DETALJPLAN SKAVEN OCH DEL AV ÖXNERED, VÄNERSBORG

Transkript

1 NOVEMBER 2017 VÄNERSBORGS KOMMUN DETALJPLAN SKAVEN OCH DEL AV ÖXNERED, VÄNERSBORG PM BERGTEKNIK FÖR DETALJPLAN

2

3 ADRESSE COWI AB Skärgårdsgatan 1 Box Göteborg Sweden TLF FAX WWW cowi.com NOVEMBER 2017 VÄNERSBORGS KOMMUN DETALJPLAN SKAVEN OCH DEL AV ÖXNERED, VÄNERSBORG PM BERGTEKNIK FÖR DETALJPLAN PROJEKTNR. A DOKUMENTNR. A B-PME-001 VERSION LEVERANSDATUM BESKRIVELSE UTARBETAT GRANSKAT GODKÄNT MPRS HKEH CHED

4

5 DETALJPLAN SKAVEN OCH DEL AV ÖXNERED, VÄNERSBORG PM BERGTEKNIK FÖR DETALJPLAN 5 INNEHÅLL 1 Uppdrag 7 2 Topografi och översiktlig geologi 8 3 Bergtekniska observationer Områdesbeskrivningar 12 4 Brunnar 22 5 Radonundersökning Allmänt Radonfaror i undersökningsområdet 23 6 Rekommendation och sammanfattning 25

6

7 DETALJPLAN SKAVEN OCH DEL AV ÖXNERED, VÄNERSBORG PM BERGTEKNIK FÖR DETALJPLAN 7 1 Uppdrag På uppdrag av Vänersborgs kommun har COWI AB utfört en bergteknisk utredning för detaljplan avseende byggnation av flerbostadshus, villor och parkområden för kvarteret Skaven, Öxnered (se Figur 1). Figur 1. Utdrag ur plankarta för detaljplan (samrådshandling) där gult indikerar bostäder m.m., rött Skola, bostäder kontor eller sportanläggningar och grönt park- och naturområden.för detaljer se samrådshandling. Syftet med den bergtekniska utredningen har varit att undersöka berg i dagen, bedöma stabilitet i befintliga bergslänter och värdera risken för blockutfall (se kapitel 3). För utredningen har även en översiktlig redovisning av befintliga bergborrade brunnar gjorts (kapitel 4). Mätning av gammastrålning från berghällar eller mätningar avseende radon i jordens porluft har inte ingått i uppdraget. En översiktlig bild presenteras istället med stöd av flyggeofysisk data tillhandahållen av Sveriges geologiska undersökning (SGU) samt översiktliga fältobservationer, se kapitel 5.

8 8 DETALJPLAN ÖXNERD SKAVEN 2 Topografi och översiktlig geologi Detaljplaneområdet har för den geologiska beskrivningen delats upp i ett antal mindre områden, se Figur 2. Dessa består i söder och väster (område A, B, C, E, F, K) främst av blandad kuperad mark med berg i dagen och tätvuxen skog. I östra delen av området förekommer berg i dagen tydligast längs med sjökanten (D, H, I). I den sydvästra delen av planområdet (J) finns åkermark. I de flacka södra delarna (område G) återfinns i delar kalhuggen skogsmark. Enligt höjdkurvor tillhandahållna av beställaren varierar markytan i planområdet mellan nivå ca +97 och Figur 2. Områdesindelning för den bergtekniska beskrivningen. Den svarta rutan visar läget för slänt beskriven i Figur 22.

9 DETALJPLAN SKAVEN OCH DEL AV ÖXNERED, VÄNERSBORG PM BERGTEKNIK FÖR DETALJPLAN 9 Studier av kartor (Figur 3-Figur 5) och ortofoton ger en tydlig indikation på att berg går i dagen över stora delar av planområdet. Större områden med tunt jordlager på berg återfinns också. Två större sprickzoner finns markerade på berggrundskartan (SGU AF 156 8B Vänersborg NO). Viktigast är de nordostsydvästliga plastiska deformationslinjerna. Bergmassan i undersökningsområdet består, enligt den digitala berggrundskartan (SGU), till största del av bergarter med granitisk sammansättning med gnejsiga och ställvis skiffriga strukturer. Inslag av kvarts-fältspatrika sedimentära bergarter som sandsten och gråvacka kan också förekomma. Figur 3. Utdrag ur SGU:s berggrundskarta över detaljplaneområdet Figur 4 och Figur 5 visar SGU:s jordartskarta respektive jorddjupskarta inom detaljplaneområdet. Jorden, som främst består av glaciallera rapporteras vara mellan ca 0 och 10 m mäktig. Största delen av jordtäcket är tunt och mellan 0 och ca 3 meter. I åker- och hyggesdelarna (område J och G) finns möjligheter för större jorddjup. I övrigt se MUR och PM Geoteknik för rubricerat objekt.

10 10 DETALJPLAN ÖXNERD SKAVEN Figur 4. Utdrag ur SGU:s jordartskarta över detaljplaneområdet Figur 5. Utdrag ur SGU:s jorddjupskarta över detaljplaneområdet

11 DETALJPLAN SKAVEN OCH DEL AV ÖXNERED, VÄNERSBORG PM BERGTEKNIK FÖR DETALJPLAN 11 3 Bergtekniska observationer Fältundersökningen i rubricerat område (Figur 6) utfördes under vecka 43, 2017, och innefattade bl.a. kartering av berg i dagen (inkl. mätning av stupning och strykning hos sprickor), bedömning av stabilitet och risk för blockutfall i befintliga bergsslänter. Figur 6. Kvalificerade undersökningspunkter Totalt omfattade fältarbetet 37 undersökningspunkter där strykning och stupning hos sprickor mättes. Punkterna fördelades över hela detaljplaneområdet (Figur 6). I övrigt har slänter och hällar inspekterats över hela detaljplaneområdet. Bergartsvariationen inom detaljplaneområdet är i tillgängliga hällar liten och en mer detaljerad geologisk kartering och redovisning bedöms för detta skede inte

12 12 DETALJPLAN ÖXNERD SKAVEN motiverad. I huvudsak finns en grå till rosa fin till mellankornig granit. Ingen tydlig gnejsighet har observerats vid fältarbetet. Sprickigheten i berget varierar både riktningsmässigt och i frekvens (jämför Figur 7). I delar av detaljplaneområdet är berget sprickrikt med flera korsande sprickset inom någon meter medan berget på andra håll är mer homogent (1-2 tydliga sprickor/10m). Huvuddelen av sprickorna saknar, eller har mkt lite påväxt av sprickfyllnadsmineral. Brant stående (stupning ) sprickor är vanliga över hela området. Dessa lutar mot väst till västsydväst (strykning ). Ytterligare ett brant sprickset med en sprickplanslutning av omkring 70 mot västnordväst har observerats. I tillägg till dessa set har ett flertal sprickor med oregelbunden orientering beskrivits (stupning ). När flera olikriktade sprickset finns närvarande samtidigt kan block frigöras och falla ut. Blockutfall förhindras i större delen av området av de flackt stupande slänterna där släntlutningarna oftast betydligt understiger sprickornas friktionsvinkel (se kapitel för undantag). Figur 7. Stereoplot över strykning och stupning över uppmätta sprickor. Högerhandsregeln har tillämpats. 3.1 Områdesbeskrivningar Se Figur 1 för läge hos de enskilda delområdena Område A Höjdparti vid spår Området består av en större sammanhängande höjd med berg i dagen eller berg med tunt jordtäcke. Berget består av en finkornig-medelkornig grå granodiorit där vissa delar kan vara mer rosafärgade (Figur 8). Granit förekommer också.

13 DETALJPLAN SKAVEN OCH DEL AV ÖXNERED, VÄNERSBORG PM BERGTEKNIK FÖR DETALJPLAN 13 Figur 8. Efter blocknedfall blottat sprickplan. Kompassen visas här endast i egenskap av skalfigur. Bild daterad I berget finns flera korsande sprickset. Mindre block kan falla ut, främst från slänten som vätter mot Älvsborgsbanan i områdets nordvästra delar (Figur 9). Ingen annan fara för blocknedfall har uppmärksammats vid fältarbetet. Inga RA-graniter, pegmatiter eller andra uppenbara radonriskbergarter har påträffats vid fältarbetet. Figur 9. Blottat sprickplan. Utrasade block omkring 1m. Bild daterad

14 14 DETALJPLAN ÖXNERD SKAVEN Område B Ravinen Ravinen som visas i Figur 10 har skurits ut i berg och senare delvis fyllts med jord. Berget består av fin- till medelkornig grå till rosa granit som, åtminstone i synliga delar, är övervägande sprickfattig. Granodiorit förekommer också. Figur 10. Bild tagen från västra ravinkrönet (daterad ). Vita streckade linjer visar ungefärlig lutning hos slänterna (~45 ). Risken för större blockutfall är begränsad vid befintliga släntgeometrier och laster. En detaljbild av bergarten och en spricka visas i Figur 11. Figur 11. Berget vid ravinen. Handen visas enbart som skalfigur. Bild daterad

15 DETALJPLAN SKAVEN OCH DEL AV ÖXNERED, VÄNERSBORG PM BERGTEKNIK FÖR DETALJPLAN 15 Inga RA-graniter, pegmatiter eller andra uppenbara radonriskbergarter har påträffats vid fältarbetet Område C Höjdparti öster om ravinen Område C är nära besläktat med område A och de två områdena har separerats enbart på grundval av den nordost- till sydvästgående ravinformen (se område B, kapitel 3.1.2). Fin- till medelkornig, grå till rosa granit och granodiorit utgör majoriteten av berget i området. Risken för större blockutfall bedöms liten men en del lösa block finns (ex. i Figur 12). Inga RA-graniter, pegmatiter eller andra uppenbara radonriskbergarter har påträffats vid fältarbetet. Figur 12. Bilden, daterad , visar ett lösgjort block i nära insitu-position Område D - Höjdparti Berget i området är normalt rundslipat och uppvisar en del mjuka glaciala former (whale backs, smältvattenformer och påbörjade jättegrytor; se Figur 13). Fin- till medelkornig, grå till rosa granit och granodiorit utgör majoriteten av berget i området. Risken för blockutfall bedöms liten i området. Inga RA-graniter, pegmatiter eller andra uppenbara radonriskbergarter har påträffats vid fältarbetet.

16 16 DETALJPLAN ÖXNERD SKAVEN Figur 13. Sprickfattigt, rundslipat berg. Bild daterad Område E - Höjdparti Området delar karaktär med område A och C men skiljs geografiskt från dessa genom ravinen (område B). Generellt är nu beskrivet område flackare än område A respektive C Område F Häll och skogsområde Fin- till medelkornig, grårosa granit och granodiorit utgör majoriteten av berget i området (Figur 14). Hällar förekommer både som större sammanhängande partier och som mindre utspridda enheter.

17 DETALJPLAN SKAVEN OCH DEL AV ÖXNERED, VÄNERSBORG PM BERGTEKNIK FÖR DETALJPLAN 17 Figur 14. Rundhäll. Ett tydligt sprickplan är markerat av löv och mindre träd i den övre delen av hällen. Bild daterad Ingen fara för större blocknedfall har observerats under fältarbetet. Inga RA-graniter, pegmatiter eller andra uppenbara radonriskbergarter har påträffats vid fältarbetet Område G - Lösmarksområde Området består till största delen av åkermark där jorddjupet begränsar bergtekniska observationer, se MUR/PM Geoteknik. Mindre friliggande hällar förekommer. Ingen fara för större blocknedfall har observerats under fältarbetet. Inga RA-graniter, pegmatiter eller andra uppenbara radonriskbergarter har påträffats vid fältarbetet Område H - Höjdparti Berget består av finkornig grå granit. Ställvis, som i Figur 15, är berget uppsprucket med flera korsande sprickset.

18 18 DETALJPLAN ÖXNERD SKAVEN Ingen fara för större blocknedfall har observerats under fältarbetet. Figur 15. Terrasser i berg. Kvarvarande slänt bedöms under befintliga förhållanden stabil. Bild daterad Inga RA-graniter, pegmatiter eller andra uppenbara radonriskbergarter har påträffats vid fältarbetet Område I - Område med fläckvis berg Området karaktäriseras av ett tunt jordtäcke där berget ibland bryter igenom som mindre hällar (se Figur 16).

19 DETALJPLAN SKAVEN OCH DEL AV ÖXNERED, VÄNERSBORG PM BERGTEKNIK FÖR DETALJPLAN 19 Figur 16. För området typisk häll á ca 2 x 0,7 m. Bild daterad Den grå till rosa finkorniga graniten och granodioriten som påträffas i hela planområdet är i området genombruten av en mindre pegmatitgång (<0,2 m; Figur 17). Inga andra uppenbara radonriskbergarter har påträffats vid fältarbetet. Figur 17. Del av pegmatitgång. Omgivande berg består av granit. Bild daterad

20 20 DETALJPLAN ÖXNERD SKAVEN Område J Åker Berg saknas - se MUR/PM Geoteknik Område K Skjutbanan Bergrundsgeologin är präglad av samma typer av granit och granodiorit som i resterande delområden. Figur 18. Översiktsbild, farlig slänt bakom skjutvallen vid skjutbanan. Bild daterad Flera korsande sprickset förekommer i området vilket gör risken för blockutfall betydande särskilt i slänter som lutar mot sydost eller ost (se ex. i Figur 18). En del slänter så i en vinkel som är mycket nära bedömd friktionsvinkel. Tillgängliga lösa block är dessutom av betydande storlek vilket gör riskerna stora (Figur 19).

21 DETALJPLAN SKAVEN OCH DEL AV ÖXNERED, VÄNERSBORG PM BERGTEKNIK FÖR DETALJPLAN 21 Figur 19. Nedfallna block, ca 1,5 m stora. Bild tagen ca 20 m nordost om Figur 18. Inga RA-graniter, pegmatiter eller andra uppenbara radonriskbergarter har påträffats vid fältarbetet.

22 22 DETALJPLAN ÖXNERD SKAVEN 4 Brunnar Vid sprängning och schaktarbeten kan vibrationer påverka befintliga bergborrade brunnar, ett resultat av dess påverkan kan vara att vattnet i brunnen blir grumligt eller att järn-/manganhalten ökar. Ur SGU:s brunnarkiv har ett antal befintliga vattenbrunnar lokaliserats i närområdet runtom detaljplaneområdet, se Figur 20. Figur 20. Utdrag ur SGU:s brunnsarkiv. Grön och blå fyrkant visar läge för energibrunn, grön, blå och lila droppe visar läge för vattenbrunn

23 DETALJPLAN SKAVEN OCH DEL AV ÖXNERED, VÄNERSBORG PM BERGTEKNIK FÖR DETALJPLAN 23 5 Radonundersökning 5.1 Allmänt Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas vid radioaktivt sönderfall av radium, vilket i sin tur är en sönderfallsprodukt av uran. Radon från marken (berg och jord) är den vanligaste källan till förhöjda radonhalter i inomhusmiljöer. Radon sprids lätt och har en halveringstid på cirka fyra dagar. I berggrunden och i jordlagren finns de naturligt radioaktiva ämnena uran och torium samt den radioaktiva isotopen kalium-40. Halten kalium, uran och torium varierar i olika typer av bergarter på grund av olika bildningssätt och mineralogisk sammansättning. Alla byggnadsmaterial som innehåller bergråvaror från krossat berg eller från mineraljord (främst grus och sand) innehåller också en viss mängd naturligt radioaktiva ämnen. Eftersom byggnadsmaterial som innehåller bergmaterial naturligt avger joniserande strålning, gammastrålning, finns gränsvärden för hur mycket gammastrålning en ny bostad får avge och vilken radonhalt som inomhusluften får ha (BFS 2011:6). Byggnader har i allmänhet ett svagt undertryck mot jordluften och är benägna att dra in markradon. Genom att känna till markförhållanden och fyllnadsmassor kan hälsorisker med radon begränsas genom att anpassa byggnadstekniken och därmed förhindra inläckage av markradon. I nybyggda utrymmen där personer kommer vistas mer än tillfälligt får radonhalten inte överstiga 200 Bq/m³. Denna halt är även ett riktvärde för radonhalten i skolor och allmänna lokaler. Boverkets författningssamling BFS 2006:12 säger även att gammastrålningsdosen i bostäder där människor vistas mer än tillfälligt inte får överskrida 0,3 μsv/h. 5.2 Radonfaror i undersökningsområdet Nu beskrivet uppdrag har inte inkluderat mätning med gammaspektrometer på berg eller mätning i jordluft. Detta gör att endast en mycket översiktlig beskrivning kan göras.

24 24 DETALJPLAN ÖXNERD SKAVEN SGUs flyggeofysiska urankarta (Figur 21), med dess begränsningar, indikerar inte berg som senare i normalfallet ger upphov till höga halter av radon i inomhusluft. Den av SGU utförda karteringen är dock översiktlig och lokala anomalier kan finnas. Figur 21. Sveriges geologiska undersöknings flyggeofysiska karta (Uran) över detaljplaneområdet. Vid en visuell kontroll av berget har endast en mindre pegmatitgång, som skulle kunna ge upphov till höga radonhalter, påträffats. Inga andra RA-graniter, pegmatiter eller andra riskbergarter har påträffats vid fältarbetet. Då berget till stora delar är överväxt med mossa eller överlagrat av ett tunt jordtäcke kan ytterligare pegmatitgångar eller andra problematiska bergarter finnas.

25 DETALJPLAN SKAVEN OCH DEL AV ÖXNERED, VÄNERSBORG PM BERGTEKNIK FÖR DETALJPLAN 25 6 Rekommendation och sammanfattning Byggnation kan genomföras enligt planens intentioner under villkoren beskrivna nedan. I de fall områden behöver plansprängas utförs besiktning och radonmätning på terrassen av bergtekniskt sakkunnig för att säkerställa att massorna får användas som fyllnadsmaterial i området. I samband med detta arbete kontrolleras även utvalda hällar som kommer bevaras. Bergsslänten bakom skjutbanan (område K; se Figur 22) är i dagsläget farlig med avseende på blocknedfall. I nuläget förbättras säkerhetsläget av avspärrningar och skyltar tillhörande skjutbanan. Om områdesanvändningen ändras i och med planens genomförande ska slänten åtgärdas och förstärkas eller området beläggas med restriktion. Figur 22. Område bedömt som farligt med avseende på blockutfall mot sydost. Se Figur 2 för områdets läge. Bergets sprickriktningar ska beaktas vid bergarbeten (ex. utformande av slänter, sprängning för källare, VA-schakt o.s.v.) för att förhindra skador på liv och egendom.

26 26 DETALJPLAN ÖXNERD SKAVEN Anlagda bergsslänter ska, om inga ytterligare geologiska fältarbeten görs, förläggas med en släntlutning som understiger sprickornas friktionsvinkel. Brantare slänter kan tillåtas om erforderlig förstärkning görs. Efter utförda sprängningsarbeten ska besiktning av bergtekniskt sakkunnig göras för att utreda behovet av bergförstärkning. Före och efter större sprängningsarbeten ska förekommande brunnar besiktigas och provtas med avseende på vattenkvalitet.