I de västra och sydliga delarna sträcker sig silten till ett djup om 5,0-5,5m och övergår i punkt T2 och T8 till sulfidsilt under ca 1,5-2,3m under markytan. Sulfidsilten är mycket löst lagrad och har enligt CPT-sondering mycket låg odränerad skjuvhållfasthet. Sulfidjorden efterföljs av ett tunt lager silt på fast lagrad morän. I punkt T5 har morän påträffats direkt under markytan, slagsondering har utförts i punkt T3, T5 och T7 och stopp mot block eller berg har erhållits på 1,2-2,5m djup. Stopp mot förmodat berg har erhållits i punkt T7 på ca 2,0m djup under markytan. 5.2 Hydrogeologiska förhållanden De hydrogeologiska förhållandena inom området varierar med topografin och grundvattenytan ligger i de lägsta delarna i normalt sett i markytan eller ned till ca 1,0m under markytan. I de högre liggande delarna bedöms grundvattnet normalt ligga något lägre, 0,5-2,0m under markytan. 6 Bedömningar Rekommendationer 6.1 Grundläggning Byggnader kan på alla tomter utom de 3 mest västliga grundläggas med platta på mark eller med plintgrundläggning. Vid plintgrundläggning måste plintsulor nedföras till fast friktionsjord och lokalt kan förlängda plintar erfordras för grundläggning av dessa. Om grundläggning av hus föregås av fyllning under byggnaden är grundläggning med platta på mark att föredra då utförande med plintgrundläggning kan ge mycket långa plintar. För de högre liggande delarna i öster finns risk för berg inom grundläggningsdjupet för plintar. Se geoteknisk tolkning av typsektion med uppfyllning och platta på mark i ritning G (7)

6 I de västra delarna av området är sedimenten betydligt mäktigare och sämre grundförhållanden råder. För de tre mest västliga tomterna rekommenderas att grundläggning utförs med platta på mark och med ev. souterräng-våning då omfattande uppfyllning av tomterna kan leda till stora sättningar och stabilitetsproblem framförallt i de nedre delarna av tomterna som anlöper mot svackan. Souterräng-våningen bör utföras genom uppfyllning kring väggarna och inte genom att gräva ner den som delvis källare på grund av det höga grundvattnet. Uppfyllning av dessa tomter bör även begränsas till max 1,0m med tanke på risken för sättningsproblem, uppfyllning med mer än 1,0m för kringfyllning av souterrängplan mot Kantgatan kan godtas. Kompletterande geoteknisk undersökning bör utföras i respektive husläge när detta är bestämt framförallt för att undersöka förekomst av lös sulfidsilt. Se ritning G för en bedömning av sulfidsiltens utbredning på dessa tomter och ritning G för geoteknisk tolkning av typsektion med souterräng-våning. Grundläggning på annat sätt och/eller genom omfattande uppfyllning (mer än 1,0m) av de 3 västligaste tomterna måste föregås av stegvis utförd förbelastning med minst 1 års liggtid för både lastökning från fyllning och byggnad, om tid till detta utförande finns. Alternativt kan kompletterande undersökningar utföras för att i detalj undersöka eventuella sättnings- och stabilitetsproblem och närmare bestämma omfattningen av problemen. Grundläggning med källare bör undvikas men hus med underliggande souterräng-våning är möjlig inom de delar av området där topografin möjliggör sådant utförande, souterräng-våning bör utföras genom kringfyllning av den undre delen och inte genom nedgrävning som halv källare då fuktproblem kan uppstå med tanke på det höga grundvattnet inom området. Grundvattennivån kan vara relativt hög och bör kontrolleras i varje aktuellt fall för dimensionering och utformning av dräneringssystemet. En höjning av markytan från idag kan utföras för att få jämnare tomtmark. Höjningar kommer att ge en del sättningar, framförallt där lös sulfidjord förekommer. Sättningarna kommer att bli som störst för tomten som ligger mest västerut där den största mäktigheten av sättningskänslig sulfidjord förekommer. Sättningarna inom områden med sulfidjord bedöms vid 1,0m uppfyllnad grovt sett uppgå till ca 20cm. Om sättningarnas storlek ska bestämmas med säkerhet måste kompletterande undersökningar utföras. För övriga delar där sulfidjord inte förekommer bedöms sättningarna bli små av motsvarande fyllningshöjd, sättningar i silt bedöms uppgå till max 5cm och utbildas även de relativt snabbt. Förekommande jordar är mycket tjälfarliga, grundläggning av lyftningskänsliga ytor såsom farstukvistar, altaner och dylikt som utförs på befintlig jord eller på mindre än 1,0m fyllning bör tjälisoleras för att undvika skador från tjällyftning. 6.2 Gator och garageinfarter Överbyggnaden för gator bör dimensioneras på ett liknande sätt som anslutande gator för att minska risken för ojämna tjällyftningar alternativt för en undergrund av materialtyp 4A enligt AMA Anläggning. För att minska risken för ojämna tjällyftningar på moränmark rekommenderas att sten- och blockutskiftning av terrassen utförs till minst 1,5 m under färdig yta. Ersättningsmassor för de utskiftade stenarna och blocken utförs med morän med liknande egenskaper som omgivande. Tjällyftningskänsliga ytor som till exempel vid garageinfarter bör tjälisoleras om de utförs med överbyggnaden direkt på naturlig jord. Om överbyggnaden för garageinfarter ligger på mer än 1,0m fyllning kan tjälisoleringen slopas om fyllningen utförs av icke tjälfarlig jord. 6.3 Fyllningsarbeten Erforderlig uppfyllning upp till 1,0 m för tomtmark kan utföras direkt på befintlig jord utan särskilda åtgärder. Fyllning under byggnader bör begränsas till 1,0m, om högre fyllning än detta krävs under byggnader skall urgrävning av silt ned till morän utföras innan uppfyllning. För de tre västliga tomterna bör fyllning under byggnader undvikas. 6(7)

7 6.4 Avvattning och dränering Med tanke på områdets generella topografi bedöms avvattningen av området kunna fungera väl. Dränering för grundläggning av hus med platta på mark eller plintgrundläggning kan utföras med normal dränering. Hus som grundläggs med souterräng-våning bör utföras med förstärkt dränering. 6.5 VA-ledningar, schakter, schaktstabilitet Schaktbarheten kan betecknas som normal för jordarten (-arterna) i fråga. I de lösa sedimenten bedöms schaktbarheten som klass 1-2 och i området med morän bedöms den till klass 4-5. Vid schakt för VA-ledningar kan besvärliga släntstabilitetsförhållanden med lösa sediment uppkomma inom framförallt den västra delen av området samt längs hela svackan där befintliga VA-ledningar ligger. Under schaktprocessen kan porvattenövertryck uppkomma på grund av att silt- och lerjordar samt moränen är så tät att ej vattenövertrycket hinner utjämnas vilket innebär risk för flacka schaktslänter som rinner ut och dålig bärighet på schaktbotten. Förstärkta ledningsbäddar kan komma att erfordras vid schakt i områden med sediment. I den övre och östra delen av området finns risk för berg inom schaktdjupet för VA-ledningar. 7 Kontroller Utförda undersökningar har varit översiktliga. Kompletterande detaljerade geotekniska utredningar rekommenderas i delar där berg kan befaras vid källarbebyggelse och djupa VAschakter samt för grundläggning av byggnader på de tomter som planeras i de västliga delarna av området. 7(7)

8

9