Detaljplan del av Lilleby 22:1 Vid camping Lillebyvägen Göteborg Geoteknisk utredning PM Planeringsunderlag FÖRHANDSKOPIA

Transkript

1 Detaljplan del av Lilleby 22:1 Vid camping Lillebyvägen Göteborg Upprättad av: Michael Engström

2 F:\LILLEBY\DEL 2_FK_.docx Detaljplan del av Lilleby 22:1 Vid camping Lillebyvägen Göteborg Kund Fastighetskontoret Att: Mikaela Rhodin Box Göteborg Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Göteborg WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktperson Michael Engström Tel Innehåll 1 Uppdrag 3 2 Utförda undersökningar 3 3 Markradonundersökningar 3 4 Geotekniska förhållanden Topografi 3 Norra delområdet 3 Södra delområdet Jordlagerföljd 5 Norra delområdet 5 Södra delområdet Berg 6 Norra delområdet 6 Södra delområdet Geohydrologi Stabilitet Sättningar Markradon Befintliga anläggningar och verksamheter 11 5 Geotekniska rekommendationer Grundläggning av byggnader Kompletterande undersökningar 12 2 (12)

3 F:\LILLEBY\DEL 2_FK_.docx 1 Uppdrag På uppdrag av Fastighetskontoret i Göteborg har WSP samhällsbyggnad, avd. geo Göteborg, utfört en geoteknisk utredning som skall utgöra underlag för ny detaljplan på del av fastigheten Lilleby 22:1. Området består av två delar i anslutning till Lillebyvägen och nuvarande campingplats. Fastighetskontoret i Göteborg vill utreda möjligheten att uppföra ett område med fritidsstugor mm. 2 Utförda undersökningar Geotekniska fältundersökningar utfördes med fältbandvagn i juni Jordprover analyserades på WSP:s laboratorium i Göteborg. Bergbesiktning och markradonundersökning utfördes innan borrningarna påbörjades. Resultaten av utförda undersökningar redovisas i separat handling Rapport Geoteknisk undersökning Rgeo daterad Markradonundersökningar För att radon i större mängd skall kunna transporteras från marken in i byggnaden, måste det finnas möjlighet att transportera radonet. Det måste alltså finnas jordluft som kan förflyttas. Därför har hus som är grundlagda på lera generellt låga radonhalter. I de fall bergytan ligger 0 till 1 m under huset är det berggrunden som orsakar eventuella förhöjda radonhalter inomhus. Mätning av radonhalten har utförts med radongasmätare av typen RS-230. Uppmätta värden redovisas på planritning i Rgeo. 4 Geotekniska förhållanden 4.1 Topografi Norra delområdet Planområdet är beläget norr om Lillebyvägen och består av en asfalterad infartsväg till en plant i huvudsak gräsbevuxet område. Terrängen formas av förekommande berg i dagen med högre nivåer som finns runt området och även lokalt i området. Marknivån inom planare ytor varierar från ca +21 till ca +21,5. Som högst på berg i dagen uppgår den till knappt (12)

4 F:\LILLEBY\DEL 2_FK_.docx Kort 1 taget mot väster från bergparti öster om planområdet. Terrängen utgörs av skogsmark med buskar och träd i ytterkanterna av planområdet. Södra delområdet Området är beläget söder om Lillebyvägen och består av varierande markslag anpassade till nuvarande campingplats. Kortfattat finns ett antal en asfalterade infartsvägar och parkeringsplatser samt gräsytor ämnade för husvagn eller tält. Även här består i princip all högre belägen terräng av berg i dagen eller i vissa fall berg med tunt lager av friktionsjord. Mot söder övergår planområdet i ett mycket stort berg i dagen område med avsevärt högre belägen terräng. Marknivån inom planare ytor varierar mellan ca +22 och ca +24 inom västra och centrala delen av området för att i öster öka till ca +28. Som högst på berg i dagen centralt i området uppgår den till knappt +28. Mot söder skär detaljplangränsen nivåkurvor som är över (12)

5 F:\LILLEBY\DEL 2_FK_.docx Kort 2 Taget längst i söder vid servicehusets södra fasad mot öster. 4.2 Jordlagerföljd Norra delområdet Här består jordlagren enligt jordartskartan överst av sand som sannolikt underlagras av lös lera med begränsad mäktighet (5-10m). Några borrningar har ej utförts inom området då ytan endast skall användas som camping och byggnation ej planeras. Jordlagrens egenskaper bedöms likna de som redovisas inom södra delområdet med skillnaden att totala jorddjupet bedöms vara avsevärt mindre. Ytligt består jorden av ett matjordslager under gräsytor och sannolikt delvis av fyllning inom ytor med asfalt och i förekommande ledningsgravar. Södra delområdet Här består jorden överst av några decimeter mulljord som underlagras av 0,5 à 1 m sand ovan lera eller lera direkt under mulljorden. Leran innehåller skikt med sand och rikligt med skalrester. Hållfastheten bedöms variera mellan ca 10 och 15 kpa och vattenkvoten vara mellan ca 60 % och 70 %. Uppskattad utbredning av lera är i princip inom hela området som inte redovisas som berg eller berg med begränsat jordlager bortsett från smal zon i direkt anslutning till berget. Stora variationer när det gäller jorddjupen förekommer. I utförda 5 (12)

6 F:\LILLEBY\DEL 2_FK_.docx sonderingar är borrdjupet mellan ca 1,5 och 13 m innan stopp erhölls på block eller berg. I en sondering fanns minst 2 m friktionsjord/morän under leran ovan berg. Lerans sättningsegenskaper beskrivs under avsnittet Sättningar. Detaljplanområdet som utgörs av fastmark med berg i dagen områden framgår av planritningen. 4.3 Berg Berggrunden utgörs i huvudsak av grå Gnejs eller Metagråvacka som utgör om vandlat sedimentärt berg. Generellt domineras bergets struktur av plana hällar med endast få spricksystem och små nivåskillnader eller mer vertikalt stående berg. Inom planområdet finns ett antal bergslänter som kräver hänsyn till bergtekniska frågeställningar. Det bör beaktas att behovet av åtgärder beror på hur nära som byggnation skall utföras, vilket innebär att om avståndet mellan berg/block och blivande hus är tillräckligt stort krävs ingen åtgärd. Bergområdena är i huvudsak naturmark som sannolikt inte skall exploateras, men som ligger inom detaljplanen. Norra delområdet Förekommande berg i dagen består av flacka berghällar, förutom berget i nordöstra delen där viss nivåskillnad föreligger. Bergets vertikala delar uppgår dock endast till 2 m och bergmassan bedöms vara stabil med huvudsakligen vertikala och horisontella sprickplan. Några åtgärder krävs ej. Södra delområdet Inom detta området finns några lokala områden som kräver att stabilitetsförhållandena beaktas. På plankartan finns markering av geografiska läget på kartan A E som beskrivs nedan; OMRÅDE A Inom aktuellt område skall förekommande - block vanligen liggande på marken som har relativt stor lutning - rensas bort för att undvika att de på sikt förflyttas ner mot lägre terräng. Enstaka block kan även behöva bultas fast. 6 (12)

7 F:\LILLEBY\DEL 2_FK_.docx Kort 3 Sluttande terräng med större block som bör åtgärdas. OMRÅDE B Område med enstaka större block som får tas bort sannolikt efter begränsad sprängning pga av storleken. Förstärkning med enstaka bultar krävs även för det kvarstående berget. Kort 4 Enstaka block i sluttande terräng. 7 (12)

8 F:\LILLEBY\DEL 2_FK_.docx Kort 5 Kort taget uppe på berget ner mot norr. Öppna sprickor innebär att stora lösa block måste bultas fast. OMRÅDE C Nära den plana terrängen finns ett enstaka block som inte rasar pga att ett träd håller emot. Blocket skall rensas bort. Kort 6 Block som i princip står på ett träd. 8 (12)

9 F:\LILLEBY\DEL 2_FK_.docx OMRÅDE D Något flackare terräng med stora block nedanför berg i dagen med en del block som kräver åtgärder. Omfattningen av rensning av block och bergförstärkning med bultar styrs i detta fallet särskilt av avståendet till framtida bebyggelse. Kort 7 taget mot söder med stora block i slänt en bit från det planare området. OMRÅDE E Brant bergvägg ca 4 m hög som kräver enstaka bultar för att minska risken för bergras. Kort 8 taget mot sydväst. Detaljplanens högsta bergskärning. 9 (12)

10 F:\LILLEBY\DEL 2_FK_.docx 4.4 Geohydrologi Ett grundvattenrör har installerats och den uppmätta grundvattennivån är belägen ca 0,5 m under marknivå motsvarande nivån ca + 21,5. Inom högre terräng bedöms permanent grundvattenyta ligga på stort djup nere i berget företrädelsevis av betydande mängd i sprickzoner. Vattnet transporteras framförallt på bergöverytan och i förekommande dikesstråk till undersökningsområdet. De topografiska förhållandena gör att området närmast Lillebyvägen tillförs relativt mycket ytvatten i samband med regn från bergspartiet i söder där nederbörden till mycket liten del infiltreras. Ett av uppsamlingsområdena är en lågpunkt markerad på plan väster om servicehuset där stående vatten förekommer vid fuktig väderlek. Vidare finns ett dike väster om receptionen som går parallellt mellan de två parkeringsplatserna. 4.5 Stabilitet Alla områden med större nivåskillnader består av berg och tunt jordtäcke på berg. På de ställen där lera och sand återfunnits är lutningen försumbar, vilket innebär att stabiliteten i planområdet är tillfredsställande. Beträffande stabiliteten för berg och block hänvisas till avsnittet 4.3 BERG. 4.6 Sättningar I de låglänta delarna där lera förekommer är det sannolikt att sättningar uppstår om leran belastas ytterligare. Av utförda sonderingar och enstaka CRS-försök ( 2 st) bedöms leran vara normalkonsoliderad vid en framtida antagen grundvattennivå belägen på ca 1 m djup under nuvarande marknivå. Teoretiskt skulle sättningar av storleksordningen ca cm kunna utbildas i leran där mäktigheten är som störst om exv 20 kpa tilläggslast påförs leran, vilket motsvarar en meters fyllning med krossmaterial. Längst i öster är det sättningsgivande skiktet mindre vilket innebär att sättningar vid samma tillskottslast sannolikt understiger 10 cm. Befintliga sättningar sannolikt i kombination med ett begränsat förstärkningslager ev bestående av sand syns tydligt inom hårdgjorda ytor i väster i samband med regn. 10 (12)

11 F:\LILLEBY\DEL 2_FK_.docx Kort 9 taget mot öster vid parkering väster om infarten till camping. 4.7 Markradon De erhållna mätvärdena från Radonmätningen indikerar värden som innebär normalradonmark. Förutom på planritningen redovisade mätvärden med enheten Bq/kg Ra-226 har strålningen mäts i μsv/h och värdena varierar från 0,05 μsv/h 0,14 μsv/h. Jorden skall därför klassas som normalradonmark. 4.8 Befintliga anläggningar och verksamheter Inom planområdet finns förutom hårdgjorda ytor även befintliga byggnader och mycket ledningar såväl i mark som luftburna. 5 Geotekniska rekommendationer 5.1 Grundläggning av byggnader Vanliga byggnader en- eller tvåplan bör - med hänsyn till förekommande lös lera - utföras med någon form av grundförstärkning i form av pålning eller kompensation med lättfyllning. Under förutsättning att framtida byggnader utgörs av mindre lättare campingstugor bedöms det dock vara möjligt att inte utföra någon grundförstärkning, förutsatt att 11 (12)

12 F:\LILLEBY\DEL 2_FK_.docx konstruktionen sättningar och konstruktionen kan fördela lasterna. Beräkningsmässigt uppstår sättningar, men viktigast är att inte några skadliga differenssättningar uppstår. Hus bör således inte placeras med ena halvan på berg och andra delen på lös lera. Viktigt är att hänsyn även tas till nivåsättningen vilket innebär att sättningar ökar avsevärt om marknivåerna höjs. 5.2 Kompletterande undersökningar Med hänsyn till rådande förhållanden med stora variationer när det gäller jorddjupen och framtida byggnation bedöms något enstaka kompletterande borrhål med ytterligare analys av lerans sättningsegenskaper nödvändig i ett senare skede när projekteringen skall utföras. En detaljerad bergbesiktning och bestämning av omfattning av rensning av block och bultars lägen skall också utföras i ett senare skede anpassat efter byggnationen. WSP Samhällsbyggnad Michael Engström 12 (12)