PM Bergteknik Slätten 15:7 m.fl. Sjukhusområdet, Lysekils kommun

Transkript

1 PM Bergteknik Slätten 15:7 m.fl. Sjukhusområdet, Lysekils kommun GRAP Elin Ekman Geosigma AB Reviderad &

2 Uppdragsnummer Grap nr Datum Antal sidor Antal bilagor Uppdragsledare Beställares referens Beställares ref nr Eva Selnert Beställare Lysekils kommun Rubrik PM Bergteknik Kristina Hermansen Underrubrik Slätten 15:7 m.fl. Sjukhusområdet, Lysekils kommun Författad av Datum Elin Ekman Rev & Granskad av Eva Hakami Eva Selnert Datum GEOSIGMA AB geosigma@geosigma.se Bankgiro: PlusGiro: Org.nr: Uppsala Box 894, Uppsala S:t Persgatan 6, Uppsala Tel: Teknik & Innovation Seminariegatan Uppsala Tel: Göteborg St. Badhusg Göteborg Tel: Stockholm S:t Eriksgatan Stockholm Tel: Sidan 2 (14)

3 Innehåll 1 Uppdraget Syfte och omfattning Förutsättningar 4 2 Utförda undersökningar 4 3 Områdesbeskrivning 4 4 Bergtekniska förutsättningar Översiktlig berggrundsbeskrivning Översiktlig geologisk berggrundsbeskrivning Planområdets berggrund Sprickförhållanden Översiktlig bedömning av naturliga bergsslänter och befintliga bergskärningar 7 5 Stabilitetsanalys av bergsslänter Allmänt/Förutsättningar Brottmekanismer Utvärdering av släntstabilitet Kontroll Bergförstärkning 12 6 Grundläggning av byggnad på berg 12 7 Radon 13 8 Slutsatser/Rekommendationer 13 9 Referenser 14 Bilagor 14 Sidan 3 (14)

4 1 Uppdraget 1.1 Syfte och omfattning På uppdrag av Lysekils kommun har Geosigma AB utfört en översiktlig bergteknisk undersökning på Sjukhusområdet i Lysekils kommun. Uppdraget omfattar även en översiktlig utredning av grundläggning av byggnad på berg inom planområdet. Syftet med undersökningen är att utreda de bergtekniska förhållandena inom Sjukhusområdet (fastigheterna Slätten 15:7 m.fl.) i Lysekils kommun som underlag för ny detaljplan. De bergtekniska undersökningarna innefattar en sprick- och hällkartering för det rubricerade planområdet. Under augusti 2018 genomfördes en revidering av innevarande rapport. Revideringen avser att tydliggöra släntstabiliteten enligt utlåtande från SGI (Dnr ). Förekomst av lösa block som medför risk för människors hälsa och säkerhet samt förslag till åtgärder avseende dessa redovisas. 1.2 Förutsättningar Det har inte funnit något arkivmaterial att tillgå gällande tidigare undersökningar och befintliga byggnader. Det finns endast förslag till planerade om- och nybyggnad av byggnader inom planområdet. 2 Utförda undersökningar En häll- och sprickkartering har utförts inom planområdet med syfte att skapa en översiktlig bild av bergstabilitet förhållandena samt en översiktlig utredning av grundläggning av byggnad på berg. Karteringen genomfördes den 1 juni 2017 av Geosigma AB och 12 lokaler undersöktes med avseende på bergarter och spricksystem. Redovisas i MUR (Geosigma, , Grap 17147). Inmätning av sprickor och strukturers orientering utfördes med en Silvakompass enligt högerhandsregeln och redovisas som strykning/stupning (strike/dip). En översiktlig stabilitetsanalys grundad på uppmätta sprickriktningar med avseende på eventuella framtida bergsslänter inom planområdet har utförts. Vid detaljprojektering erfordras därför en platsspecifik bedömning av stabilitet i samband med schaktning utförd av bergsakkunnig. En översiktlig utredning av grundläggning av byggnad på berg har utförts. Vid framtida detaljprojektering av byggnation ska vid grundläggning av byggnad på berg bergsakkunnig utföra en bedömning utifrån de förutsättningar som anges i detaljprojekteringen. 3 Områdesbeskrivning Planområdet är beläget i centrala Lysekil och begränsas av Valbogatan i öst, Lasarettgatan i söder, Långeviksgatan i sydväst, Smedgatan i väst samt berg i norr och är markerat med röd Sidan 4 (14)

5 färg, se Figur 1-1. Markytan sluttar huvudsakligen från den nordvästra delen av området från ca +47 (RH2000) till ca +28 (RH2000) i den sydöstra delen av området. Figur 3-1. Det undersökta området är markerat med en röd linje. Planområdet består i nordöst av berg i dagen. Övriga delar av planområdet består av befintliga byggnader, hårdgjorda ytor och gräsytor. Ytterligare beskrivning av planområdet framgår av MUR (Geosigma, , Grap 17147). 4 Bergtekniska förutsättningar Berghällar och bergsslänter har karterats där berg i dagen förekommer inom planområdet dvs. inom den nordöstra halvan av planområdet. Undersökningslokalernas läge redovisas i bilaga 1, för en fullständig karteringsredovisning se bilaga Karteringsredovisning Berg i MUR (Geosigma, , Grap 17147). 4.1 Översiktlig berggrundsbeskrivning Översiktlig geologisk berggrundsbeskrivning Halvön där Lysekils tätort är belägen domineras av två bergarter. I de sydvästra delarna dominerar Stora Le-Marstransgruppen en kvarts-fältspatrik sedimentär bergart (gråvacka) och i de nordöstra delarna dominerar Bohusgraniten. Det finns även enstaka förekomster av basiska intrusivbergarter. Planområdet ligger i området där Bohusgraniten dominerar. Bohusgraniten är av åldern ca 920 Ma och sträcker sig som ett sammanhängande massiv från Lysekil i söder till norska gränsen. I stort sätt hela Bohusgranitmassivet utgörs av monzograniter som är jämnkorniga, fin- till medelkorniga med en rödgrå eller gråröd färg. Sidan 5 (14)

6 Bohusgraniten är förhållandevis rik på uran och torium (ca 10 respektive 50 ppm). (Lindström, Lundqvist och Lundqvist, 2000) Planområdets berggrund Inom planområdet domineras berggrunden av granit (Bohusgraniten) som är fin- till medelkornig med rödgrå till gråröd färg. Pegmatiter förekommer och i vissa lokaler är förekomsten frekvent. Majoriteten av de pegmatiter som noterades i fält stryker i N-S riktning. Längs planområdets västra och östra gränser samt diagonalt tvärsöver området från sydväst till nordöst löper deformationszoner. Figur 4-1. T.v. Bohusgranit och t.h. Pegmatit (lokal 3). 4.2 Sprickförhållanden Resultatet från sprickkarteringen har analyserats med hjälp av polpunktsanalys som erhållits med programmet DIPS från Rocscience. Fördelningen på sprickorna och dess orientering framgår av stereoplott i Figur 4-2. En sammanställning av identifierade sprickgrupper från sprick- och hällkarteringen redovisas också i Tabell 4-1 nedan. Underordnat förekommer slumpvis sprickor med avvikande orientering. Samtliga sprickor som noterades i fält har råa ytor och ingen förekomst av sprickmineral som kan skapa glidytor. Sidan 6 (14)

7 Figur 4-2. De karterade sprickorna redovisade i polplott med huvudsprickplan. Tabell 4-1. Indelning av sprickgrupper Sprickgrupp Strykning Stupning Kommentarer 1 (1m) 152 ± ± ± 9 Sprickor i nordnordvästlig-sydsydostlig riktning med brant stupning åt nordöst eller sydväst. Sprickorna är råa och undulerande, därav stupar de i olika riktningar. 2 (2m) 275 ± ± 9 En grupp sprickor som stupar brant åt nordnordost. Sprickorna stryker i västnordvästligostsydostlig riktning. Sprickytorna är råa och något undulerande. 3 (3m, 4m) 227 ± 7 53 ± 9 24 ± 12 Sprickgrupp med flack stupning åt nordväst och sydost. Sprickorna stryker åt sydväst och nordost. Sprickorna är råa och undulerar kraftigt. 4.3 Översiktlig bedömning av naturliga bergsslänter och befintliga bergskärningar Majoriteten av de naturliga bergsslänterna inom planområdet är flacka och stupar i sydlig riktning. Inom planområdet förekommer även ett antal skärningar. Dessa är branta och stupar i sydliga, östliga, västliga och nordliga riktningar. Bergsslänten vid undersökningslokal 5 och 6 (se bilaga 1 för undersökningslokalernas läge) är naturlig, flack och stupar åt sydsydöst. Slänten är delvis blockrik och det finns tydliga spår av Sidan 7 (14)

8 tidigare brytning av sten. Släntens flacka lutning samt avstånd till bebyggelse medför att inga block bedöms medföra risk för människors hälsa och säkerhet. Figur 4.3. Naturlig slänt vid undersökningslokal 5 och 6. På ömse sidor om infartsvägen från Smedgatan till Skärgårdshemmet finns bergskärningar. Undersökningslokalerna 1, 2, 3 och 4 ligger inom dessa två skärningar. Båda bergskärningarna är medelbranta och anpassade efter bergets egenskaper och rådande sprickriktningar. Inga block som bedöms medföra risk för människors hälsa och säkerhet har noterats. Figur 4.4. Bergskärningar vid infartsväg från Smedgatan till Skärgårdshemmet. Längs med Smedgatan (undersökningslokal 12) finns en bergskärning som är brant och ca 3 4 m hög. Skärningens orientering är gynnsam i förhållande till de uppmäta huvudsakliga sprickriktningarna. Inga block som bedöms medföra risk för människors hälsa och säkerhet noterades. Sidan 8 (14)

9 Figur 4.5. Skärning längs med Smedgatan. Mellan Lasarettsgatan och sjukhuset (undersökningslokal 11) finns ett grönområde med berghällar. Slänternas stabilitet i detta område är god och inga block som bedöms medföra risk för människors hälsa och säkerhet noterades. Figur 4.6. Berghällar mellan Lasarettsgatan och sjukhuset. En brant bergskärning (undersökningslokal 10) löper längs med en trappa för gångtrafik inom sjukhusområdet. Skärningens storstabilitet bedöms som god dock noterades tre stycken block som bör bevakas eller åtgärdas. Samtliga block finns i skärningen längs med trappan i lokal 10 (se bilaga 1). Block A (figur 4.7) är en tunn och brantstående skiva. Skivan bedöms under rådande förhållanden vara stabil men bör bevakas genom besiktning av bergsakkunnig. Besiktning Sidan 9 (14)

10 bör genomföras var tredje år. Om markarbeten ska genomföras i släntens närhet ska ny besiktning och bedömning av blockets status genomföras innan markarbeten påbörjas. Alternativt kan skivan säkras, förslagsvis genom bultning. Säkring av skivan utföres då i samråd med bergsakkunnig. A Figur 4.7. Block i form av en tunn skiva, markerad med ett rött A. Block B (figur 4.8) är ett kilformat block. Blocket bedöms under rådande förhållanden vara stabilt men bör bevakas genom besiktning av bergsakkunnig. Besiktning bör genomföras var tredje år. Om markarbeten ska genomföras i släntens närhet ska ny besiktning och bedömning av blockets status genomföras innan markarbeten påbörjas. Alternativt kan blocket säkras, förslagsvis genom bultning. Säkring av blocket utföres då i samråd med bergsakkunnig. B Figur 4.8. Block i form av en kil, markerad med ett rött B. Sidan 10 (14)

11 Block C (figur 4.9) är ett block som ligger uppe på kanten av skärningen. Blocket bör åtgärdas genom rensning. I samband med rensning bör ovansidan på skärningen täckas av runt det aktuella blocket så att förekomst av eventuella ytterligare lösa block kan identifieras. Rensning utföres i samråd med bergsakkunnig. C Figur 4.9. Löst block på kanten av skärningen, markerad med ett rött C. Längs med de västra delarna av Skärgårdshemmet (undersökningslokal 7, 8 och 9) löper en ca 1,2 m hög bergskärning. Skärningen är brant men dess orientering är mycket gynnsam sett till berggrundens egenskaper. Inga block som bedöms medföra risk för människors hälsa och säkerhet noterades. Figur Skärning längs med Skärgårdshemmets västra delar. Sidan 11 (14)

12 5 Stabilitetsanalys av bergsslänter 5.1 Allmänt/Förutsättningar Syftet med analysen är att översiktligt utreda stabiliteten i bergsslänter/bergskärningar som kan uppkomma vid framtida byggnationer. 5.2 Brottmekanismer De brottmekanismer som kan förväntas är: a) Kilbrott, dvs. utfall av bergblock avgränsade av sprickytor med ogynnsam orientering i förhållande till slänten. Blocket kan glida ut från slänten längs något av sprickplanen eller längs båda (skärningslinjen). b) plant brott, som innebär att berg glider ur slänten längs sprickplan (glidyta) som är orienterad parallellt slänten. Kan uppstå då sprickans stupning är flackare än släntlutningen. c) stjälpning av skivor, som avgränsas av sprickplan som är orienterade parallellt med, men som stupar brant in mot slänten. Av dessa bedöms de mest sannolika typerna av brott vara kilbrott och stjälpning. Aktuell brottmekanism kommer att vara avhängig riktning och lutning på planerade bergytterslänter i förhållande till den dominerande sprickorienteringen. Sprickornas egenskaper bedöms i allmänhet vara råa utan förekomst av sprickmineral, vilket är gynnsamt ur stabilitetssynpunkt. Sprickorna inom planområdet är undulerande, vilket försvårar en generell bedömning av släntstabiliteten. 5.3 Utvärdering av släntstabilitet I huvudsak bedöms uppmäta sprickriktningar på planområdet vara gynnsamma för släntstabiliteten. Vid detaljprojektering bör dock fördjupad utredning ske av bergsakkunnig då enstaka sprickor och den tänka släntens egenskaper kan påverka förutsättningarna för släntens stabilitet. 5.4 Kontroll Innan utförande av bergschaktarbeten påbörjas ska en bergteknisk besiktning utföras av bergsakkunnig. Detta för att fastställa eventuellt behov av förförstärkning, kompletterande anvisningar för bergschaktens utförande och behov av löpande besiktningar under bergschaktens genomförande. 5.5 Bergförstärkning Vid detaljprojektering bör stabiliteten i första hand säkerställas genom att skapa naturligt stabila slänter i samråd med bergsakkunnig. I vissa fall kan det dock vara nödvändigt att säkra slänternas stabilitet genom att förankra enskilda block genom så kallad selektiv bultning. Läge, riktning på bultarna och typ av bult bestäms av bergsakkunnig. 6 Grundläggning av byggnad på berg Generellt bedöms sprickriktningar och sprickornas egenskaper (råa och inga sprickmineral som skapar glidytor) skapa goda förutsättningarna för grundläggning av byggnad på berg Sidan 12 (14)

13 inom planområdet. Förutsättningarna för grundläggning av byggnad på berg kan påverkas av bland annat tänkta laster, närhet till slänter osv. Vid detaljprojektering av ny- och tillbyggnad ska därför bedömning av bergsakkunnig göras. Vid påbyggnad av ytterligare våningar på befintliga byggnader enligt planförslag bedöms inte bergets stabilitet utgöra begränsande faktor. 7 Radon I berggrunden finns naturligt radioaktiva ämnen (uran och torium) som vilka när de sönderfaller kan ge upphov till radon (gas) och radondöttrar. Även kalium, K-40, ger ett bidrag till den dos man får från gammastrålningen. Enligt Lysekils kommuns översiktsplan (ÖP, 2006) ska ur radonsynpunkt all mark med Bohusgranit klassas som högriskmark. Fyllnadsmaterial bestående av granitkross kan också ge hög radonavgång. Med s.k. radonsäkert byggande kan radongasen förhindras från att tränga in i husen. För nybyggda bostäder, skolor och förskolor kräver Lysekils kommun radonsäkert byggande och uppföljande radongasmätning. Riktvärdet 200 Bq/m 3 får inte överskridas i rumsluft. Detta riktvärde tillämpas även för befintliga bostäder och lokaler för allmänna ändamål såsom t ex skolor och förskolor. (Översiktsplan 2006, Lysekils kommun) 8 Slutsatser/Rekommendationer Uppmätta sprickriktningar och sprickornas egenskaper bedöms skapa gynnsamma förutsättningar för släntstabilitet och grundläggning av byggnad på berg. De block som bedöms kunna medföra risk för människors hälsa och säkerhet bör bevakas eller åtgärdas i samråd med bergsakkunnig. Vid ändrade förutsättningar eller markanvändning kan ny bedömning behöva göras. Vid detaljprojektering av bergschakt och grundläggning av ny- och tillbyggnad på berg ska bergsakkunnig göra en utredning anpassad efter de förutsättningar som anges i detaljprojekteringen. Vid påbyggnad av ytterligare våningar på befintliga byggnader enligt planförslag bedöms inte bergets stabilitet utgöra begränsande faktor. Marken inom planområdet klassas enligt gällande översiktsplan som högriskmark med avseende på radon. Riktlinjer i översiktsplan gällande byggnation och kontroll ska följas. Sidan 13 (14)

14 9 Referenser Lindström M, Lundqvist J, Lundqvist T (2000). Sveriges geologi från urtid till nutid. Studentlitteratur, Lund. Översiktsplan 2006, Lysekils kommun. SGI (9 mars 2016) Hämtad: 28 juni 2017 från: -sakerhet/granskning-och-remisser/planarenden/detaljplan/ Geoteknisk undersökning för detaljplan för sjukhusområdet Slätten 15:7 m.fl., Lysekilskommun. Markteknisk Undersökningsrapport (MUR). Geosigma, Grap Bilagor Bilaga 1 Plankarta med lokalernas placering Sidan 14 (14)

15 Bilaga 1 Plankarta Lokalernas placering Översiktlig bergteknisk undersökning Sjukhusområdet, Lysekils kommun Ritad av: Elin Ekman Granskad av: Eva Selnert Lanmäteriet Datum: A3, Skala: 1: Meter Geosigma AB Stora Badhusgatan Göteborg