PM GEOTEKNIK SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET, VARBERGS KOMMUN VATTENTORN, VARBERG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN UPPDRAGSNUMMER /

Transkript

1 SAMHÄLLSBYGGNADSKONTORET, VARBERGS KOMMUN GEOTEKNISK UNDERSÖKNING FÖR DETALJPLAN UPPDRAGSNUMMER / SWECO CIVIL AB HALMSTAD GEOTEKNIK UPPDRAGSLEDARE: ANDREAS STÖLLMAN HANDLÄGGARE: ANDREAS STÖLLMAN GRANSKARE: TOMAS BENNET

2

3 Innehållsförteckning 1 Uppdrag och syfte 2 2 Utförda undersökningar 2 3 Planförslag 2 4 Områdesbeskrivning 4 5 Geotekniska förhållanden Vattentorn Dagvattendammar alternativ 1, Väster Dagvattendammar alternativ 2, Öster 6 6 Hydrogeologiska förhållanden Vattentorn Dagvattendammar alternativ 1, Väster Dagvattendammar alternativ 2, Öster 6 7 Stabilitetsförhållanden Vattentorn Dagvattendamm alternativ 1, Väster Dagvattendamm alternativ 2, Öster 7 8 Geotekniska rekommendationer Vattentorn Dammar 8 1(8)

4 1 Uppdrag och syfte På uppdrag av Samhällsbyggnadskontoret, Varbergs kommun har Sweco i Halmstad utfört en geoteknisk utredning i samband med att aktuellt område ska detaljplaneläggas. Syftet med undersökningen har varit att utgöra underlag för beskrivning av de geologiska, geotekniska samt hydrogeologiska förhållandena för området. Resultaten av den geotekniska undersökningen har utgjort underlag bedömning av grundläggningsförhållandena i området och för rekommendationer för dagvattenhantering. Denna PM Geoteknik syftar till att användas som utredningsunderlag och ska inte ingå som en del av ett förfrågningsunderlag eller annan bygghandling. 2 Utförda undersökningar Sweco har under september månad år 2017 utfört geotekniska undersökningar inom aktuellt område. Undersökningsresultaten har sammanställts i en separat handling benämnd Markteknisk Undersökningsrapport (MUR), Geoteknik, Vattentorn, Varberg, Varbergs kommun, daterad. 3 Planförslag Varbergs kommun planerar att detaljplanelägga området vid fastigheterna Varberg- Träslöv 19:35 samt Varberg-Träslöv 19:36, för att möjliggöra exploatering med avseende på vattentorn samt dagvattendammar. Vid tidpunkten för denna geotekniska utredning fanns inget färdigt planförslag, utan utredningen har utgått ifrån: Granskningshandling, Träslöv 19:35, Befintligt VA, Bilaga 1, daterad , upprättad av Norconsult, erhållen av VIVAB, Granskningshandling, Träslöv 19:35, Föreslagen placering av fördröjningsdammar, Bilaga 2, daterad , upprättad av Norconsult, erhållen av VIVAB, Granskningshandling, Träslöv 19:35, Profil infiltrationsdamm 1, Bilaga 3a, daterad , upprättad av Norconsult, erhållen av VIVAB, Granskningshandling, Träslöv 19:35, Profil infiltrationsdamm 2, Bilaga 2b, daterad , upprättad av Norconsult, erhållen av VIVAB, Granskningshandling, Träslöv 19:35, Profil torrdamm, Bilaga 3C, daterad , upprättad av Norconsult, erhållen av VIVAB, Digital grundkarta, Bastekullen.dwg, erhållen av VIVAB, Vattentornet avses uppföras i betong och ska enligt uppgift ha en magsineringsvolym av ca m 3, vara ca 25 m högt och ha en ytterdiameter av ca 40 m, se figur 1 nedan. Vattentornets föreslagna placering framgår av figur 2 nedan. 2(8)

5 Figur 1 Principskiss, vattentorn Figur 2 Föreslagen placering vattentorn För dagvattenhantering finns två alternativa placeringar av dammar, se figur 3. Alternativ 1 utgörs av två infiltrationsdammar i planområdets västra del och planeras med en yta om vardera ca 3000 m 2. Alternativ 2 utgörs av en torr fördröjningsdamm i den östra delen av planområdet och har en yta av ca m 2. Enligt uppgift ska dammarna utföras med ett minsta djup av ca 0,7-1,0 m under befintlig markyta. Dammarna ska ha till uppgift att omhänderta dagvatten från vattentornets tak samt hårdgjorda ytor kring vattentornet, men även kunna ta emot vattentornets volym i händelse av nödtappning. 3(8)

6 Figur 3. Föreslagen placering av dagvattendammar, alternativ 1 och 2 4 Områdesbeskrivning Nedan beskrivs förhållandena inom områdena för planerat vattentorn respektive dagvattendammar. Vattentorn Området utgörs av den östra delen av Bastekullen som är ett höjdparti med delvis synligt berg i dagen. Området är bevuxet av träd, sly, buskar och gräs. I den södra delen av området går en stengärdesgård i öst-västlig riktning. Markytans nivå vid avvägda undersökningspunkter uppgår till mellan +51,1 och +52,6. Sydväst om läget för planerat vattentorn finns en telemast med tillhörande teknikbyggnad och tillfartsväg från Träslövsvägen i norr. Mellan teknikbyggnaden och vattentornets föreslagna placering finns luftledningar för el. Öster och söder om Bastekullen går en infartsväg till bostadshus och gårdar på södra sidan om Bastekullen. Dagvattendammar Området utgörs av jordbruksmark. I norr angränsar området till Bastekullens höjdparti med förekomst av berg i dagen och i söder till Mabäcken som i huvudsak rinner i västöstlig riktning. Bäckfåran är ca 2-2,5 m djup. Strax sydost om det västra dammplaceringen finns ett mindre parti med berg i dagen. I norr finns en gård med bostadshus och ekonomibyggnad. Markytan inom det västra dammläget sluttar från ca +22,5 i norr till ca +19 i öst respektive ca +18,5 i sydväst. Markytans lutning uppgår som mest till ca 1:10 inom delområdets norra del. 4(8)

7 Markytan i den östra delen av området sluttar mot söder, från +15,5 i nord och nordost till ca +14,5 i anslutning till Mabäcken i söder. Markytans lutning inom det östra dammläget uppgår som mest till ca 1:20. Mellan delområdena uppgår markytans lutning till ca 1:10. I söder, i anslutning till partiet med berg i dagen, finns lokalt större lutningar. Norr om de båda delområdena stiger markytan upp mot Bastekullen. 5 Geotekniska förhållanden 5.1 Vattentorn Jordlagren inom området består av ett tunt mulljordlager vilande på berg. Alternativt saknas jordtäcket och ställvis finns partier med synligt berg i dagen. Mulljordslagrets tjocklek uppskattas till ca 0,1-0,5 m. Lokalt kan tjockleken vara större. Mot söder och öster, i sluttningen ner mot infartsvägen och omkringliggande bostadshus, ökar förekomsten av block och sten i markytan. Vid utförda jord-bergssonderingar inom de östra och södra delarna av tornläget (BK4 och BK5) har sannolikt sprickor eller slag registrerats ner till ca 5,0-5,5 m djup under markytan. Alternativt kan block ha genomborrats vid utförda sonderingar. 5.2 Dagvattendammar alternativ 1, Väster Utförda sonderingar har stoppat mot block eller berg på ca 1,7-6,2 m djup under markytan. Strax sydväst om delområdet finns ett parti med berg i dagen. Jordlagren inom delområdet utgörs överst av mulljord. Mulljorden underlagras inom områdets östra del av lera. Ställvis i den östra delen återfinns ett lager av sand mellan mulljorden och leran. Leran underlagras av friktionsjord av sand. I den västra delen av området har ingen lera påträffats i samband med utförda undersökningar varpå mulljorden underlagras direkt av sand. Mulljorden förekommer med innehåll av sand. Mulljordens tjocklek har uppmätts till 0,2-0,3 m. Leran innehåller silt och sand. Sanden förekommer dels som underfraktion i leran, dels som inlagrade sandskikt. Lerans mäktighet har utifrån utförda sonderingar tolkats till mellan 1 och 3 m. Lerans skjuvhållfasthet har bestämts utifrån utförd CPT-sondering. Den korrigerade, odränerade skjuvhållfastheten varierar mellan ca 40 och 80 kpa. Lerans hållfasthet klassificeras som medelhög till hög. Lerans naturliga vattenkvot har i provtagen undersökningspunkt uppmätts till mellan 20 och 30 %. Konflytgränsen varierar mellan ca 30 och 50 och är ca procentenheter högre än den naturliga vattenkvoten. Sanden är siltig och mäktigheten har utifrån utförda sonderingar tolkats till 0,5-5 m. Utifrån uppmätta spetstryck vid CPT-sonderingar bedöms sanden i allmänhet vara mycket löst till medelfast lagrad. 5(8)

8 5.3 Dagvattendammar alternativ 2, Öster Utförda sonderingar har stoppat i fast lagrad jord, mot block eller berg på ca 3,5-9,5 m djup under markytan. Strax sydost om delområdet finns ett parti med berg i dagen. Jordlagren inom delområdet utgörs överst av mulljord. Mulljorden underlagras av friktionsjord av sand. I den sydvästra delen av området visar utvärdering av utförd CPTsondering att lera finns inlagrat i friktionsjorden på ca 7 m djup under markytan. Mulljordens tjocklek har uppmätts till 0,1-0,4 m. Sanden innehåller lera och silt. Mäktigheten har utifrån utförda sonderingar tolkats till ca 3,0-7,5 m. Utifrån uppmätta spetstryck vid CPT-sonderingar bedöms sanden i allmänhet vara mycket löst till medelfast lagrad. Lerans mäktighet har utifrån utförd CPT-sondering tolkats till ca 1,6 m. Lerans korrigerade, odränerade skjuvhållfasthet varierar mellan ca 40 och 60 kpa. Lerans hållfasthet klassificeras som medelhög. 6 Hydrogeologiska förhållanden 6.1 Vattentorn Inom delområdet har inga hydrogeologiska mätningar utförts. 6.2 Dagvattendammar alternativ 1, Väster I anslutning till dammläget har hydrogeologiska undersökningar utförts i två undersökningspunkter, BK17 och BK18. I punkt BK17 och BK18 har grundvattenrör installerats i friktionsjorden, på 3,8 m respektive 2,2 m djup under befintlig markyta. Grundvattenrören har avlästs en gång under oktober månad I punkt BK17 låg grundvattenytan ca 1,6 m under markytan, motsvarande nivå +17,4. I punkt BK18 låg grundvattenytan ca 0,4 m under markytan, motsvarande nivå +19,1. Det ska observeras att observationstiden varit kort. Grundvattenytan i området fluktuerar över året med hänsyn till årstid och nederbörd. 6.3 Dagvattendammar alternativ 2, Öster I anslutning till dammläget har hydrogeologiska undersökningar utförts i två undersökningspunkter, BK19 och BK20. I punkt BK19 och BK20 har grundvattenrör installerats i friktionsjorden, på 4,2 m respektive 3,5 m djup under befintlig markyta. Grundvattenrören har avlästs en gång under oktober månad I punkt BK19 låg grundvattenytan ca 1,6 m under markytan, motsvarande nivå +12,9. I punkt BK20 låg grundvattenytan ca 0,9 m under markytan, motsvarande nivå +14,3. 6(8)

9 Det ska observeras att observationstiden varit kort. Grundvattenytan i området fluktuerar över året med hänsyn till årstid och nederbörd. 7 Stabilitetsförhållanden 7.1 Vattentorn Jordlagren inom undersökningsområdet utgörs av tunt jordtäcke på berg. Stabiliteten inom området bedöms vara tillfredställande för rådande förhållanden. 7.2 Dagvattendamm alternativ 1, Väster Efter genomförd undersökning kan det konstateras att jordlagren inom delområdet i huvudsak utgörs av friktionsjord av sand. Inom den östra delen av området har lera påträffats. Lerans mäktighet har utifrån utförda sonderingar tolkats till mellan 1 och 3 m. Skjuvhållfastheten klassificeras som medelhög till hög. Markytans lutning uppgår som mest till ca 1:10 inom delområdets norra del. Sammantaget bedöms stabiliteten inom området vara tillfredställande för rådande förhållanden. Dammarna ska utföras som infiltrationsdammar med ett minsta djup av 1 m under befintlig markyta vilket motsvarar nivå ca +18,5 för den norra dammen respektive nivå +17,5 för den södra. Schaktdjupet för den norra dammen uppgår till ca 1-2 m och till ca 1-2,2 m för den södra. Dammarnas slänter läggs i lutning 1:5. Med angiven geometri för dammarna bedöms områdets totalstabilitet vara tillfredställande även för framtida förhållanden. 7.3 Dagvattendamm alternativ 2, Öster Efter genomförd undersökning kan det konstateras att jordlagren inom delområdet i huvudsak utgörs av friktionsjord av sand. Inom den västra delen av området har lera påträffats på ca 7 m djup under markytan. Lerans mäktighet har utifrån utförd sondering tolkats till 1,6 m. Skjuvhållfastheten klassificeras som medelhög. Markytans lutning uppgår som mest till ca 1:20. Sammantaget bedöms stabiliteten inom området vara tillfredställande för rådande förhållanden. Dammen ska utföras som torrdamm med ett minsta djup av ca 0,7 m under befintlig markyta vilket motsvarar nivå ca +13,8. Schaktdjupet uppgår till ca 0,7-2 m. Dammens slänter läggs i lutning 1:5. Med angiven geometri för dammarna bedöms totalstabilitet i delområdet vara tillfredställande även för framtida förhållanden. 7(8)

10 8 Geotekniska rekommendationer 8.1 Vattentorn Vattentornet bedöms kunna plattgrundläggas på berg. Mot bakgrund av påträffade sprickor alternativt slag i samband med utförda jordbergsonderingar inom undersökningsområdets södra och östra del rekommenderas kompletterande undersökningar i detaljprojekteringen för att utreda sprickriktning (strykning och stupning), sprickvidd och sprickornas/slagens utbredning, som underlag för att bedöma slutlig grundläggningsnivå, lämplig arbetsmetod för bergschakt samt eventuellt behov av bergförstärkningsåtgärder. 8.2 Dammar Inom det västra dammalternativet (infiltrationsdammarna) ligger uppmätta och observerade grundvattennivåer över bedömd nivå för blivande dammbotten vilket medför att dammarna får begränsad kapacitet att ta emot och infiltrera dagvatten. Jordarna bedöms även ha låg genomsläpplighet, vilket är ogynnsamt. Risk kan föreligga för att bergets överyta ligger i nivå med eller strax över blivande dammbotten inom den norra dammens östra del med hänsyn till grunda sonderingstopp. Även för det östra alternativet (torrdammen) ligger uppmätta och observerade grundvattennivåer över bedömd nivå för blivande dammbotten. Troligtvis kommer grundvattennivån att dräneras av till nivå för utloppsledningen. Grundvattentillströmningen bedöms bli begränsad i befintliga jordar. Förutsättningarna för infiltration bedöms vara ogynnsamma och således anses det östra alternativet med torrdamm vara det lämpligaste Förekommande jordar med innehåll av silt är i regel flytbenägna vilket skall beaktas, dels vid schaktarbetena i synnerhet vid nederbörd och schakt ner mot grundvattenytan, dels i permanentskedet. För att reducera risken för att jord flyter ut i schaktväggarna skall dammarnas slänter förses med erosionsskydd. 9 Fortsatta undersökningar I detaljprojekteringsskedet utförs erforderliga kompletterande undersökningar. 8(8)