Bergteknisk undersökning och radonriskundersökning Detaljplan för bostäder vid Brännemysten inom stadsdelen Askim i Göteborg

Transkript

1 Grap Bergteknisk undersökning och radonriskundersökning Detaljplan för bostäder vid Brännemysten inom stadsdelen Askim i Göteborg Geosigma AB Göteborg

2 Sidan 2 (8)

3 Sammanfattning Geosigma AB har genomfört en översiktlig bergteknisk undersökning samt en radonriskundersökning vid Brännemysten inom stadsdelen Askim i Göteborg. Berörd fastighet är Brottkärr 213:9. För området pågår detaljplanearbete inför byggnation av tre villor samt en tillfartsväg. Syftet med undersökningarna är att bedöma risker med avseende på bergstabilitet och blocknedfall samt med avseende på gammastrålning och radon vid grundläggning på fastighetens berggrund. Slutsatser och rekommendationer baserade på utförda undersökningar: Området bedöms överlag vara stabilt i orört tillstånd. Med nuvarande konstruktionsplaner, med viss plansprängning för villorna och att vägen främst läggs på uppfyllnad i anslutning till bergslänten, anses risken för blocknedfall vara liten. Om ändrade konstruktionsplaner leder till utökad bergschaktning kan instabila bergskärningar skapas. Lösa block förekommer vid den södra kanten och i anslutning till änden av nuvarande tillfartsväg rekommenderas stabiliseringsåtgärder. Tänkbara åtgärder kan vara att plocka bort några block för att göra slänten flackare alternativt lägga fyllnadsmassor som stöd vid släntfoten. Inom planområdet kan byggnation ske direkt på berg utan särskilda radonskyddsåtgärder Vid byggnation på mäktigare lager (ca >1m) av lokalt producerat bergkrossmaterial rekommenderas grundläggning med radonskydd Vid byggnation kommer ett stort strålningsbidrag från marken att vara från det material som används för uppfyllnad och grundläggning. Det är därför av vikt att dittransporterat fyllnadsmaterial uppfyller rekommenderade gränsvärden för byggnadsmaterials radioaktivitet Risken att gränsvärdet för gammastrålning i nya byggnader överskrids är låg med avseende på, från marken, avgiven gammastrålning Sidan 3 (8)

4 Innehåll Sammanfattning Uppdraget Bergteknisk undersökning Utförda undersökningar Resultat Topografi och områdesbeskrivning Berggrundsgeologi och sprickförhållanden Slutsatser och rekommendationer Radonriskundersökning Utförda undersökningar Resultat Radonriskklassificering Gränsvärde för gammastrålning Slutsatser och rekommendationer Referenser Bilagor... 8 Sidan 4 (8)

5 1 Uppdraget Geosigma AB har genomfört en översiktlig bergteknisk undersökning samt en radonriskundersökning vid Brännemysten inom stadsdelen Askim i Göteborg (figur 1). Berörd fastighet är Brottkärr 213:9. För området pågår detaljplanearbete inför byggnation av tre villor samt en tillfartsväg. Syftet med undersökningarna är att bedöma risker med avseende på bergstabilitet och blocknedfall samt med avseende på gammastrålning och radon vid grundläggning på fastighetens berggrund. Figur 1. Översiktskarta 2 Bergteknisk undersökning 2.1 Utförda undersökningar En översiktlig häll- och sprickkartering har utförts med syfte att verifiera bergstabilitet och risk för blocknedfall i befintliga bergslänter inom och i anslutning till planområdet. Fältbesök utfördes Slänterna fotodokumenterades och besiktigades med avseende på blockighet och rasbenägenhet. Se fotografier i bilaga 1 samt motsvarande lägen på planskiss i bilaga 2. Sidan 5 (8)

6 2.2 Resultat Topografi och områdesbeskrivning Topografin inom det undersökta området varierar mellan ca +57 vid anslutning till befintlig tillfartsväg till ca +64 uppe på höjden. De tre villorna skall uppföras på ett höjdparti som sluttar flackt åt norr, något mer åt väster och öster och med en brant åt söder. Marken domineras av berg i dagen eller tunt jordtäcke på berg. Vegetation förekommer främst längs kanterna av området. Berghällarna är så kallade rundhällar och ett fåtal mindre block finns på höjdpartiet i områdets centrala del. Längs den södra kanten är blockmängden större (foto 1-4) Berggrundsgeologi och sprickförhållanden Berggrunden inom området består av svagt gnejsig till gnejsig granodiorit (SGU Specialkarta Ba 59). Vid platsbesöket noterades huvudsakliga sprickriktningar i nord-sydlig riktning med stupningar brant åt väster. Flera sprickset stupar vertikalt. Inom området förekommer även subhorisontella sprickplan med svaga lutningar (foto 5-6). 2.3 Slutsatser och rekommendationer Området bedöms överlag vara stabilt i orört tillstånd. Med nuvarande konstruktionsplaner, med viss plansprängning för villorna och att vägen främst läggs på uppfyllnad i anslutning till bergslänten, anses risken för blocknedfall vara liten (foto 7). Om ändrade konstruktionsplaner leder till utökad bergschaktning kan instabila bergskärningar skapas. Lösa block förekommer vid den södra kanten och i anslutning till änden av nuvarande tillfartsväg rekommenderas stabiliseringsåtgärder. Tänkbara åtgärder kan vara att plocka bort några block för att göra slänten flackare alternativt lägga fyllnadsmassor som stöd vid släntfoten (foto 8). 3 Radonriskundersökning 3.1 Utförda undersökningar Översiktliga mätningar utfördes med en scintillometer (Scintrex BGS-3). Scintillometern mäter total gammastrålning och används för att, genom kontinuerlig mätning, täcka in området och därigenom upptäcka eventuellt förhöjda strålningsnivåer och representativa mätpunkter för detaljerade mätningar. Detaljerade strålningsmätningar genomfördes i 7 punkter med en gammaspektrometer (Radiation Solutions RS-230). Instrumentet är konfigurerat för geofysiska mätningar där gammastrålningen kan särskiljas för att mäta koncentrationer av kalium, uran och torium i marken. För att göra en radonriskbedömning har aktivitetskoncentrationen (Bq/kg) av radium beräknats (radium bildas när uran sönderfaller) och även värden för den totala gammastrålningen (µsv/h), då det finns gränsvärden även för det i nya byggnader. Sidan 6 (8)

7 3.2 Resultat Strålningsmätningar genomfördes Översiktliga mätningar med scintillometer visade på gammastrålningsnivåer i storleksordningen µsv/h. I tabell 3-1 redovisas resultatet från detaljerade mätningar med gammaspektrometer. Se bilaga 2 för mätpunkternas lägen. Tabell 3-1. Uppmätta koncentrationer (K, U, Th) samt beräknad radiumhalt och total gammastrålning Mätpunkt Koncentration Radiumhalt Gammastrålning K (%) U (ppm) Th (ppm) (Bq/kg) (µsv/h) A B C D E F G Medel Radonriskklassificering Vid en detaljerad radonundersökning indelas undersökningsområdet i hög-, normal- och lågradonmark. Utsprängd berggrund med sprängbottenskärv kan klassas som normalradonmark om radiumhalten är mellan ca Bq/kg. Radiumhalter under eller över normalintervallet innebär klassificering som låg- respektive högradonmark. Motsvarande halter för att sprängsten skall klassificeras som normalradonmark är ca Bq/kg. Halterna är lägre för att sprängstenen är mera luftgenomsläpplig än berggrunden. Resultatet visar att berggrunden kan klassificeras som lågradonmark. Det innebär att marken huvudsakligen består av lågradonmark. Mätningar har inte utförts på sprängsten men strålningsnivåer motsvarande de från berggrund skulle innebära klassificering som låg- till normalradonmark. Vid byggnation på normalradonmark rekommenderas grundläggning med radonskydd. Klassificeringsgrunder är hämtade från Radonboken (Clavensjö och Åkerblom, 2004) Gränsvärde för gammastrålning Gammastrålningsnivån i nya byggnader får inte överstiga 0.3 μsv/h i rum där människor vistas mer än tillfälligt (BFS 2006:12). Strålningsnivåer över 0.3 µsv/h har inte uppmätts inom det undersökta området. Sidan 7 (8)

8 3.3 Slutsatser och rekommendationer Inom planområdet kan byggnation ske direkt på berg utan särskilda radonskyddsåtgärder. Vid byggnation på mäktigare lager (ca >1m) av lokalt producerat bergkrossmaterial rekommenderas grundläggning med radonskydd. Vid byggnation kommer ett stort strålningsbidrag från marken att vara från det material som används för uppfyllnad och grundläggning. Det är därför av vikt att dittransporterat fyllnadsmaterial uppfyller rekommenderade gränsvärden för byggnadsmaterials radioaktivitet. Risken att gränsvärdet för gammastrålning i nya byggnader överskrids är låg med avseende på, från marken, avgiven gammastrålning. 4 Referenser BFS 2006:12. Boverkets författningssamling, BBR 12. Clavensjö och Åkerblom (2004). Radonboken förebyggande åtgärder i nya byggnader. Formas, Stockholm. SGU Specialkarta Ba 59. Berggrundskarta över Göteborgs kommun. 5 Bilagor Bilaga 1 Bilaga 2 Fotografier Planskiss Sidan 8 (8)

9 Bilaga 1. Fotografier 1. Flackt höjdparti där villorna skall uppföras 2. Block uppe på höjdparti 3. Rundhäll 4. Block vid den södra kanten 5. Horisontellt sprickplan 6. Vertikal spricka mot den södra kanten 7. Tillfartsväg skall anläggas från den bortre änden längs bergsidan och vika av uppåt höger 8. Block vid södra kanten där stabiliseringsåtgärd rekommenderas

10 Bilaga 2. Planskiss över undersökningsområde Gräns för undersökningsområde D 2 E B A C 1 F 3 G Brännemysten A-G visar lägen för mätningar med gammaspektrometer 1-8 visar lägen för motiv på fotografier med motsvarande nummer i bilaga 1