MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM. Rev Örebro

Transkript

1 MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM Rev Örebro WSP Samhällsbyggnad Box Örebro Lars O Johansson

2 / rev MARIESTADS KOMMUN Tjörnudden, Brommösund DETALJPLAN ÖVERSIKTLIG GEOTEKNISK UNDERSÖKNING PM 1. ALLMÄNT På uppdrag av Tjörnudden AB, har WSP Samhällsbyggnad utfört översiktlig geoteknisk undersökning för detaljplan inom Brommösund:1:63 och 1:84 samt Fågelö 1:3 och 4:1m fl, Torsö, Mariestads kommun. Inom detaljplaneområdet planeras tomter för enfamiljshus. 2. GENOMFÖRD UNDERSÖKNING, REDOVISNING Undertecknad har besökt området 2/ Inför detta besök hade beställaren låtit utföra provgropar inom området i 3 lägen. Läget för dessa gropar framgår av bilaga 1. Undertecknad har kontrollerat de geotekniska förhållandena i de utförda groparna, bl.a. genom sticksondering i gropbotten och provtagning på förekommande jord. Undertecknad har även utfört radonmätning med mätare av typ Markus 10 vid 2 av groparna samt i ytterligare 2 punkter. Resultatet av markradonmätningen redovisas i kap. 5, medan punkternas lägen i plan framgår av bilaga 1. Ett upptaget prov i planerat läge för infiltrationsanläggning har undersökts på Sweco Geolab genom siktanalys. Resultatet av undersökningen framgår av bilaga 3. År 2003 har BGAB utfört provtagning på förekommande jord genom skruvprovtagning inom delar av aktuellt område. Resultat från denna undersökning redovisas i bilaga OMRÅDET Området ligger vid östra stranden av Brommösundet på Torsö. Närmast vattnet finns enstaka bostadsfastigheter med trädgårdar och skogsdungar, längre från vattnet öppen åkeroch ängsmark samt bebyggelse i anslutning till väg som leder in mot området. 4. GEOTEKNISKA FÖRHÅLLANDEN Jorden inom området utgörs till stora delar av sediment av främst sand, dock täcks denna lokalt av lera. Även partier med morän och synligt berg i dagen finns inom området, inte minst i anslutning till strandkanten av Brommösundet (Vänern). I bilaga 2 redovisas översiktlig jordartskarta över området inhämtad från SGU (Sveriges Geologiska Undersökning).

3 / rev I provgrop 1 belägen inom Brommösund 1:63 väster om befintligt bostadshus låg gropens botten 1,6 m under markytan. Jorden bestod överst av 0,4 m mulljord följd av siltig lera ned till gropens botten. Sticksond kunde neddrivas genom lera till 2,8 m djup under markytan där friktionsjord påträffades. Gropen var fylld av vatten från 0,8 m djup under markytan. Bild 1; Provgrop i punkt 1. I bildens nedre vänstra hörn syns en äldre avgrävd ledning. Notera även överhänget i schaktväggen mitt i bild. I provgrop 2 belägen inom Brommösund 1:63 öster om befintligt bostadshus låg gropens botten 1,5 m under markytan. Jorden bestod överst av 0,3 m mulljord följd av siltig lera ned till 1,4 m djup. Leran vilade på sand. Gropen var fylld med vatten från 0,5 m djup under markytan. I en brunn belägen i anslutning till provgropen förekom vatten på 1,1 m djup under markytan, där markytan vid brunnen låg ca 0,5 m över markytan vid provgrop 2. Bild 2; Provgrop i punkt 2. Vid denna grop uppmättes högre markradonhalter än i övriga undersökta punkter.

4 / rev I provgrop 3 belägen inom Fågelö 1:84 låg gropens botten på 0,7 m djup. Jorden bestod överst av 0,3 m mulljord följd av sandig siltig morän med inslag av sten. Gropen var fylld med vatten från 0,6 m djup. Sticksondering kunde utföras till 1,2 m djup under markytan från gropens botten, varför den förekommande moränen var lösare lagrad i kombination med vatten. Prov togs på jorden på 0,6 m djup under markytan. Se även kap. 9. Bild 3; Provgrop i punkt 3 där även prov på materialet tagits strax över vattenytan för siktanalys. Inom övriga studerade fastigheter, Brommösund 1:84 och Fågelö 1:3, domineras jorden av sand och morän, delvis blockig, samt vid den senare fastigheten även synliga berghällar. Grundvattennivån inom området kan förutsättas följa vattennivån i Vänern. 5. MARKRADON Mätning av markradonhalt har skett i 4 punkter med följande resultat; Punkt Markradonhalt Klassificering 1 2 kbq/m 3 Lågradonmark 2 78 kbq/m 3 Högradonmark 4 3 kbq/m 3 Lågradonmark 5 2 kbq/m 3 Lågradonmark I 3 av 4 mätpunkter ligger uppmätta markradonhalter under 10 kbq/m 3, vilket är gränsen mellan låg- och normalradonmark. Dock uppmättes i den 4:e punkten markradonhalter som motsvarar högradonmark. Den stora avvikelsen kan bero på variationer hos de geologiska förhållandena inom området. Rekommendationen är därför att jorden skall förutsättas utgöras av högradonmark och att radonmätning skall göras i varje husläge om lägre klassificering skall gälla.

5 / rev Bild 4; Radonmätning vid punkt 4. I anslutning till punkten finns synliga berghällar. 6. BYGGNADSTEKNISKA FÖRUTSÄTTNINGAR Jorden inom området domineras av fastare jordar. I provgrop 1 har 2,8 m siltig lera påträffats, där dock denna bedöms som relativt fast. Det skall dock noteras att denna lera i kombination med vatten kan vara mycket instabil vid schakt, vilket bl.a. kunde noteras vid provgropens slänter. Detta innebär relativt goda byggnadstekniska förutsättningar för uppförande av byggnader. Enfamiljsvillor dimensioneras enligt Boverkets Författningssamling (BFS) 2010:28, EKS 7, kap i Geoteknisk kategori 1 (Gk1) med ett dimensionerande grundtrycksvärde f d = 100 kpa, där jorden består av morän kan f d = 200 kpa väljas. Vid grundläggning på berg används f d = 400 kpa. Den förekommande jorden bör förutsättas tillhöra tjälfarlighetsklass 4 (mycket tjälfarlig jord), även om förekommande sand innebär att lägre tjälfarlighetsklass lokalt kan användas. Det kan rekommenderas att nivåsättningen inom området görs relativt hög för att skapa distans till förekommande vatten, men även för att minska behovet av bergsprängning. De geotekniska förutsättningarna inom området är också gynnsamma vid markuppfyllnader. Markuppfyllnader större än 1 m bör dock ges en tid av minst 3 månader innan de bebyggs för att ge fyllningsjorden tid att komprimeras. Uppfyllning skall ej ske på tjälad jord. Före uppfyllning inom husläge eller grundläggning skall förekommande mulljord schaktas bort.

6 / rev Bild 5; Ytblockig mark i anslutning till undersökningspunkt OMRÅDETS TOTALSTABILITET Totalstabiliteten inom området bedöms som god för markuppfyllnader upp till åtminstone 2 m på plan mark. Se även kap STRANDEROSION Området kan vara utsatt för stranderosion av vågor vid stark sydvästlig vind (de enda fria vindlägena som ger en fri vattenyta att bygga upp vågor på). Dock har erosion under de senaste 50 åren på platsen ej märkbart påverkat strandlinjen. I kommande skeden bör man därför se över risken för sådan erosion och behovet av att erosionsskydda strandlinjen. I en sådan utredning behöver även sjöns botten lodas utanför strandlinjen och ut i sjön samt en beräkning av förväntade våghöjder utföras. En fortskridande stranderosion skulle kunna påverka den totalstabilitet som beskrivits ovan negativt.

7 / rev VATTENHANTERING Den förekommande leran i provgroparna bedöms ej som lämplig för infiltration. I punkt 3 visar siktanalys att moränen på 0,6 m djup med tveksamhet kan användas för markbädd. Sannolikt ligger även grundvattenytan nära markytan vilket ytterligare minskar förutsättningarna för infiltration. Örebro Lars O Johansson Bilagor 1 - Områdesplan 2 - Jordartskarta 3 - Siktanalys Utdrag ur tidigare undersökning av BGAB

8 BILAGA 1

9 BILAGA 2

10 BILAGA 3

11 BILAGA 4.1

12 BILAGA 4.2

13 BILAGA 4.3