Skintebo 2:61, Göteborgs kommun Geoteknisk utredning

Transkript

1 Skintebo 2:61, Göteborgs kommun

2 Beställare: Konsult: Uppdragsledare Roland Caspersson Byggnads & Konsult AB Kofferdalsvägen Billdal Norconsult AB Box Göteborg Bill Gustafsson Uppdragsnr: Filnamn och sökväg: N:\104\06\ \5 Arbetsmaterial\01 Dokument\G\PM\PM.docm Kvalitetsgranskad av: Daniel Strandberg

3 3 (12) Innehållsförteckning 1. Förutsättningar Syfte Underlag Tidigare utförda undersökningar Nu utförda undersökningar Geotekniska förhållanden Topografi mm Jordlager Stabilitet Berggeologisk beskrivning samt risk för blocknedfall Radon Sättningar Rekommendationer Stabilitet Bergras och blocknedfall Radon Sättningar Grundläggning/markarbeten Bilagor Förslag på framtida bebyggelse Bilaga A Jordartsplan Bilaga B

4 4 (12) 1. Förutsättningar På uppdrag av Roland Caspersson har Norconsult AB utfört en geoteknisk utredning för fastighet Skintebo 2:61, Billdal, Göteborgs kommun. För en översiktlig bild över området se Figur 1 nedan, aktuellt område har markerats i rött. Figur 1 Översikt aktuellt område. Hämtad från I framtiden planeras att uppföra tre fristående villor på fastigheten, se förslaget läge Bilaga A. 2. Syfte En detaljplanutredning har utförts med syfte att utreda markförhållandena för fastighet Skintebo 2:61 samt säkerhetsställa stabiliteten och risken för blockutfall. Utredningen har även i syfte att ge översiktliga rekommendationer gällande grundläggning och markarbeten i området för de planerade huskropparna. 3. Underlag 3.1 Tidigare utförda undersökningar Inga tidigare utförda undersökningar har används i föreliggande PM.

5 5 (12) 3.2 Nu utförda undersökningar En geoteknisk fältkartering utfördes av geotekniker Lisa Pålsson 23 april 2015 och en bergteknisk fältkatering utfördes av Tomas Björnell 18 maj Geotekniska förhållanden 4.1 Topografi mm Det aktuella området är kuperat med en bergshöjd i sydväst på ca + 15 m som sträcker sig mot nordost. Det finns ytterligare en bergsslänt i nordöst på ca + 22 m. Ett mer låglänt område, som en flack ravin, finns mellan de två höjdtopparna på ca +9 till +14 m. Ravinen sluttar nedåt mot sydost. Ett litet plant område breder ut sig i sydöst på ca + 9 m och fortsätter utanför planområdet. 4.2 Jordlager Utifrån utförd kartering består större delen av området av berg samt bergshällar. I sydöst finns ett långsträcktparti med vad som bedöms som mulljord överlagrande block och berg som även sträcker sig en bit upp i ravinen, se Bilaga B. Mäktigheten på mulljorden varierar från 0,1-0,5 m. Längst i sydöst av området bedöms det som mulljorden överlagrar friktionsjord eller fast lera med okänd mäktighet. 4.3 Geohydrologi I områdets sydöstra del är marken något sank med utbildade vattenpölar. Uppe på bergshöjden i nordöst finns även vattensamlingar i fördjupningar i berget. 5 Stabilitet Där större jordmäktigheter finns är området plant. Marken sluttar uppåt i ovannämnda ravin men jordmäktigheterna här anses vara små och där av bör inga stabilitetsproblem uppkomma. 6 Berggeologisk beskrivning samt risk för blocknedfall Planområdet, se Figur 2, är undersökt i sin helhet m a p bergstabilitet, samt även höjdpartierna som ansluter området i nordost. Planområdet består till största delen av berg i dagen eller berg täckt av ett tunt jordtäcke, utom i sydost, mot tennisbanorna. Bergarten utgörs av medelkornig till fint medelkornig gabbro. Den är tektoniskt påverkad med begynnande amfibolitisering. Sprickfrekvensen är generellt sett låg. Med låg sprickfrekvens avses den generella

6 6 (12) sprickbilden. Vanligen 1-3 m mellan sprickorna, men lokat förekommer intervall/tätare grupper, av sprickor där sprickavstånden kan vara 2-6 dm. Många sprickor är inte penetrativa, utan finns nära branta partier, någon meter in i berget eller mindre. Den dominerande strykningen är SSV med mycket branta sprickor, som stupar omkring 80. Ytterligare två sprickgrupper med generella strykningar som förekommer; VSV, med en stupning på och SO, med en stupning på Det finns en del friliggande men stabilt liggande, små (omkr 0,03-0,1 m³),medelstora (0,1-0,5 m³),och stora block (omkr 0,5-1m³), särskilt i den lilla sänkan söder om bergsluttningen i områdets nordöstra del. Ett löst block på uppskattningsvis 1 ton finns i områdets nordöstra del, se Figur 2. Blocket är beläget i nedre delen av ett brant parti av bergsluttningen i områdets nord östra del, där sluttningen vetter mot SV, se Figur 2. Blocket står på en subhorisontell viloyta, i form av en svagt lutande spricka. Kontaktytan är endast ca 7,5 dm² stor. Blocket är utpressat och har ett överhäng i underkanten, utanför brantens bergyta, på ca 10 cm. Två vida sprickor i vertikalled, frilägger blocket från kontakt med övriga berget, så att bara den undre kontaktytan återstår, se Figur 3 och 4. Blocket är lågt beläget och från blockets underkant till underliggande mark är avståndet endast 0,5 m och från blockets överkant ca 2 m. Blocket utgör ingen akut utfallsrisk, utan står i nuläget förhållandevis stabilt av sin egentyngd. Frostsprängning kan på sikt pressa ut blocket ytterligare, och på några tiotal års sikt kan blocket falla ut. Vid eventuell sprängning i planområdet finns en risk att blocket faller ut. I övrigt är området stabilt och utöver ovan nämnda block, föreligger ingen blockutfallsrisk.

7 7 (12) Figur 2 Planområdet med löst block utmarkerat. Figur 3 Löststående block, vy från sidan. Figur 4 Löst stående block, vy uppifrån.

8 8 (12) 7 Radon Gammastrålningsmätning har genomförts i planområdet. Uppmätta värden är övervägande lågradon. De högsta uppmätta värdena tangerar den nedre gränsen för Normalradonmark. Avsikten med gammamätning är att skaffa sig ett underlag för att avgöra om fortsatta undersökningar behöver göras. Är gammastrålningen låg, <0,1mSv/h, i jord/block/berggrund, och jord och block kan anses vara representativa för hela markprofilen kan kanske området utan fortsatt undersökning klassas som lågradonmark. I annat fall behövs fortsatta undersökningar. Gammastrålningsmätning används för att snabbt och enkelt kunna mäta radioaktiviteten i jord och berg. Gammastrålning avges vid sönderfall i både uranserien (uran-238) och toriumserien (torium-232) samt vid sönderfall av kalium-40. Vid förhöjd gammastrålning kan det vara intressant att undersöka uranseriens andel, dvs. den del som ger upphov till radon. Gammastrålningsmätningen utfördes med en gammascintillometer av typen RS-111 med kristall natriumjodid (NaI). Riskbedömning med avseende på gammastrålning från berg respektive fyllning redovisas i Tabell 1 nedan. Tabell 1 Gränsvärden, gammastrålning. Markklass Markyta Gammastrålning [msv/h] Högradonmark Berg >0,2 á 0,3 Sprängsten >0,15 á 0,25 Normalradonmark Berg 0,08 á 0,12 0,2 á 0,3 Sprängsten 0,05 á 0,08 0,15 á 0,25 Lågradonmark Berg <0,08 á 0,12 Sprängsten <0,05 á 0,08 Resultat från mätningarna sammanställs i Tabell 2 nedan.

9 9 (12) Tabell 2 Sammanställning av uppmätta värden samt klassning. Delområde Gammastrålning Markyta Klassning [msv/h] Södra 0,031-0,066 berg Lågradonmark Södra 0,023-0,063 berg Lågradonmark Södra 0,038-0,071 berg Lågradonmark Södra 0,060-0,112 Löst istrasporterat block Låg- Normalradonmark Norra 0,034-0,062 berg Lågradonmark Norra 0,053-0,083 berg Låg- Normalradonmark Norra 0,036-0,070 berg Lågradonmark Norra 0,040-0,089 berg Lågradonmark NO strax utanför området 0,065-0,117 berg Låg- Normalradonmark 8 Sättningar Inga undersökningar eller laboratorieförsök har utförts inom det aktuella området med avseende på sättningar. Större delen av området består av berg där det inte föreligger någon risk för sättning. Jordmäktigheterna inom området består främst av mulljord som är väldigt sättningskänslig men har ringa mäktighet. Jordmäktigheten i öster har inte undersökt och det går inte att fastställa sättningsgraden på massorna. 9 Rekommendationer Utredningar visar att den planerade exploateringen av området bedöms kunna genomföras med hänsyn till områdets geotekniska förutsättningar. 9.1 Stabilitet I och med små jordmäktigheter samt flackt område där de större jordmäktigheterna återfinns bedöms det som det inte föreligger någon risk för stabilitetsproblem inom området. 9.2 Bergras och blocknedfall Det rekommenderas att det löst stående blocket som nämndes under kapitel 6 tas ner. Även om det står på en låg nivå, så är det tungt. Blocket kan lämpligen tas ner i samband med byggnationens genomförande, då utfallsrisken inte är akut.

10 10 (12) I övrigt bedöms området vara stabilt ur bergteknisk synpunkt och det bör inte vara några problem i samband med byggnation. I och med att området är ganska kuperat kan det vara en fördel att anpassa byggnaderna efter markförhållandena, om man vill undvika mycket sprängning. 9.3 Radon Uppmätta gammastrålningsvärden visar på låga värden, som högst tangerande den nedre gränsen för normalradonmark. Därutöver, eftersom berggrunden i planområdet är gabbro, en bergart som är känd för låga strålningsvärden så bedöms det som överflödigt att gå vidare med ytterligare mätningar. 9.4 Sättningar Större delen av området består av berg i dagen där ingen risk för sättningsproblematik kan förekomma. I släntfot av fastmarkspartiet finns ett område med okända sättningsegenskaper. Området är markerat i Bilaga B. Vid exploatering vid denna del av området bör ytterligare undersökningar utföras för att bedöma sättningskänsligheten. 9.5 Grundläggning/markarbeten Det bedöms som lättare byggnader preliminärt kan grundläggas med platta på mark inom område med berg eller ett tunt jordtäcke överlagrande berg eller block, se Bilaga B. Vid grundläggning rekommenderas att lösa jordlager schaktas ur och ersätts med packad friktionsjord, om inte grundläggning sker direkt mot berg.vid grundläggning dels på berg dels på uppfyllnad/jordlager rekommenderas att berget undersprängs i byggnadsläget. I sydöst, där mulljord överlagrar friktions- eller kohesionsjord, bör ytterligare undersökningar utföras för att säkerhetsställa jordmäktigheten samt dess egenskaper för att bedöma lämplig grundläggningsmetod. Vid ledningsdragning inom området kan det bli aktuellt med bergschakt och sprängning.

11 11 (12) Norconsult AB Väg och Bana Bernhard Gervide-Eckel Lisa Pålsson

12 Norconsult AB Theres Svensson gata 11 Box 8774, Göteborg , fax

13 Bilaga A

14 Norconsult AB Box 8774, Göteborg Tfn