Projekterings PM, Geoteknik. Geoteknisk utredning för detaljplan Kungsberga, Ekerö kommun. Grap 16076

Transkript

1 Grap Projekterings PM, Geoteknik Geoteknisk utredning för detaljplan Kungsberga, Ekerö kommun Geosigma AB Upprättad av: Leyla Nik Stockholm Uppdragsnr:

2 SYSTEM FÖR KVALITETSLEDNING Uppdragsledare: Leyla Nik Uppdragsnr: Grap nr: : Antal Sidor: 11 Antal Bilagor: 0 Beställare: Ekerö kommun Beställares referens: Annika Ratzinger Titel och eventuell undertitel: Geoteknisk utredning för detaljplan Kungsberga, Ekerö kommun Ekerö kommun Projekterings PM, Geoteknik Författad av: Leyla Nik Granskad av: Frank Willer Godkänd av: Maria Torefeldt : : : GEOSIGMA AB Bankgiro: PlusGiro: Org.nr: Uppsala Postadr: Box 894, Uppsala Besöksadr: Vattholmav. 8, Uppsala Tel: Verkstad Uppsala Seminariegatan Uppsala Tel: Göteborg Stora Badhusgatan Göteborg Tel: Stockholm Sankt Eriksgatan Stockholm Tel: Sidan 2 (11)

3 Innehållsförteckning 1 Objekt Syfte Underlag för Projekterings PM Tidigare utförda undersökningar Nu utförda undersökningar Styrande dokument Bebyggelse/Konstruktion Befintlig bebyggelse/konstruktion Blivande bebyggelse/konstruktion/aktivitet Markförhållanden Topografi Jordartsförhållanden Hydrologiska undersökningar Dimensioneringsförutsättningar Geoteknisk kategori och säkerhetsklass Jordens materialegenskaper Friktionsvinkel Stabilitet Sättningar Geotekniska problem och rekommendationer Planerad byggnation Grundläggningsförslag m.m Schaktning Deformationer Kontrollåtgärder Sidan 3 (11)

4 Grapnummer 1 Objekt På uppdrag av Ekerö kommun har Geosigma AB utfört en geoteknisk utredning inför detaljplanen för Kungsberga på Färingsö i Ekerö kommun. Undersökningar har utförts inom fyra delområden i Kungsberga (kv Kungsberga 1:6, 1:7, 1:14, 1:26 och 11:9), se Figur 1. I föreliggande PM redovisas en beskrivning av de geotekniska förutsättningarna inför byggnationen av bostadshus samt rekommendationer för grundläggning. Kungsberga 1:7 A Kungsberga 1:6 B Kungsberga 1:14 D Kungsberga 11:9 C Kungsberga 1:26 Figur 1. Orangea punkter visar läge för utförda sonderingar i aktuellt område 2 Syfte De geotekniska undersökningarna är inriktade på att bestämma jordart, jordlagrens mäktighet och jordens geotekniska egenskaper med avseende på hållfasthet och deformationsegenskaper samt ge grundläggningsrekommendationer för planerade byggnader. 3 Underlag för Projekterings PM 3.1 Tidigare utförda undersökningar Inom de aktuella fastigheterna har inga tidigare undersökningar påträffats vid utförda arkivstudier. Sidan 4 (11)

5 3.2 Nu utförda undersökningar På uppdrag av Geosigma AB har EC Svenska AB under april 2016 utfört geotekniska undersökningar i fält. Utsättning av borrpunkter har utförts av GeoDeal AB. De geotekniska laboratorieundersökningarna har utförts av Sweco Geolab AB. Koordinatsystem SWEREF samt höjdsystem RH 2000 har använts. Resultatet av undersökningarna redovisas i tillhörande Markteknisk undersökningsrapport, MUR, daterad Granskningshandling , Grap Ett platsbesök har utförts av geotekniker Leyla Nik, Geosigma AB. Underlag till den geotekniska fältundersökningen har utgjorts av planbeskrivning, erhållen av beställaren och ledningskartor från ledningskollen. Undersökningspunkterna är fördelade över området med 14 punkter för att få en bild av jorddjup, jordart och geotekniska egenskaper. 4 Styrande dokument De styrande dokumenten för arbetet med de geotekniska undersökningarna är: IEG Rapport 2:2008, Tillämpningsdokument Grunder IEG Rapport 6:2008, Rev 1, Tillämpningsdokument Slänter och Bankar Skredkommissionen Rapport 3:95, Anvisningar för släntstabilitetsutredningar TK Geo 13 Anläggnings AMA 13 5 Bebyggelse/Konstruktion 5.1 Befintlig bebyggelse/konstruktion Utredningsområdet utgörs av omväxlande ängsmark, gräsytor, träd- och slybevuxen mark, hästhagar, befintliga vägar samt berg i dagen. Inom området finns markförlagda ledningar för el, vatten, avlopp, dagvatten, tele- och datatrafik mm. 5.2 Blivande bebyggelse/konstruktion/aktivitet Inom fastigheterna Kungsberga 1:6, 1:7, 1:14, 1:26 och 11:9 planeras bostadsexploatering, bostadshusen planeras ha max två våningar, mer information om planerad bebyggelse saknas i detta skede. 6 Markförhållanden 6.1 Topografi Detaljplaneområdet utgörs omväxlande av ängsmark, träd- och slybevuxen mark samt berg i dagen. Utredningsområdet ligger norr om Kungsbergavägen i området Kungsberga, en tätort på Färingsö i Ekerö kommun och ligger ca 35 km från Stockholms city. Sidan 5 (11)

6 Områdets topografi varierar mellan marknivå ca +18,8 och +21,1 i området A (kv. Kungsberga 1:6 och 1:1:7) och sluttar mot söder. Inom område A finns mestadels ängsmark, en hästhage, träd och berg i dagen. Område B (kv. Kungsberga 1:14) har en marknivå på +20,2 i områdets västra del och på +21,3 i den östra delen och sluttar mot sydväst. Område C (kv. Kungsberga 1:26) har en nivå där mellan +22,5 och +24,1 och utgörs av gräsmatta med äppelträd. Område D (kv. Kungsberga 11:9) är den västligaste delen av detaljeplaneområdet och utgörs av gräsvegetation. Marknivån varierar här mellan ca + 24,3 och ca +25,8. Marken sluttar mot söder, se Figur 1. Samtliga plan och höjdkoordinater i aktuellt PM är angivna enligt följande: Plansystem: SWEREF Höjdsystem RH Jordartsförhållanden De redovisade jordmäktigheterna är uppmätta i provtagningspunkterna och gäller för de specifika punkterna. Således kan mäktigheterna variera mellan punkterna och inom undersökningsområdet. Delområde A Det undersökta området utgörs huvudsakligen av torrskorpelera av varierande sammansättning och mäktighet ovan lera och sandig lera samt silt varvat med tunna lerlager ovan morän på berg. Nedan följer en beskrivning av jordlagerföljden. Inom delområde A, som ligger i den norra delen av detaljeplaneområdet, utgörs jorden överst av torrskorpelera ned till 4 meter i punkt A-16GS01 och sedan av sandig morän ned till 7 meter under markytan. Sonderingarna i detta område har stoppats mot sten, block eller berg mellan 3 till 7 meter under markytan. Jorden är huvudsakligen måttligt till mycket tjälfarlig. Bergnivån inom undersökningsområdet varierar enligt utförda undersökningar mellan +11,8 och +18,1. Delområde B Inom delområde B har lera påträffats i samtliga provtagningspunkter. Torrskorpelera har påträffats i punkt B-16GS01 ned till 3,5 meter, medan finsandig siltig och varvig lera med torrskorpekaraktär påträffats i punkt B-16GS03 ned till 2,5 metersdjup. Lerans mäktighet är ca 3,5 meter. Sanden underlagras av något sandig och något siltig lera. På djupet förekommer rena finsandskikt i den siltiga leran och även finsandiga lerskikt. Viktsonderingarna i delområde B har stoppats mot sten, block eller berg på ca 3 metersdjup under markytan. Jordmäktigheten ökar mot nordväst. Jorden är huvudsakligen måttligt till mycket tjälfarlig. Bergnivån inom undersökningsområdet varierar enligt utförda undersökningar mellan +11,4 och +17,7. Delområde C. I provtagningspunkt C-16GS01 påträffades torrskorpelera med enstaka finsandsskikt i ytlagret ned till 1 meter och där under sandig siltig lera ned till 2 meter. Jordbergsonderingarna i detta område har stoppats mot sten, block eller berg på mellan 1,5 och 4 meters djup. Sidan 6 (11)

7 Jorden är huvudsakligen måttligt till mycket tjälfarlig. Bergnivån inom undersökningsområdet varierar enligt utförda undersökningar mellan +19,1 och +21,1. Delområde D. Inom delområde D i punkt D-16GS01, i östra delen av området, utgörs jorden av finsandig siltig torrskorpelera ned till 1 meter under markytan. Där under finns sandig lera med torrskorpekaraktär ned till en meter för att sedan underlagras av sandig morän ned till 1,5 meters djup. Jordbergsonderingarna har stoppats mot sten, block eller berg mellan ca 1,5 meter och 4 meter under markytan. Jorddjupen minskar mot den nordligare delen av området och är som djupast i mitten av området i punkt D-16GS02. Jorden är huvudsakligen måttligt till mycket tjälfarlig. Bergnivån inom undersökningsområdet varierar enligt utförda undersökningar mellan +20,6 och +24,3. Resultaten redovisas i en markteknisk undersökningsrapport, MUR daterad förhandskopia , Grap Punkternas läge i plan redovisas på ritning 160G1101. Resultaten redovisas som sektioner på ritningarna 300G G Hydrologiska undersökningar Ett grundvattenrör har installerats inom område B undersökningsområdet i sonderingspunkt B16GS03W med spetsen på djupet 3 meter, vilket motsvarar en nivå på +17,9. Grundvattennivån har lästs av vid ett tillfälle i grundvattenrör B16GS03W, installerat Grundvattennivån uppmättes till ca 0,8 m under markytan på nivå (+20,1). För grundvattenrörens läge i plan se ritning 160G1101 samt resultat på ritning nr 300G1102. Sidan 7 (11)

8 7 Dimensioneringsförutsättningar 7.1 Geoteknisk kategori och säkerhetsklass Geoteknisk kategori 2 (GK 2) med säkerhetsklass 2 (SK 2), bedöms vara mest lämplig för blivande schaktarbeten inför nybyggnation inom området, enligt definition i IEG Rapport 2:2008 kapitel 5. Säkerhetsklass 1 (SK 1), enligt definition i IEG Rapport 2:2008 kapitel 4, används vid stabilitetsberäkningar för lednings- och gatuschakt då det finns möjlighet att utföra schakt utan belastning från trafik. Säkerhetsklass 2 (SK 2), enligt definition i IEG Rapport 2:2008 kapitel 4, används vid stabilitetsberäkningar för lednings- och gatuschakt då belastning från trafik inte går att undvika. Val av säkerhetsklasserna ovan gäller vid schakter med grunda glidytor. 7.2 Jordens materialegenskaper Utförda undersökningar visar på stor variation av jorden både vad gäller djup och utbredning i plan. Angivna parametrar är därför avsedda att ge en indikation om förhållandena och avvikelser kan förväntas. Den karakteristiska friktionsvinkeln är baserad på empiriska riktvärden i TK Geo 13 tabell, Tungheten är baserad på empiriska riktvärden i TK Geo 13 tabell Karakteristisk tunghet nedan anges som tunghet över grundvattenyta (γ) och effektiv tunghet under grundvattenyta (γ ). Tabell 7.1. Sammanställning av materialegenskaper Jordlager Parameter Karakteristiskt värde Torrskorpelera Tunghet γ= 18 kn/m³ γ = 10 kn/m³ Friktionsvinkel Φ= 30 Lera med siltskikt Tunghet γ= 18 kn/m³ γ = 10 kn/m³ Friktionsvinkel Φ= 29 Sandig siltig morän Tunghet γ= 20 kn/m³ γ = 11 kn/m³ Friktionsvinkel Φ= 32 Sidan 8 (11)

9 7.3 Friktionsvinkel Utifrån äldre utförda viktsonderingar, empiri har karakteristisk friktionsvinkel i silt- och sandlager utvärderats till mellan 28-32, se Figur 2. Figur 2. Härledd friktionsvinkel med valt värde för området. 8 Stabilitet Undersökning av stabiliteten har inte utförts, topografin och resultaten från de geotekniska undersökningarna gör att undersökningsområdet bedöms vara stabilt. Sidan 9 (11)

10 9 Sättningar CRS- försök för att ta reda på lerans sättningsegenskaper har inte utförts. Leran ska betraktas som normalkonsoliderad, vilket innebär att den inte klarar ytterligare belastning från byggnader, grundvattenavsänkning eller uppfyllning utan att större sättningar uppkommer. Inom lerområdena inom delområde A och B kan sättningar förväntas. 10 Geotekniska problem och rekommendationer 10.1 Planerad byggnation Området skall bebyggas med bostadshus bestående av villor och mindre flerbostadshus. Vägar och ledningar kommer också att byggas. I skrivande stund är inte höjder för grundläggning av hus, vägar och fyllningar kända. Endast ungefärlig placering av husen är i nuläget kända. Något som bör tas i åtanke är att rekommendationer för grundläggning är baserade på få undersökningar per kvarter. Kompletterande undersökningar krävs för säkrare bedömning Grundläggningsförslag m.m. Innan uppfyllning eller grundläggning av husen sker är det viktigt att material av dålig kvalité, så som mulljord avlägsnas. Fyllnadsmaterial under villorna skall utgöras av material valt från gällande Anläggnings AMA. Packning skall utföras enligt gällande anläggnings AMA. Eventuellt fyllnadsmaterial skiljs från bottenplattan med hjälp av en geotextil. Inom områden med lös lera kommer hus att behöva grundläggas på stödpålar med fribärande betongplatta. Vid mindre jorddjup kan plintgrundläggning användas. På delområdena med friktionsmaterial och berg kan grundläggning ske med plattgrundläggning. Inom områden med berg kommer bergsschakt att behöva utföras. Ytterligare rekommendationer avseende bergschaktning och sprängarbeten bör tas fram med hänsyn till föreslagna grundläggningsmetoder. Delområde A På grund av litet jorddjup under Kv. Kungsberga 1:31 rekommenderas plattgrundläggning efter bortschaktning av mulljord. Inom fastigheten Kv. Kungsberga 3:23 och 1:6 där jorddjupen ökar rekommenderas grundläggning på plintar. Inom Kv. Kungsberga 1:7 rekommenderas grundläggning av fribärande betongplatta på spetsburna stödpålar slagna till godkänt stopp i friktion eller på berg. För kontroll av pålens geotekniska bärförmåga kan stötvågsmätning utföras. Sämre jordlager bortschaktas innan grundläggning sker. Delområde B Inom delområde B Kv. Kungsberga 1:14 rekommenderas grundläggning med fribärande betongplatta på spetsburna stödpålar slagna till godkänt stopp i friktion eller på berg. För kontroll av pålens geotekniska bärförmåga kan stötvågsmätning utföras. Sämre jordlager bortschaktas innan grundläggning sker. För större byggnader kan pålning krävas. Sidan 10 (11)

11 Delområde C I den södra delen av delområde C Kv. Kungsberga 1:26 rekommenderas grundläggning med plattgrundläggning vid små jorddjup och med fribärande betongplatta på spetsburna stödpålar i det djupare området i mitten. Sämre jord som mulljord schaktas bort innan grundläggning sker. Delområde D I den södra delen av delområde D Kv. Kungsberga 11:9 rekommenderas grundläggning med plattgrundläggning vid små jorddjup och med fribärande betongplatta på spetsburna stödpålar i det djupare området i mitten. Sämre jord som mulljord schaktas bort innan grundläggning sker. Grundläggning på berg kan komma i fråga Schaktning Då jordarterna inom delområde C och D delvis utgörs av sand erhålls falsk kohesion (jorden är naturligt fuktig och fuktigheten medför att kornen trycks mot varandra och hållfastheten ökar). Falsk kohesion försvinner när jorden blir vattenmättad eller helt torr, varför branta schaktslänter bör undvikas. Jorden inom delområde B är även siltig, vilket innebär att jorden är tjälfarlig och flytbenägen. Vid schaktning i siltig jord finns risk för erosion och skred i schaktslänter vid mycket nederbörd. För att minska risken kan schaktslänten täckas. Bottenuppluckring kan också förekomma i siltiga jordar. Schaktning görs med fördel under tidpunkter med liten nederbörd och låga grundvattennivåer. I den sydligaste delen av delområde B finns vassvegetation vilket tyder på stundtals höga grundvattenytor. Ett kontrollprogram bör tas fram där erforderliga kontroller och gränsvärden i samband med schaktningsarbeten anges. All schaktning ska utföras i enlighet med Anläggnings AMA 13 kap CBB samt Arbetsmiljöverkets handbok Schakta säkert. Schaktning ska utföras på sådant sätt att skador ej uppkommer på befintliga ledningar. De naturligt avsatta jordlagren inom området består delvis av flytbenägna jordarter Deformationer Där jorden består av lera eller är lerskiktad, kan det förväntas uppstå deformationer om marken belastas. För att undvika skadliga deformationer bör därför lera utskiftas innan grundläggning eller ett alternativ där laster förs ned till fastare lager med t ex pålar eller plintar väljas. 11 Kontrollåtgärder Geosigma rekommenderar att fackmannamässiga kontroller/besiktningar av verkliga förhållanden i samband med mark- och grundläggningsarbeten samt att verkliga förhållanden i marken dokumenteras. Ett kontrollprogram bör tas fram där erforderliga kontroller och gränsvärden i samband med schaktnings-, pålnings- och sprängningsarbeten anges. Sidan 11 (11)