Detaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen

Transkript

1 Beställare: Vectura Consulting AB Att: Ulrika Isacsson Box GÖTEBORG Detaljplan för samlingslokal vid Tuvevägen Bergab Projektansvarig Kristian Nilsson Handläggare Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Radonundersökning Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rasrisk rapport.doc

2 Bergab i Innehållsförteckning 1 Allmänt Geologi Bergstabilitet Åtgärder... 5 Bilaga 1 Fotodokumentation... 7 Bilaga 2 Planritning L:\UPPDRAG\ Radonundersökning Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rasrisk rapport.doc

3 1 (14) 1 Allmänt På uppdrag av Vectura Consulting AB har Bergab Berggeologiska Undersökningar AB utfört en bergteknisk besiktning inom detaljplan för en samlingslokal vid Tuvevägen på Hisingen, Göteborgs stad. Fältundersökningen utfördes den 16 september Den bergtekniska besiktningen har utförts som en okulär undersökning av förekommande berg i dagen. Vid besiktningen har berggrunden karterats med avseende på bergarter, strukturer och förekomst av lösa block. Strukturers orientering har uppmätts. Vid besiktningen har områden med bedömd risk för ras och blocknedfall identifierats. I föreliggande rapport ges förslag till åtgärder för att höja stabiliteten i naturliga slänter samt i slänter vid eventuell bergschakt. En kostnadsbedömning av dessa åtgärder ges även. Området som undersökts ligger på västra sidan av en mindre bergsrygg med c:a nord-sydlig utsträckning. Bergsryggen höjer sig c:a 30 m över omgivande terräng. En befintlig fastighet angränsar till området i norr och inom området finns rester av grundläggning av numera rivna fastigheter. Wieselgrensgatan Tuvevägen Figur 1. Flygbild över aktuellt område (rött). L:\UPPDRAG\ Radonundersökning Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rasrisk rapport.doc

4 2 (14) 2 Geologi Bergarter Berggrunden består av en ljust röd, medelkornig granit (RA-granit) med svag mineralorientering som lutar c:a 40 mot väst. Glimmerhalten uppskattas okulärt till 5-10 %, förekommande som distinkta mineralkorn i graniten. Blottade partier uppvisar viss grusvittring. Mer omfattande grusvittring förekommer i ett c:a 40x10 m stort parti i den norra delen av slänten, markerat med rött på planritningen i Bilaga 2. Pegmatit förekommer allmänt. I den södra delen noteras även en grå till svart, slirig, finkornig, glimmerrik amfibolit underlagrande den ljust röda graniten. Figur 2. Ljust röd granit med svag mineralorientering. L:\UPPDRAG\ Radonundersökning Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rasrisk rapport.doc

5 3 (14) Figur 3. En slirig, finkornig amfibolit genomslår graniten och (här) pegmatiten. Sprickor Den dominerande sprickriktningen är parallell med den befintliga slänten, d.v.s. sluttar brant mot väst. Dessa sprickor bildar skivor som skärs av branta sprickor som stryker tvärs slänten, och av sprickor som lutar svagt till medelbrant inåt i slänten. Sprickgrupp Strykning/stupning Sprickavstånd Övrigt / ,5-2 m Ställvis 45 lutning / m / ,5-2 m 4 60 /35 enstaka L:\UPPDRAG\ Radonundersökning Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rasrisk rapport.doc

6 4 (14) 3 Bergstabilitet Den befintliga naturliga slänten bedöms idag huvudsakligen vara stabil. Sprickgrupp 1 kan dock bilda skivor som kan bli glidbenägna om underliggande stöd tas bort, vid eventuell jord- eller bergschakt. Ett c:a 40 m långt och 10 m högt parti med kraftigt uppsprucken och grusvittrande berggrund har identifierats i den norra delen av slänten, markerat med rött på planritningen i Bilaga 2. Berggrunden har här spruckit upp i 0,05-0,5 m stora bitar och skivor, parallellt med sprickgrupp 1 till 3. Det förekommer rikligt med utfallna block och stenar nedanför den blottade berggrunden, även material som bedöms ha fallit ut nyligen. Stenar kan tas loss med handen. Nedanliggande slänt är jordtäckt; berggrunden under jordtäcket bedöms vara av samma mycket dåliga kvalitet. Det kan ej uteslutas att det förekommer ytterligare partier med dålig kvalitet i övriga jordtäckta slänter. Ett litet område med grusvittring har t.ex. observerats i slänten norr om partiet beskrivet ovan. Ett c:a 10 m långt och 5 m högt parti med uppsprucken berggrund i den södra delen av området har identifierats, markerat med grönt på planritningen i Bilaga 2. Slänten bedöms dock idag vara stabil. I övrigt bedöms berggrunden ha god stabilitet. L:\UPPDRAG\ Radonundersökning Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rasrisk rapport.doc

7 5 (14) 4 Åtgärder Alternativ 1. Om bergschakt ej skall utföras Om bergschakt ej skall utföras i partiet med mycket dåligt berg i den norra delen av slänten bör detta dock rensas på löst material. Området nätas med Gabionnät eller likvärdigt för att förhindra utfall av stenar på nedanliggande byggnader; alternativt uppförs en konstruktion nedanför slänten för att fånga upp nedfallande material. Slänten bör även besiktigas med jämna mellanrum. Alternativ 2. Om bergschakt skall utföras Då det förekommer partier med mycket dåligt berg är det viktigt att berggrunden inför bergschakt noga täcks av och bergsakkunnig bereds tillfälle att besiktiga slänten inför eventuell bergschakt. Avtäckningen bör ske till minst 1,5 m utanför teoretiskt släntkrön för bergschakt eller tills friskt berg påträffas. Släntlutningar bör anpassas till förekommande naturliga sprickplan ur sprickgrupp 1, d.v.s. med en lutning om c:a ut ur den naturliga slänten. Detta motsvarar en släntlutning på c:a 2:1 till 5:1. Bergschaktsområdets utsträckning bör även anpassas till förekommande bergkvalitet. Om t.ex. bergschakten omfattar endast del av ett dåligt parti kan schaktområdet utökas för att ta med även resten av det dåliga partiet, för att minska behovet av ytterligare förstärkning och underhåll. Förförstärkning bör utföras vid eventuell bergschakt, för att förhindra skivor parallella med sprickgrupp 1 att glida ut. Vid bergschakt i partier med mycket dålig kvalitet skall förförstärkningen utföras i friskt berg med god stabilitet, ovanför det dåliga berget. Avstånd och bultlängder avgörs efter besiktning. Efter eventuell bergschakt rensas framsprängda slänter på löst material och bergsakkunnig tillkallas för bedömning av behov av ytterligare förstärkning såsom bultning och nätning. Nätning (eller uppfångande konstruktion) utförs vid det mycket dåliga partiet i den norra delen av slänten. L:\UPPDRAG\ Radonundersökning Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rasrisk rapport.doc

8 6 (14) 5 Kostnadsbedömning Om bergschakt ej skall utföras Åtgärd Antal À-pris Summa Rensning av dåligt 3 dagars arbete för kr/tim kr parti, c:a 40x10 m stort tons grävare Nätning *) 400 m kr/m kr Om bergschakt skall utföras Åtgärd Antal À-pris Summa Förförstärkning, 50 m 30 st bultar **) kr lång sträcka kr/bultmeter Nätning *) 500 m kr/m kr *) Uppfångande konstruktion tas ej med i kostnadsbedömningen då en sådan kan utföras på en mängd olika sätt till varierande kostnad. **) Beräknat på en bultlängd om 6 m. Denna bultlängd är dock ej en rekommendation utan endast en uppskattning för att kunna göra en preliminär kostnadsbedömning. för Bergab - Helena Kiel L:\UPPDRAG\ Radonundersökning Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rasrisk rapport.doc

9 7 (14) Bilaga 1 Fotodokumentation Det mycket dåliga partiet i den norra delen av slänten, sett nedifrån. Stora block har fallit ut och fångats upp av byggnadsrester nedanför bilden. L:\UPPDRAG\ Radonundersökning Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rasrisk rapport.doc

10 8 (14) Det mycket dåliga partiet, vy norrut. Större block som fortfarande finns kvar i slänten är instabila. Grusvittring och kraftig uppsprickning i kvarvarande berg ger utfall av material i centimeter- till decimeterstorlek. L:\UPPDRAG\ Radonundersökning Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rasrisk rapport.doc

11 9 (14) Det mycket dåliga partiet och dess avslutning uppåt. Berget ovanför det dåliga partiet är återigen av god kvalitet. L:\UPPDRAG\ Radonundersökning Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rasrisk rapport.doc

12 10 (14) Det mycket dåliga partiet, dess södra del. Det uppspruckna och vittrade berget täcks av jord och gräs som måste tas bort för att kunna bedöma det dåliga partiets utsträckning. L:\UPPDRAG\ Radonundersökning Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rasrisk rapport.doc

13 11 (14) Vid trappan som leder upp på bergsryggen är berget något mer uppsprucket, med undulerande eller trappstegsformade öppna sprickor. Inslag av finkornig mörk amfibolit förekommer. L:\UPPDRAG\ Radonundersökning Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rasrisk rapport.doc

14 12 (14) I den södra delen finns ett parti med uppsprucket berg som idag är stabilt men som bör rensas om marken nedanför ska exploateras. L:\UPPDRAG\ Radonundersökning Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rasrisk rapport.doc

15 13 (14) I övrigt är hällytan idag fint rundad och stabil. L:\UPPDRAG\ Radonundersökning Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rasrisk rapport.doc

16 14 (14) Bilaga 2 Planritning Undersökt område markerat med streckad linje. Instabila partier markerade med rött respektive grönt. L:\UPPDRAG\ Radonundersökning Tuvevägen\Text\Aktuell\Tuvevägen rasrisk rapport.doc