PM Planeringsunderlag Geoteknik Detaljplan Norrmalm 1:1, Sagavallen Borås Stad Reviderad

Transkript

1 Borås Stad Reviderad Upprättad av: Anita Turesson / Sara Jorild Granskad av: Ulrika Isacsson

2 Borås Stad Kund Borås Stad Samhällsbyggnadsförvaltningen Kontaktperson: Agnes Sandstedt Kungsgatan BORÅS Konsult WSP Samhällsbyggnad Box Göteborg Besök: Ullevigatan 19 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm Kontaktpersoner Anita Turesson Tel: Sara Jorild Tel: Innehåll 1 Uppdrag 3 2 Geotekniska undersökningar Utförda undersökningar 4 3 Geotekniska förhållanden Områdesbeskrivning Jordlagerföljd 5 4 Geohydrologiska förhållanden 6 5 Markradon 6 6 Geotekniska rekommendationer Sättningsförhållanden Stabilitetsförhållanden Radonskydd Grundläggning av byggnader Förstärkning 8 2 (8)

3 1 Uppdrag WSP Samhällsbyggnad, avdelning Geo Göteborg, har på uppdrag av Samhällsbyggnadsförvaltningen i Borås Stad utfört en geoteknisk undersökning för Norrmalm 1:1, Sagavallen, beläget inom Borås tätort. Undersökningen skall utgöra det geotekniska underlaget för ny Detaljplan, Norrmalm 1:1, Sagavallen, Borås Stad. Figur 1. Översikt över undersökningsområdet (flygfoto taget från Borås Stad arbetar med att ta fram en ny detaljplan för bland annat en ny förskola vid Sagavallen i Borås. Enligt nuvarande planer skall byggnaden uppföras som en 1-våningsbyggnad om ca 1200 m 2 i norra delen av planområdet, se figur 2 nedan. Planområdet utgörs idag av ett naturområde och Sagavallens fotbollsplan. Då fotbollsplanen ligger på en tidigare våtmark finns misstankar om att fyllnadsmassorna kan innehålla föroreningar. Parallellt med denna geotekniska undersökning har även en miljöundersökning utförts som redovisas i en separat rapport: Översiktlig miljöteknisk markundersökning med uppdragsnummer , daterad (8)

4 Figur 2: Idéskiss över förskola Sagavallen ( ). 2 Geotekniska undersökningar 2.1 Utförda undersökningar Fältundersökning utfördes i november 2013 av WSP Samhällsbyggnad. Den geotekniska undersökningen omfattar slagsondering, trycksondering och skruvprovtagning. Resultatet från undersökningarna redovisas i ett särskilt dokument benämnt Markteknisk undersökningsrapport geoteknik (MUR), daterad Geotekniska förhållanden 3.1 Områdesbeskrivning Planområdets areal är 1 till 1.5 ha och är beläget i norra delen av Borås tätort. Området består idag av ett trädbevuxet naturområde i norra delen och Sagavallens fotbollsplan i söder. Undersökningsområdet gränsar till Kråkekärrsgatan i väster, Döbelnsgatan i öster och bostadshus i norr och söder. Marken sluttar brant nedåt från bostadsområdet i norr, från nivån ca +162, och nordöst, från nivån ca +166, ned mot söder, för att plana ut på ca +158 i naturområdet i norra delen av planområdet. Marken sluttar därefter brant mot söder ner mot fotbollsplanen som ligger på nivån ca (8)

5 Foto 1. Bilder tagna vid fältbesök Jordlagerföljd Undersökningsområdet har delats in i två delområden; naturområdet i norr och fotbollsplanen i söder. Planerad byggnad kommer ligga inom naturområdet i norr. Naturområde Jorden inom naturområdet består överst av ett lager av mulljord/mullhaltig sand som ställvis underlagras av ett tunt lager av torv, därunder finns en siltig morän som vilar på berg. Mulljorden/den mullhaltiga sanden/torven har en mäktighet mindre än 1m. Slagsonderingarna har fått stopp på ca 3 och 6,5 m djup under markytan. Mulljorden är grusig, sandig och har en mäktighet på 0.5 m i undersökt punkt. Vattenkvoten ligger på ca 30%. Den mullhaltiga sanden är grusig och har en mäktighet på ca 0.9 m i undersökt punkt. Vattenkvoten ligger mellan 15-20%. Torv har återfunnits i naturområdets nordvästra del. Torvens tjocklek är ringa, endast 0,2 m i undersökt punkt, och har inslag av sand. Uppmätt vattenkvot är ca 85 %. Moränen är en sandig Siltmorän vilket betyder att den innehåller minst 40% silt. I provtagen punkt innehåller den torvkörtlar och har en vattenkvot på 36%. Moränens mäktighet att inte undersökts. I borrpunkt W13-2 kan dock moränens tjocklek överstiga 6 m. Moränen har i västra delen av naturområdet mycket lös till lös lagringstäthet ned till mellan 1 och 1,5 m djup under markytan, medan moränen i centrala delarna av undersökningsområdet har mycket lös till lös lagringstäthet ned till ca 0,5 m djup under markytan. 5 (8)

6 Berget ligger sannolikt ytligt inom stora delar av naturområdet. Slag och trycksonderingar visar stopp på berg eller block på mellan ca 1 till 3 meters djup under markytan med undantag för slagsonderingen i borrhål W13-2 i västra delen som har fått stopp i moränen på ca 6.5 meters djup under markytan. Fotbollsplan Inom delområdet för fotbollsplanen består jorden överst av fyllning, därunder torv som underlagras av siltig morän som vilar på berg. Samtliga undersökningar inom fotbollsplanen består av skruvprovtagningar. Fyllningen består av grusig sand och torv och är mellan 0.2 till ca 1 m tjock. Torv som ibland har inslag av dy förekommer med mäktigheter mellan ca 1 till 2.5 m. Moränen är sandig siltig och av ringa mäktighet; upp till ca 2 m. Berget har inte undersökts närmare. I vissa av provtagningspunkterna har provtagningen avslutats mot förmodat berg. I dessa undersökningspunkter återfinns förmodat berg på ett djup på mellan ca 1.5 till 2,5 m. Under västra delen av fotbollsplanen återfinns berget på större djup än 3 m under markytan. 4 Geohydrologiska förhållanden Grundvattenytan kan antas följa markytans topografi och i moränen ligga någon eller några meter under markytan. Dock kan grundvattenytan variera avsevärt beroende på årstid och nederbördsförhållanden. Grundvattenytan i naturområdet var inte mätbar vid observation i öppna skruvborrhål. Detta innebär att grundvattenytan här ligger på ett större djup än 1 m under markytan. 5 Markradon Området klassificeras som högriskområde då två av tre mätningar i jordluften ligger över gränsen för högradonmark. Detta innebär att marken huvudsakligen består av högradonmark. Beträffande mätningarnas utförande och resultat, se Markteknisk undersökningsrapport geoteknik. 6 Geotekniska rekommendationer 6.1 Sättningsförhållanden Sättningsförhållandena inom fotbollsplanen är ogynnsamma, eftersom organiska jordar är mycket sättningsbenägna. Även relativt små belastningar från byggnader eller uppfyllning skulle alltså här ge betydande sättningar. Byggnation inom detta område skulle därför innebära att någon form av förstärkningsåtgärd skulle krävas, förslagsvis urgrävning och återfyllning (se nedan). Sättningsförhållandena i naturområdet är mycket goda under förutsättning att några enstaka förstärkningsåtgärder vidtas. Dessa åtgärder omfattar avschaktning av 6 (8)

7 befintlig mullhaltig ytjord och torv, upp till ca 1 m i västra delen av undersökningsområdet, under blivande byggnader och uppfyllningar, samt att förekommande jord med mycket lös till lös lagringstäthet packas. 6.2 Stabilitetsförhållanden Stabilitetsförhållandena i torven är mycket ogynnsamma, med hög risk för markgenombrott redan vid små belastningar. Den organiska jorden skall därför schaktas bort under uppfyllningar, byggnader och hårdgjorda ytor. Stabilitetsförhållandena i morän kan generellt sett sägas vara goda och någon risk för spontana skred eller ras finns inte. 6.3 Radonskydd Enligt gällande anvisningar från Boverket skall byggnader på högradonmark uppföras radonsäkert, vilket innebär att högre krav ställs på byggnadens täthet mot inläckande jordluft. För mer information se Radonboken, förebyggande åtgärder i nya byggnader (Clavensjö & Åkerblom, 2004). Det innebär att särskilda åtgärder i detta fall måste vidtas för att skydda byggnaden mot inträngning av markradon. Hus grundlagda på högradonmark skall utföras radonsäkert. Vid radonsäkert utförande ställs höga krav på att byggnaden är tät mot inläckande jordluft. Någon av följande kombinationer brukar kunna användas. Kantförstyvad betongplatta utförd så att den blir så tät att jordluft inte kan sugas in i huset. Genomföringar av rör görs lufttäta. I det kapillärbrytande lagret under huset läggs dräneringsslangar. Dessa kopplas samman till ett rör som dras upp genom huset eller ut till plattans ytterkant. Om lufttrycket under huset måste sänkas, monteras en fläkt på röret. Alternativt Ventilerade luftspalter byggs in i golv och eventuella källarväggar Rörgenomföringar görs lufttäta Texten ovan är saxad ur Åtgärder mot radon i bostäder som givits ut av Boverket m.fl. (Statens råd för byggnadsforskning, Stockholm, G14:1990). 6.4 Grundläggning av byggnader Grundläggning av byggnader kan utföras med grundplattor på konventionellt sätt; på naturligt lagrad morän, på uppfyllning samt på återfyllning efter urgrävning av organisk jord. Förekommande jord med lös till mycket lös lagringstäthet packas. All uppfyllning och återfyllning för byggnader utförs enligt AnläggningsAMA 10 CEB.212. Även grundläggning på berg och på packad sprängbotten kan bli aktuell, eftersom man bör räkna med att berget, främst inom moränmarken, kan påträffas på litet djup under markytan. Beroende på nivåsättning av byggnader och parkeringsytor kan således bergschakt komma att bli aktuell. 7 (8)

8 Golv kan utföras som golv på mark. All organisk jord skall dock schaktas bort under blivande byggnader Förstärkning Om byggnader skall uppföras och hårdgjorda ytor anläggas inom fotbollplanen och västra delen av naturområdet krävs grundförstärkning genom förslagsvis urgrävning av den organiska jorden och återfyllning med sprängsten. Inom moränområdet krävs endast avschaktning av ytjorden, som utgörs av mulljord, samt att förekommande jord med mycket lös till lös lagringstäthet packas. Urgrävning innebär i huvudsak att torv, men också eventuellt förekommande dy och gyttja samt silt och lera om sådan jord skulle förekomma i övergången till underliggande sand eller morän, tas bort. Urgrävningsdjupet kommer inom västra delen av naturområdet uppgå till som högst ca 1 m. Om byggnation blir aktuell inom fotbollsplanen kan urgrävningsdjupet komma att överstiga 3 m. Vid mindre urgrävningsdjup kan återfyllningen utföras i torrhet med gruskrossmaterial eller annan friktionsjord. Vid urgrävningsdjup större än ca 1,5 à 2 m kan urgrävning och återfyllning delvis utföras under vatten, varvid sprängsten eller annan sten- och blockrik jord används för återfyllning i botten tills fyllningen når över vattenytan och packning kan utföras. När torvdjupen är större, vilket endast undantagsvis är fallet kan nedpressning tillgripas. Marken fylls då med sprängsten vilket skapar en kraftig överförhöjning vid tippfronten. Sprängstenen pressas då ned mot fasta bottenlager och torven trycks upp framför fyllningsfronten. Denna metod är tillämplig framförallt där torven har en tjocklek av 3-4 m eller mer. Endast enklare byggnader kan markgrundläggas direkt på terrassytorna. Torven inom fotbollsplanen har dock sedan 40-talet varit belastad av ca 0,5m sand och har således redan konsoliderat något. Möjligheten finns därför att grundlägga hårdgjorda ytor på befintlig torv genom att först lägga ut exempelvis ett geonät. Marken kommer fortsatt att sätta sig men geonätet innebär att man reducerar differenssättningarna. För att minimera lasten på torven bör uppfyllnader undvikas och parkeringsytor o dyl. anläggas i nivå med befintlig markyta i så stor utsträckning som möjligt. WSP Samhällsbyggnad Geo Göteborg Anita Turesson och Sara Jorild 8 (8)