Norra Kusten - Översiktlig geoteknik

Transkript

1 Author Marcus Johansson Phone Mobile Date Rev Project ID Recipient Varbergs kommun Katrin Larsson Varberg Norra Kusten - Översiktlig geoteknik PM Översiktlig geoteknisk utredning, norra delarna av Varbergs kommun ÅF, Grafiska vägen 2A, Box 1551, SE Göteborg, Sweden Tel , VAT nr SE PM Norra Kusten Varberg - översiktlig geo - rev docx Page 1 (8)

2 Innehåll 1 Orientering Underlag Beskrivning av området Utvecklingsområde Stråvalla Utvecklingsområde Bua Utvecklingsområde Väröbacka med omgivningar Utvecklingsområde Årnäshalvön Utvecklingsområde Tångaberg Tidigare utförda undersökningar Geotekniska aspekter Allmänt om grundläggning och stabilitet Risk för blocknedfall Radon... 8 Bilagor Kartbilaga Stråvalla Kartbilaga Bua Kartbilaga Väröbacka (med omgivningar) Kartbilaga Årnäshalvön Kartbilaga Tångaberg Det ska noteras att ekvidistans för nivåkurvor i kartbilagor är 2 m (jämna meter) PM Norra Kusten Varberg - översiktlig geo - rev docx Page 2 (8)

3 1 Orientering Varbergs kommun tar fram Fördjupad Översiktsplan (FÖP) för Norra Kusten. Utvecklingsområden (UO) har pekats ut vid Stråvalla strand/ Löftaskog, Bua, Årnäshalvön, Tångaberg samt Väröbacka inklusive ett område vid trafikplatsen (E6). Inom och i anslutning till dessa utbyggnadsområden finns föreslagen bebyggelse/verksamhet/service. Föreliggande PM syftar till att övergripande beskriva och bedöma geologiska samt byggnadstekniska förutsättningar inom ovannämnda områden med föreslagen bebyggelse, verksamhet och service. Utredningen utgör ett tidigt underlag inför framtida planering och lyfter fram klassiska geotekniska frågeställningar som kan komma aktualiseras vid upprättande av detaljplan t ex stabilitet och grundläggning. 2 Underlag Underlag för utredningen är digitalt kartmaterial: grundkarta, nivåkurvor, utbyggnadsområden, områden med föreslagen bebyggelse/verksamhet/service samt kartdata från SGU. 3 Beskrivning av området Landskapet/terrängen inom Norra Kusten är varierad. Berggrunden inom FÖP-området kan grovt delas in i två delar med en klar gräns strax söder om Viskan. Ur kvartärgeologisk synvinkel kan området sammanfattas som komplext med relativt ovanliga jordartsförhållanden sett ur ett regionalt perspektiv. Detta beror främst på hur kustlinjen förflyttat sig relativt befintlig kustlinje sedan isens avsmältning, förloppet brukar beskrivas som oscillerande. 3.1 Utvecklingsområde Stråvalla Topografi Nivåskillnader inom det kuperade utvecklingsområdet uppgår till cirka 50 m. En handfull höjdpartier kan noteras inom utvecklingsområdet, vilket i norr avgränsas av vattendraget Löftaån som även utgör kommungräns. Berggrund Norra delen av FÖP-området domineras av grå gnejser, deformationszoner i berggrunden är frekvent förekommande. Gnejserna kan även vara ögonförande och därför har hällarna ibland en mycket skrovlig yta. Jordarter Löftaån i norr har påverkat geologin här, lera och svämsediment förekommer, men dessa förhållanden avtar med berget som utgör höjdparti åt söder. I svackor söderut kan lera förekomma under sanden. Jorddjup på mellan m kan förekomma inom utvecklingsområdet att döma av SGU:s jorddjupskarta. PM Norra Kusten Varberg - översiktlig geo - rev docx Page 3 (8)

4 Figur 1. Jordartskarta t.v. (berg = röda områden, friktionsjord = orange, lera = gult). Jorddjupskarta t.h. varmare toner motsvarar större djup. Källa SGU:s kartgenerator. Hydrogeologi Den varierade geologin innebär att även grundvattenförhållanden varierar, grundvattenytans nivå relativt markytan skiftar sannolikt över utvecklingsområdet. 3.2 Utvecklingsområde Bua Topografi Inom utvecklingsområdet uppgår nivåskillnaderna till cirka 30 m. Ungefär halva utvecklingsområdet kan sägas vara beläget på en terrass. Berggrund Som tidigare nämnts dominerar de grå gnejserna, men vid Bua förekommer även mörkare intrusivbergarter både vid hamnen och vid föreslagen bebyggelse i öster. Jordarter Jorddjupen tilltar åt nordost. Inom området förekommer de för kustområdet vanliga jordarterna. Dessutom förekommer morän som är relativt ovanligt i kustområdet. Detsamma gäller mindre torvförekomster. Det är inte sällsynt att lera underlagrar sanden, vilket antyds av jorddjup enligt figur nedan. Figur 2. Jordartskarta t.v. (berg = röda områden, sandjord = orange, morän = blått, lera = gult). Jorddjupskarta t.h. varmare toner motsvarar större djup. Källa SGU:s kartgenerator. Hydrogeologi Geologin är varierad vilket innebär att även grundvattenytans nivå relativt markytan skiftar över utvecklingsområdet. Inom torvområden kan grundvattenytan förväntas ligga i nivå med markytan. PM Norra Kusten Varberg - översiktlig geo - rev docx Page 4 (8)

5 3.3 Utvecklingsområde Väröbacka med omgivningar Topografi Utvecklingsområdet Väröbacka med omgivningar är något flackare. Nivåskillnader vid Väröbacka uppgår till cirka 10 m och för området österut vid E6 gäller ungefär detsamma. Höjdpartier förekommer inom och i anslutning till respektive område. Berggrund Gnejsiga bergarter förekommer både vid Väröbacka och österut vid E6, deformationszoner i berggrunden kan också noteras. Jordarter Utvecklingsområdet har mycket varierande jordartsförhållanden. Nordväst om och utanför utvecklingsområdet noteras gyttjelera i anslutning till mindre vattendrag här torde byggbarheten vara dålig. Inom området finns både berg, lera, sandjordar och moränryggar transversella mot isrörelsen det senare benämns även drumlinformation. Underliggande jordart av gyttja finns noterat i anslutning till utvecklingsområdet och även om lera inte är markerat på jordartskartan kan alltså underliggande jordlager bestå av gyttja/lera. Jorddjupen inom delar av området kan uppgå till så mycket som 50 m enligt jorddjupskartan. Ett torvområde vid E6 kan noteras särskilt. Figur 3. Jordartskarta t.v. (berg = röda områden, sandjord = orange, morän = blått, lera = gult). Jorddjupskarta t.h. varmare toner motsvarar större djup. Källa SGU:s kartgenerator. Hydrogeologi Att geologin varierar betyder att även grundvattenytans nivå relativt markytan sannolikt skiftar över utvecklingsområdet. 3.4 Utvecklingsområde Årnäshalvön Topografi Inom utvecklingsområdet uppgår nivåskillnaderna till cirka 20 m från de spridda höjdpartierna till det strandnära delarna. Berggrund Söder om Viskan övergår berggrunden från gnejser till att istället bestå av graniter, detta stråk sträcker sig vidare ner mot Varbergs västra delar, vilket innebär bergarter som Torpagranit och Charnockit. PM Norra Kusten Varberg - översiktlig geo - rev docx Page 5 (8)

6 Årnäshalvön har därför en lite annorlunda berggrundsgeologi jämfört med de nordligare delarna av FÖP-området. Jordarter Det förekommer berg, sandjordar, lera och även lite morän och torv inom utvecklingsområdet. I öster finns ett lite större sammanhängande lerområde, här tilltar jordlagrens mäktighet som i utvecklingsområdets östra del kan överstiga 10 m enligt SGU:s jorddjupskarta. Det ska noteras att även på Årnäshalvön kan sandjordar underlagras av lera. Figur 4. Jordartskarta t.v. (berg = röda områden, sandjord = orange, morän = blått, lera = gult). Jorddjupskarta t.h. varmare toner motsvarar större djup. Källa SGU:s kartgenerator. Hydrogeologi Grundvattenytans nivå relativt markytan skiftar över utvecklingsområdet, denna slutsats grundar sig på den varierande geologin. 3.5 Utvecklingsområde Tångaberg Topografi Inom utvecklingsområdet uppgår nivåskillnaderna till cirka 50 m från de lägre belägna delar i söder till de högre belägna delarna i norr och öster. Berggrund Söder om Viskan övergår berggrunden från gnejser till att istället bestå av graniter, detta stråk sträcker sig vidare ner mot Varbergs västra delar, vilket innebär bergarter som Torpagranit och Charnockit. Tångaberg har alltså tillsammans med Årnäshalvön en lite annorlunda berggrundsgeologi jämfört med de nordligare delarna av FÖP-området. Jordarter Inom och i anslutning till utvecklingsområdet förekommer berg, sandjordar, lera och även lite av den ovanliga moränen och torven. I anslutning till områdets södra del finns lera med mäktigheter uppemot 50 m enligt SGU:s jorddjupskarta. Det ska noteras att även här kan sandjordar underlagras av lera framförallt i de järnvägsnära områdena. PM Norra Kusten Varberg - översiktlig geo - rev docx Page 6 (8)

7 Figur 5. Jordartskarta t.v. (berg = röda områden, sandjord = orange, morän = blått, lera = gult). Jorddjupskarta t.h. varmare toner motsvarar större djup. Källa SGU:s kartgenerator. Hydrogeologi Grundvattenytans nivå relativt markytan varierar sannolikt inom utvecklingsområdet. 4 Tidigare utförda undersökningar Geotekniska undersökningar har utförts för befintlig järnväg (Västkustbanan). Det finns även geotekniska undersökningar utförda för projektet Överföringsledning Bua-Varberg dessa undersökningar följer industrispåret och järnvägen. Man kan sammanfatta det med att finns det räls finns det geotekniska undersökningar utförda. Under november 2014 har ÅF utfört geoteknisk sondering och provtagning vid Bua hamn. Lös lera påträffades här under fyllnadsmassor och sandjordar. Uppgifter om tidigare utförda undersökningar är av stor vikt när geotekniska undersökningar för exempelvis detaljplaner ska utföras. I detta tidiga skede har inte resultat från tidigare utförda geotekniska undersökningar studerats i detalj. Uppgifter från SGU och befintlig geologisk kunskap har bedömts som tillräckligt underlag för föreliggande PM. 5 Geotekniska aspekter 5.1 Allmänt om grundläggning och stabilitet Föreliggande PM har upprättats inom ramen för arbetet med den fördjupade översiktsplanen. Den geologiska informationen baseras huvudsakligen på uppgifter från SGU:s jordarts- respektive jorddjupskarta. Skalan och noggrannheten i kartmaterialet är att betrakta som grov. Grundläggnings- och stabilitetsfrågor behandlas efter utförda geotekniska undersökningar för respektive utbyggnadsområde, vilket normalt sker under detaljplanearbetet och bygglovsprocessen. När man efter utförda geotekniska undersökningar klarlagt förhållandena på respektive plats gäller allmänt att vid lösare jordarter, t ex marint avsatta leror, bör grundläggning av planerad byggnation utredas ytterligare eftersom grundläggning på pålar kan bli aktuellt. Likaså kan man generellt säga att när det förekommer lösa jordar i sluttningar kan stabilitetsproblem uppstå, varför även stabiliteten i dessa fall kan behöva utredas. Inget av de studerade områdena med föreslagen utbyggnad kan sägas vara olämpligt för byggnation, flera av de utpekade platserna är helt eller delvis belägna inom fastmarksområden. Utifrån de allmänna resonemangen ovan kan dock överväganden göras avseende hur byggnadsytor bör fördelas inom områden med föreslagen utbyggnad. Inom lerområden måste även hänsyn tas till PM Norra Kusten Varberg - översiktlig geo - rev docx Page 7 (8)

8 risken för sättningar i samband med markarbeten (utfyllnader bör begränsas). Vid utbyggnad i närhet till järnvägen måste dessutom risken för markvibrationer beaktas. Några noteringar har dock gjorts avseende föreslagen utbyggnad. Nedan bemöts föreslagen utbyggnad för respektive utvecklingsområde: UO Stråvalla (se även tillhörande kartbilaga Stråvalla ) Flera av områdena med föreslagen utbyggnad är belägna på berg, här blir det inte aktuellt med geoteknisk utredning. I övrigt erfordras geotekniska undersökningar för att klargöra förhållandena på respektive plats. Stabilitetsutredning kan eventuellt bli aktuellt vid utbyggnad i de norra delarna där lera kan förekomma i kombination med lutningar. UO Bua (se även tillhörande kartbilaga Bua ) Ett område med föreslagen utbyggnad (det vid Bua Hamn) är redan undersökt. I sydväst planeras utbyggnad på berg, men här bör ändå det närliggande torvområdet beaktas. Geoteknisk undersökning erfordras i de östra delarna och för utbyggnaden i den ställvis kraftigt sluttande terrängen söder om Buavägen kan det bli aktuellt med stabilitetsutredning beroende vad de geotekniska undersökningarna visar. UO Väröbacka med omgivningar (se även tillhörande kartbilaga Väröbacka ) Geoteknisk undersökning erfordras för att klargöra jordlagerföljder etc. I de norra delarna närmar sig utbyggnaden vattendraget och de sämre jordarna enligt jordartskartan och det är mäktiga jorddjup, vilket kan vara lite mer utmanande ur ett geotekniskt perspektiv. Det behöver inte bli fråga om stabilitetsutredning inom utvecklingsområdet då terrängen är flack. Vid föreslagen utbyggnad söder om utvecklingsområdet Väröbacka (dvs Södra Cell/Väröbruk) kan dock inte behov av stabilitetsutredning inom ett mindre område uteslutas. Detsamma gäller för föreslagen utbyggnad öster om utvecklingsområdet (dvs trafikplats/e6) där stabilitetsutredning också kan bli aktuellt. Vid E6 planeras även utbyggnad på torv, vilket får antas föregås av massutskiftning. UO Årnäshalvön (se även tillhörande kartbilaga Årnäshalvön ) Geotekniska undersökningar kommer att behöver utföras, både geologin och topografin varierar inom samtliga områden med föreslagen bebyggelse, även stabilitetsutredning kan därför bli aktuellt. UO Tångaberg (se även tillhörande kartbilaga Tångaberg ) Geotekniska undersökningar behöver utföras, även stabilitetsutredning lär bli aktuellt för utbyggnaden i söder. 5.2 Risk för blocknedfall När kalt berg i kombination med högre belägna områden förekommer i anslutning till föreslagen utbyggnad ska som vanligt risk för blocknedfall undersökas inom ramen för det fortsatta arbetet. 5.3 Radon Inom aktuella utvecklingsområden förekommer avsaknad av lerlager på vissa platser, frågan om markradon bör då, i vanlig ordning, utredas inför byggnation. Även om sprängningsarbeten inte sker är det nödvändigt att, inför nybyggnation, beakta om marken klassas som normal- eller högradonmark. PM Norra Kusten Varberg - översiktlig geo - rev docx Page 8 (8)

9 Stråvalla Teckenförklaring Föreslagen bebyggelse Kärrtorv Svämsediment, ler--silt Flygsand Postglacial finlera Postglacial finsand Postglacial sand Glacial lera Urberg Vatten Järnväg ± Meter

10 Bua Teckenförklaring Föreslagen bebyggelse Föreslagen verksamhet Kärrtorv Svämsediment, ler--silt Flygsand Postglacial finlera Postglacial finsand Postglacial sand Svallsediment, grus Klapper Glacial lera Sandig morän Urberg Fyllning Vatten Järnväg ± Meter

11 Varöbacka Teckenförklaring Föreslagen bebyggelse Föreslagen service Föreslagen verksamhet Kärrtorv Svämsediment, ler--silt Svämsediment, sand Gyttjelera (eller lergyttja) Postglacial finlera Postglacial silt Postglacial finsand Postglacial sand Svallsediment, grus Glacial lera Sandig morän Urberg Fyllning Vatten stationsläge Järnväg ± Meter

12 Årnäshalvön Teckenförklaring Föreslagen bebyggelse Mossetorv Kärrtorv Flygsand Postglacial finsand Postglacial sand Svallsediment, grus Glacial lera Sandig morän Urberg Vatten ± Meter

13 Tångaberg Teckenförklaring Föreslagen bebyggelse Föreslagen service Kärrtorv Postglacial lera Postglacial finsand Postglacial sand Svallsediment, grus Klapper Glacial lera Sandig morän Urberg Vatten Järnväg ± Meter