PM Planeringsunderlag. Detaljplan Utsiktsberget Fiskebäckskil Lysekils kommun Geoteknik

Transkript

1 PM Planeringsunderlag Detaljplan Utsiktsberget Fiskebäckskil Lysekils kommun Geoteknik -0- Rev Upprättad av: Michael Engström Granska av: Björn Sandström

2 Uppdragsnr: 02 Daterad: -0- PM GEO Lysekils kommun Utsiktsberget - Fiskebäckskil Geoteknik Kund Exark Arkitekter Hans Jönsson Terrassgatan 5 1 Göteborg Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Göteborg Besök: Ullevigatan Tel: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm L:\50\02 - Detaljplan Fiskebäckskil\Exark Fiskebäckskil\3_Dokument\_PM\PM_Geoteknik_Fiskebäckskil.docx Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0 Kontaktperson Michael Engström michael.engstrom@wspgroup.se Innehåll Uppdrag 3 Utförande 3 Topografi 3 Jord Berg 5 Stabilitet Grundvatten Markradon Rekommendationer Bilagor 2 ()

3 Uppdragsnr: 02 Daterad: -0- Uppdrag På uppdrag av Exark arkitekter har WSP samhällsbyggnad utfört en geoteknisk och bergteknisk utredning inför detaljplan för bostäder på Utsiktsberget i Fiskebäckskil. I utredningen ingår även en radonundersökning. Det planerade området skall omfatta ca 0 bostäder samt vägar och naturområden. Utförande Området besiktigades okulärt i april år av WSP samhällsbyggnad. Vid platsbesöket bedömdes så väl de geotekniska som bergtekniska förutsättningarna. Terrängen studerades samt noteringar av områden med risk för blocknedfall markerades på plankarta samt bergart och huvudsprickriktningar. Några geotekniska fältundersökningar med borrbandvagn har ej utförts. Mätningar av radon utfördes i samband med besiktningen. Topografi Området består i huvudsak av fastmark med berg i dagen eller berg med ett mycket begränsat jordlager. Ett mindre område med planare gräsytor finns dock i norr vid Fiskebäckskilsvägen väster om nuvarande parkeringsytor. L:\50\02 - Detaljplan Fiskebäckskil\Exark Fiskebäckskil\3_Dokument\_PM\PM_Geoteknik_Fiskebäckskil.docx Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0 Kort 1 Taget i norr i riktning mot bef. parkering. Marknivån är som lägst i norr och ligger där mellan ca + och + för att inom den högre terrängen generellt ligga på mellan + och som högst +50 där en mast är belägen. Berget innebär att dagvatten ansamlas i sänkor där även mindre dammar och mossmark förekommer. 3 ()

4 Uppdragsnr: 02 Daterad: -0- Kort 2 Taget inom högre terräng där vatten ansamlas om mossmark bildas. L:\50\02 - Detaljplan Fiskebäckskil\Exark Fiskebäckskil\3_Dokument\_PM\PM_Geoteknik_Fiskebäckskil.docx Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0 Kort 3 Normalt finns huvudsakligen berg i dagen med mycket begränsade jordlager. Jord Sammanhängande jordlager finns främst i norr (kort 1) där marken utnyttjas som åkermark/ängsmark och enligt SGU:s jordartskarta består av ytliga jordlager av ()

5 Uppdragsnr: 02 Daterad: -0- Postglacial Silt och Svallsediment, grus. Man bör dock beakta att jordartskartan visar det som finns på 0,5 m djup och att under redovisad jordart kan annan jord förekomma. Inom högre liggande terräng är jordlagren begränsade och huvuddelen är markerat som berg i dagen eller som svallsediment grus. Begränsade torvlager förekommer också lokalt där dagvatten blir stående inom områden med lägre marknivåer. Vattnet rinner på bergöverytan och dräneras inte ner i undergrunden. Inom några lokala ställen finns ansamlingar av block som skapats under istiden. Områden med begränsat antal block från bergslänter som nu utgör jord förekommer också. Mindre fyllnadsmassor har påförts naturlig jord i anslutning till befintliga anläggningar. Förekommande begränsade områden med lokal förekomst av torv bedöms normalt ha upptill någon meters mäktighet. Manuell sticksondering kunde utföras i ett antal punkter och gav indikationen mellan 0,5 till 1 m djup till underliggande berg. Jorddjupen i de större dammarna är dock okänt. L:\50\02 - Detaljplan Fiskebäckskil\Exark Fiskebäckskil\3_Dokument\_PM\PM_Geoteknik_Fiskebäckskil.docx Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0 Berg Berget inom området består av grå gnejs som utgör en del av den så kallade av Stora Le-Marstrandsserien. Bergarten var ursprungligen en sedimentär bergart som omvandlats och nu ställvis har utpräglade förskiffringsplan. Enligt berggrundskartan kan även intrusivbergarter av gabbro, diorit och diabas förekomma. När det gäller gångbergarter förekommer enstaka synliga kvarts- och pegmatitgångar. Generellt präglas landskapet av hälleberg med måttliga släntlutningar, vilket innebär att inga stabilitetsproblem föreligger. Inom vissa stråk har dock bergets sprickplan bidragit till att skapa nästan vertikala slänter med större nivåskillnader. På plankartan syns dessa områden ganska väl med tätare nivåkurvor och normalt minst 3 m nivåskillnad. Bergets gnejsighet är veckad och underulerande över hela området och sprickriktningarna varierar. Framförallt gäller det de flacka bankningsplan som till stora delar utgör markytan. Dominerande förskiffringsriktning/gnejsighet och sprickor är NW med flack stupning - grader - mot öster. Över hela området förekommer brantstående sprickor i främst riktningar mellan N-S och NE. Stupningen varierar mellan 0 grader och 0 grader mot öster. Två andra förekommande sprickgrupper är NW och NE med vanligen vertikal stupning. Dessutom förekommer, mindre frekvent, sprickor med andra riktningar. 5 ()

6 Uppdragsnr: 02 Daterad: -0- Kort Berg i terräng med större nivåskillnad med blockutfall pga sprickor. L:\50\02 - Detaljplan Fiskebäckskil\Exark Fiskebäckskil\3_Dokument\_PM\PM_Geoteknik_Fiskebäckskil.docx Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0 Kort 5 Bergslänt (2m) med så kallat överhäng på grund av gnejsens skivighet. ()

7 Uppdragsnr: 02 Daterad: -0- Kort Bergslänt (2-3m) där skrotning av enstaka block krävs. L:\50\02 - Detaljplan Fiskebäckskil\Exark Fiskebäckskil\3_Dokument\_PM\PM_Geoteknik_Fiskebäckskil.docx Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0 Kort Högre slänt med block (överhäng) som kräver skrotning och bultning. ()

8 Uppdragsnr: 02 Daterad: -0- Stabilitet Jord Jord förekommer i mindre omfattning i de lägre partierna i norr och nivåskillnaderna är små och lutningen <1: och stabiliteten är därför att betrakta som god. Berg Det förekommer ett antal bergslänter med lösa block och stenar. Dessa redovisas på planritningen med olika bokstäver och med förslag på åtgärd i bilaga 3. Normalt krävs olika åtgärder beroende på var planerad bebyggelse skall utföras i förhållande till bergsläntens utseende i form av höjd och lutning. Vid slänter markerade med bokstav och raster förekommer lösa stenar och block som kan falla ut inom detaljplanen. I dagsläget utgörs marken av naturmark. I samband med att byggnation sker skall slänten rensas ifrån lösa block och stenar. Kvarstående lösa block sätts fast med bergbult. Bergförstärkningens omfattning skall beslutas av bergsakkunnig efter rensningsarbeten utförts. Grundvatten Nederbörd rinner av berget som ytvatten och framtida bebyggelse bedöms inte påverka den permanenta grundvattennivån som ligger på relativt stort djup. Man bör dock beakta att om de dammar som är anlagda ställs ur bruk kommer ytvattenförhållandena att förändras. Vattenmängderna i mossmarkerna bedöms vara begränsade då volymerna torv är små. Markradon L:\50\02 - Detaljplan Fiskebäckskil\Exark Fiskebäckskil\3_Dokument\_PM\PM_Geoteknik_Fiskebäckskil.docx Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0 För att radon i större mängd skall kunna transporteras från marken in i byggnaden, måste det finnas möjlighet att transportera radonet. Det måste alltså finnas jordluft som kan förflyttas. Därför har hus som är grundlagda på lera generellt låga radonhalter. I de fall bergytan ligger 0 till 1 m under huset är det berggrunden som orsakar eventuella förhöjda radonhalter inomhus. Mätning av radonhalten har utförts med gammaspektrometer av typen RS-2. Uppmätta värden redovisas på planritningarna i bilaga 1 och 2. Av st. utförda mätningar har 3 st utförts på begränsat jordlager och 2 st. på mäktigare jordlager inom ängsmarken i norr. De erhållna mätvärdena från radonmätningen indikerar värden som innebär lågradonmark. Förutom på planritningen redovisade mätvärden med enheten Bq/kg Ra- 2 har den totala gammastrålningen mäts i Sv/h och även dessa värden innebär att jorden skall klassas som lågradonmark. ()

9 Uppdragsnr: 02 Daterad: -0- Rekommendationer Preliminära lägen för framtida byggnader och infartsvägar redovisas på planerna och generellt kan åtgärderna som krävs i samband med byggnation beskrivas som begränsade. Val av varje enskild byggnads läge måste anpassas till topografin särskilt som större nivåskillnader till följd av ytligt berg annars innebär betydande mängd sprängning eller större utfyllnader. Bergstabiliteten är generellt relativt god i området men där större nivåskillnader tillföljd av brant berg finns krävs beskrivna åtgärder. Längst i norr bör geotekniska sonderingar/eller provgropar utföras så att man fastställer att inte lera förekommer under byggnadsytor om hus planeras inom denna del. Det bör dock beaktas att detta inte behöver göras i detaljplanskedet eftersom inga stabilitetsproblem råder. Bilagor Planritning västra delen Planritning östra delen Bergåtgärder inom markerade områden B1 B2 B3 2 sidor L:\50\02 - Detaljplan Fiskebäckskil\Exark Fiskebäckskil\3_Dokument\_PM\PM_Geoteknik_Fiskebäckskil.docx Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0 ()

10 Uppdragsnr: 02 BILAGA 3 Daterad: -0- BERGSLÄNTER OCH ÅTGÄRDSFÖRSLAG På planritningar markerade områden A-J beskrivs kortfattat under respektive delområde. Normalt kan åtgärdena betraktas som små med hänsyn till begränsade skärningshöjder. Område A Enstaka mindre block som bör skrotas ner i mindre skärning (2-3m) vid bef. väg. Liten åtgärd. Område B Enstaka block som bör skrotas ner i mindre skärning (2-3m) vid fastigheten 1:. Noterbart är att blocken ej bedöms kunna nå andra sidan av redan anlagd stenmur som sannolikt uppförts för att förhindra block når närområdet vid huset. Område C Många stora block som delvis sitter fast i bergskärning och delvis ligger på mark som bör rensas bort. Se kort under avsnittet berg. Måttligt stor åtgärd som kan utföras i samband med planerad infartsväg. Område D Enstaka block som bör tas bort. Område E Enstaka mindre block som bör skrotas ner i mindre skärning (2-3m). Liten åtgärd. Område F Enstaka block som bör skrotas ner eller bultas fast i högre skärning (-5m). L:\50\02 - Detaljplan Fiskebäckskil\Exark Fiskebäckskil\3_Dokument\_PM\Bilaga3.docx Mall: Rapport Advanced.dot ver 1.0 Område G Enstaka block som bör skrotas ner eller bultas fast i högre skärning (-5m). Område H Block som bör bultas fast i högre skärning (ca 5 m). 2 (3)

11 Uppdragsnr: 02 BILAGA 3 Daterad: -0- Område I Block som bör skrotas ner eller bultas fast i högre skärning (ca m) se kort under avsnittet berg. Större block som tidigare fallit ner finns i området. Område J Block som bör skrotas ner eller bultas fast i mindre (2-3m) hög skärning med överhäng se kort 5 under avsnittet Berg. Område I Block som bör skrotas ner eller bultas fast i högre skärning (ca m) se kort under avsnittet berg. Större block som tidigare fallit finns i området. Område J Block som bör skrotas ner eller bultas fast i mindre (2-3m) hög skärning med överhäng se kort 5 under avsnittet Berg. L:\50\02 - Detaljplan Fiskebäckskil\Exark Fiskebäckskil\3_Dokument\_PM\Bilaga3.docx Mall: Rapport Advanced.dot ver (3)

12 5 1 1: vy 1: 1: 1: 1:5 1:0 1:1 1:2 1:5 1: 1: 1: 1: 1:5 1: 1:3 1:3 1:5 1 1: 5 1: 1:5 1: 2 1:3 1:5 1 1:5 2 1: :3

13 : 1:5 1:0 1:1 1:2 1:5 1: 1: 1: 1: 1:5 1:3 1:5 1:2 1:5 1: 1: 1:2 1:553 1: 1: 1:3 S: 1:3 1:2 1:3 S: 1: : 1:5 1: 2 1:3 50 1:55 1:3 1:1 50 S:1 1:1 1: :0 1:5 1:3 1: 1:5 1:1 1:0 1:5 1: 1: 1:2 1: :0 1: 1:1 : 1:1 1:5 1 1:5 2 1:5 2 1:3 1: :0 1:55 1:0 1: 1: 1:552 1: :3 1:5 1: :2 : :5 1:3 1: 1:0 1:1 :3 1:1 :2 1:50 1:1 :1 1: 1 1: 1:1 S: 2 1: 1: 1: 1:50