Detaljplan för grönområde och tomter norr om Sommarvägen

Transkript

1 Öckerö kommun Detaljplan för grönområde och tomter norr om Sommarvägen Göteborg

2 Detaljplan för grönområde och tomter norr om Sommarvägen Datum Uppdragsnummer Utgåva/Status Slutlig Robin Sjöström Mikaela Bäuml Lena Sultan Uppdragsledare Handläggare Granskare Ramböll Sverige AB Box 5343, Vädursgatan Göteborg Telefon Fax Organisationsnummer

3 Innehållsförteckning 1. Inledning Områdesbeskrivning Allmänt Geologi Resultat Område Område Område Område Område Område Slutsats och rekommendationer i

4 Detaljplan för grönområde och tomter norr om Sommarvägen 1. Inledning På uppdrag av Öckerö kommun har Ramböll Sverige AB utfört en bergteknisk besiktning inom området för detaljplan för grönområde och tomter norr om Sommarvägen. Besiktningen utfördes den 8 april Syftet med besiktningen var att identifiera förekommande rasrisk samt ge åtgärdsförslag. Området består idag till stor del av ett grönområde, avskilt från allmänheten, som delas av intilliggande tomter. Detaljplanen syftar till att möjliggöra en förtätning av befintligt villaområde. 2. Områdesbeskrivning 2.1 Allmänt Planområdet omfattar cirka 4900 m 2 och består av hällmarker med blottat berg och gräs-, moss- och slypartier samt buskar och mindre träd. 2.2 Geologi Berggrunden domineras av gnejs av sedimentärt ursprung (Stora Le-Marstrandformationen). Gnejsen är ställvis bandad med ljusa band med kvarts/fältspat varvat med mörkare glimmerrika band som ofta är småskaligt veckade. Foliationen stryker huvudsakligen i sydostlig nordvästlig riktning med en brant stupning 70-90, men det förekommer även medelbranta foliationsplan i nordöstlig riktning, samt vertikala plan med öst-västlig riktning. Det finns ett antal olika sprickplan inom planområdet, men tre dominerande sprickgrupper har noterats: 1. Branta sprickor i nordlig strykning och 70 stupning mot öst (N /70 E) 2. Branta sprickor, nordöstlig och östlig strykning, stupar 70 mot sydost (N E/70 SE) 3. Subvertikala sprickor med nord-sydlig strykning (N S/subvertikala) Berggrundens foliation i kombination med rådande sprickgeometri orsakar en viss blockighet i en del bergslänter inom aktuell detaljplan. 1 av 13

5 3. Resultat I föreliggande rapport över den bergtekniska besiktningen har detaljplaneområdet delats in i sex delområden, se Figur 1. Bergslänter där rasrisk noterats har i Figur 1 markerats med gult Figur 1. Figuren visar delområde 1-6 inom det aktuella detaljplaneområdet. Gulmarkerade slänter är bergslänter där rasrisk noterats. 2 av 13

6 3.1 Område 1 Område 1 domineras av en bergslänt i den sydvästra delen av planområdet (se Figur 1). Bergslänten, som ligger sydväst om tomt 2:397 mot parkområdet, är 1 3 meter hög och uppdelad i etager, se Figur 2. På etagerna växer sly, buskar, mindre träd och murgröna som sträcker sig ner över kanterna. Hällarna är rundade men småblock förekommer och ett fåtal mellanstora block (ca 0,5 x 0,5 m) bedöms instabila, se Figur 3 och Figur 4. Ställvis skapar sprickigheten skivighet. Figur 2. Bergslänt i etager i område 1. Foto taget åt nordost. Figur 3. Rasbenäget block i mitten av slänten. Foto taget åt nordost. 3 av 13

7 Figur 4. Rasbenäget block i bergslänten. Foto taget åt öster. 3.2 Område 2 Område 2 utgörs av en central del av planområdet (se Figur 1). I den norra delen av område 1, där det går över till område 2, breder berget ut sig i en större rundhäll som sedan mjukt sluttar nedåt 1 2 meter, se Figur 5. Figur 5. Rundhäll som sluttar mjukt mot område 2. Foto taget åt nordost. Det finns ett flertal mindre (ca 0,5 m), mjukt rundade berghällar som är moss- och slybeväxta och en större, 1 1,5 meter hög, berghäll i den centrala delen av område 2, se Figur 6. Inom området finns även många träd. Området kantas av 4 av 13

8 en 2 3 meter hög berghäll i norr, som har småblock vid släntfot, se Figur 7. En del av blocken är rundade och ser ut att utgöra en gammal stenmur. Figur 6. Större berghäll i mitten av område 2. Foto taget åt nord-nordväst. Figur 7. Större berghäll i områdets norra kant med blockblock vid släntfot. Foto taget åt norr. 3.3 Område 3 Område 3 är den nordöstra centrala delen i planområdet (se Figur 1) och utgörs av en liten höjd/platå omringad av lägre, 1 2 meter höga, rundade berghällar, se Figur 8 och Figur 9. Småträd och sly förekommer samt mindre ormbunkssnår. Berget är moss- och gräsbeväxt. Berget breder ut sig i en längre, plan och mjuk häll åt sydöst, mot tomt 2: av 13

9 Figur 8: Platå som kantas av lägre, mjuk berghäll. Foto mot nord-nordväst l Figur 9. Lägre berghäll som kantar platå som sedan breder ut sig mot tomt 2:355. Foto mot sydöst. Vid en berghäll i den sydvästra delen av området finns en uppsprucken berghäll med småblock vid släntfot, se Figur av 13

10 Figur 10. Område med träd, ormbunkssnår och mindre berghällar. Foto taget åt nordost. Ner mot fastigheter 2:773, 2:780 och 2:781 finns lägre berghällar som inte kan inspekteras på nära håll, men som ej bedöms utgöra någon rasrisk, se Figur 11. Figur 11. Lägre berghällar vid fastigheter 2:773, 2:780 och 2: av 13

11 3.4 Område 4 Område 4 är den sydvästra delen av planområdet och består delvis av moss- och gräsbeväxta, rundade småhällar, se Figur 12. Nära bostaden inom fastighet 2:697 finns ett par lägre, plana hällar, men på grund av den låga topografin bedöms de ej vara rasbenägna, se Figur 13. I öster finns en högre slänt, nära bostad på tomt 2:355, med blockigt berg med viss rasrisk och mycket vegetation, se Figur 14. Figur 12. Område 4 består delvis av små, mjuka, mossbevuxna hällar. Figur 13. Mindre, plana och mjuka berghällar inne på fastighet 2:697 nära bostaden. 8 av 13

12 Figur 14. Slänt med blockigt berg och mycket vegetation. I den nordvästra delen av område 4 finns en 1 2 meter hög häll som är gräs- och ormbunkebeväxt på toppen och längs sprickplan, se Figur 14. Hällen uppvisar ingen rasbenägen blockighet och bedöms stabil. Figur 15. Gräs- och mossbevuxen häll som bedöms stabil. 3.5 Område 5 Område 5 utgör den nordvästra delen av planområdet(se Figur 1). Området utgörs av mindre, rundade hällar, se Figur 15, samt en cirka 3 meter hög brant ner mot fastigheter 2:772 och 2:389, som avslut på den bergplatå som utgör område 3, se Figur 16. Viss skivighet noteras på den branta bergslänten och det 9 av 13

13 förekommer småblock vid släntfot. Berget längre österut på slänten, där höjden dock är lägre, är mer uppsprucket och rasbenäget, se Figur 17, vilket är utanför planområdet men bör hållas under uppsikt. Småträd och sly förekommer och berget är moss- och gräsbeväxt. Sprickor och etager är gräs- och ormbunksbeklädda. Figur 16. Mindre berghällar som är rundade och ej rasbenägna. Foto mot nordväst. 10 av 13

14 l Figur 17. Högre berghäll mot fastigheter 2:772 och 2:389 som uppvisar viss skivighet. Foto mot sydväst. 11 av 13

15 Figur 17. Lösa block som kantas av vegetation, vilket medför rasrisk. 3.6 Område 6 Område 6 är ett smalt område mellan de intilliggande fastigheterna 2:92 och 2:781 (se Figur 1). I området finns plana, låga hällar som är mossbeklädda, se Figur 18. Viss blockighet noteras i den sydöstra delen av området, men på grund av den låga topografin utgör de ingen rasrisk. Figur 18. Plana, låga hällar i område 6. Foto mot nordväst. 12 av 13

16 4. Slutsats och rekommendationer Planområdet uppvisar till stor del god stabilitet men rasrisk förekommer längs bergslänter i område 1, område 4 och område 5, se Figur 1. Bergslänter rensas i samband med markentreprenaden. Vid orört läge bedöms ingen rasrisk föreligga. Nedanför vissa av slänterna ligger husbyggnader som begränsar utrymmet och åtkomsten, varför utrustningen för bergarbetena måste anpassas till dessa förhållanden. Om sprängningsarbeten ska utföras inom planområdet upprättas inför detta en riskanalys med avseende på vibrationer som omfattar berörda fastigheter och konstruktioner. Sprängningsarbetet ska då anpassas och följas upp efter de max vibrationsvärden som riskanalysen anger. Under hela sprängningsarbetet synas bergskärningarna inom hela planområdet regelbundet för att upptäcka om ras inträffar. 13 av 13