Linköpings Kommun. Norrberga 1:294 och del av Sturefors 1:4 inom norra Sturefors. Översiktlig geoteknisk undersökning.

Transkript

1 1 Linköpings Kommun Norrberga 1:294 och del av Sturefors 1:4 inom norra Sturefors Översiktlig geoteknisk undersökning Geoteknisk PM Stadspartner AB Infrateknik/Geoteknik D nr 1161

2 2 Innehållsförteckning 1 Uppdrag 2 Objektbeskrivning 3 Utförda undersökningar 4 Delområden marktyp I 5 Delområde marktyp II 5:1 Jordlagerbeskrivning 5.2 Grundvatten 5.3 Jordens deformationsegenskaper 5.4 Rekommendationer för grundläggning 5.5 Uppfyllnader 5.6 Schakttning 5.7 LOD 5.8 Markradon 6 Delområde marktyp III 6.1 Jordlagerbeskrivning 6.2 Grundvatten 6.3 Jordens deformationsegenskaper 6.4 Rekommendationer för grundläggning 6.5 Uppfyllnader 6.6 Schaktning 6.7 LOD 6.8 Markradon

3 3 7 Delområde marktyp IV 7.1 Jordlagerbeskrivning 7.2 Grundvatten 7.3 Jordens deformationsegenskaper 7.4 Rekommendationer för grundläggning 7.5 Uppfyllnader 7.6 Schaktning 7.7 LOD 7.8 Markradon 8 Delområde marktyp V 8.1 Jordlagerbeskrivning 8.2 Grundvatten 8.3 Jordens deformationsegenskaper 8.4 Rekommendationer för grundläggning 8.5 Uppfyllnader 8.6 Schaktning 8.7 LOD 8.8 Markradon 9 Övrigt

4 4 1 Uppdrag På uppdrag av Teknik och Samhällsbyggnad, Linköpings Kommun har Stadspartner AB Infrateknik/Geoteknik utfört översiktlig geoteknisk undersökning inom rubricerade område. Syftet med undersökningarna har varit att översiktligt redovisa de geotekniska förutsättningarna inom planområdet för exploatering av bebyggelse konsekvenser av uppfyllnader etc. 2 Objektbeskrivning Programområdet avser ett ca 35 hektar stort område beläget mellan befintlig bebyggelse i Sturefors och befintlig järnväg i öster inom norra delen av Sturefors. Området är obebyggt och utgörs omväxlande av åker, ängs och skogsmark. 3 Utförda undersökningar Fält och laboratorieundersökningar har utförts under sommarmånaderna 2006 och redovisas i rapport geoteknik (RGeo) daterad Marktypsindelning se bifogade borrplan G Marktyp I Berg i dagen eller täkt av ett tunt lager lera /morän på berg. Alternativt redovisas även större block på borrplanen. 5 Marktyp II 5.1 Jordlagerbeskrivning Under ett ca 0,1-0,2 m tjockt mulljordslager i markytan förekommer inom de lägre belägna partierna ett tunnare lager av torrskorpa silt/lera ned till ca 1 á 1,5 m djup överlagrande friktionsjord morän. Inom de högre belägna partierna återfinns moränen i dagen. Utförda sonderingar har stoppat mot friktionsjord (morän) av hög till mycket hög relativ fasthet på varierande nivåer mellan ca 1 till 3 m.

5 5 5.2 Grundvatten Grundvattennivån inom området bedöms ligga kring 1 1,5 m under mark. 5.3 Jordens deformationsegenskaper Torrskorpan av silt/lera är väl utvecklad och överkonsoliderad (Cuk 55 KPa). Morän f d ca 200 KPa. 5.4 Rekommendationer för grundläggning Ytlig grundläggning kan ske på plattor eller plintar på morän. Vid grundläggning på torrskorpa av lera, siltig lera begränsas dimensionerande grundtrycksvärde till ca 100 KPa. Ytlig grundläggning av byggnader på torrskorpa av lera överlagrande morän kan normalt ske upp till 3 á 4 våningar. På fast lagrad morän upp till 4 á 5 våningar. 5.5 Uppfyllnader Uppfyllnader med jord bedöms kunna ske upp till ca 1,5 m mäktighet utan att skadliga sättningar av långtidskaraktär uppstår. 5.6 Schaktning Inom området uppkommer ökade kostnader på grund av förekomst av block och berg i samband med grundläggning och ledningsschakter. 5.7 LOD Infiltrationskapaciteten i lera/silt är begränsad. Permeabilitetsvärden varierande mellan 1*10-7 till 1*10-9 m/s. Ytlig och spridd infiltration till grönytor bedöms kunna utföras med hjälp av marklutningar från hus och i kombination med fördröjningsmagasin/stenkista alternativt till grundare svackdike utefter tomtgräns med möjlighet till breddning till allmänt dikes/ledningssystem. Dagvatten bedöms ej kunna tas omhand i slutna nedgrävda perkolationsanläggningar inom området Inom de högre belägna partierna med morän i dagen bedöms infiltrationskapaciteten vara något bättre. Permeabiliteten bedöms ligga kring 1*10-6 m/s till 1*10-7 m/s. Ytlig och spridd infiltration till grönytor bedöms i huvudsak kunna utföras inom tomtmark med hjälp av marklutningar från hus.

6 6 5.8 Markradon Mätningar har utförts med markradondetektor av typ ROAC. I mätpunkt nr 48 uppmättes 16 KBq/m 3, Enligt planverkets klassning hänförs uppmätt mätvärde till normalradonmark med radonskyddande grundläggning. 6 Delområde marktyp III 6.1 Jordlagerbeskrivning Jorden består under ett ca 0,2-0,3 m tjockt lager av lerig mulljord av torrskorpa av lera/silt ned till ca 1,5 á 2 m djup under markytan. Under torrskorpan har i huvudsak fast till halvfast lera överlagrande sand och silt med lerskikt av låg till medelhög relativ fasthet påträffats ned till varierande djup mellan 2 6 m under mark på friktionsjord (morän) av hög till mycket hög relativ fasthet. 6.2 Grundvatten Grundvattennivån inom området har uppmätts variera mellan 1,5 till 2,5 m under mark. 6.3 Jordens deformationsegenskaper Torrskorpeleran är väl utvecklad och överkonsoliderad (Cuk 55 KPa). I underlagrande lera bedöms den odränerade skjuvhållfastheten variera kring ca KPa. I den underlagrande silt/sanden har karakteristiska värden bedömts utifrån jordens sonderingsmotstånd, friktionsvinkel kring 30 och E- modul kring 12 MPa. Jorden bedöms vara konsoliderad för högre belastning än i dag rådande vilket innebär att viss last från byggnader och fyllningar kan bäras upp av jorden utan att sättningar av långtidskaraktär uppstår. 6.4 Rekommendationer för grundläggning Ytlig grundläggning av byggnader kan normalt ske upp till 2 á 2,5 våningar. Dimensionerande grundtrycksvärde vid ytlig grundläggning på torrskorpelera begränsas till 100 KPa.

7 7 6.5 Uppfyllnader Uppfyllnader med jord kan ske upp till ca 1 m mäktighet utan att skadliga sättningar av långtidskaraktär uppstår. 6.6 Schaktning Schaktning med släntlutning 4:1 kan ske ned till ca 2 m djup under mark. Flytjordsproblem uppstår i den siltiga jorden under grundvattennivån. Länshållning av grundvatten vid schakt i den siltiga/sandiga jorden erfordras. Risk finns att påträffa berg och block vid schaktning inom området 6.7 LOD Infiltrationskapaciteten i lera och silt är begränsad. Permeabilitetsvärden varierande mellan 1*10-7 till 1*10-9 m/s. Ytlig och spridd infiltration till grönytor bedöms kunna utföras med hjälp av marklutningar från hus och i kombination med fördröjningsmagasin/stenkista, alternativt till grundare svackdike utefter tomtgräns med möjlighet till breddning till allmänt dikes/ledningssystem. Dagvatten bedöms ej kunna tas omhand i slutna nedgrävda perkolationsanläggningar inom området 6.8 Markradon Mätningar har utförts med markradondetektor av typ ROAC. I mätpunkt nr 14 uppmättes 11 KBq/m 3, i mätpunkt nr 27 uppmättes 101 KBq/m 3 i mätpunkt nr 43 uppmättes 9 KBq/m 3, i mätpunkt nr 44 uppmättes 15 KBq/m 3 samt i mätpunkt nr 61 erhölls ett mätvärde på 11 KBq/m 3. Enligt planverkets klassning hänförs uppmätta mätvärden till normal/högradonmark med dels radonskyddande och radonsäker grundläggning. Enligt uppmätta värden utgörs området i huvudsak av normalvärden med radonskyddande grundläggning. Kompletterande mätningar bör utföras i anslutning till punkt 27 där höga värden har erhållits.

8 8 7 Delområde marktyp IV 7.1 Jordlagerbeskrivning Jorden består under ett ca 0,3 m tjockt lager av lerig mulljord av torrskorpa av lera och silt ned till ca 1 1,5 m djup under markytan. Under torrskorpeleran har i huvudsak skiktad halvfast lera påträffats ned till varierande djup mellan 4 6 m djup på silt/sand av låg till medelhög relativ fasthet. Fastare bottenlager av morän har påträffats mellan 5 9 m djup. 7.2 Grundvatten Grundvattennivån inom delområdena har uppmätts ligga kring1 till 1,5 m under mark. 7.3 Jordens deformationsegenskaper Torrskorpeleran är väl utvecklad och överkonsoliderad (Cuk 55 KPa). Underlagrande halvfast lera har utvärderats ligga med en odränerad skjuvhållfasthet kring ca 30 KPa. I den underlagrande silt/sanden har karakteristiska värden bedömts utifrån jordens sonderingsmotstånd, friktionsvinkel kring 30 och E- modul kring 12 MPa. Den halvfasta leran har utvärderats utifrån utförd CPT sondering. Mellan ca 3 till 5 m djup har lerans överkonsolidering utvärderats till ca KPa. Normalt kan ca 80 % av överkosolideringen utnyttjas vilket innebär ca 40 KPa. Jorden bedöms vara konsoliderad för högre belastning än i dag rådande vilket innebär att viss last från byggnader och fyllningar kan bäras upp av jorden utan att sättningar av långtidskaraktär uppstår. 7.4 Rekommendationer för grundläggning Ytlig grundläggning av byggnader kan normalt ske upp till 2 våningar i kombination med ca 0,7 m uppfyllnad. 7.5 Uppfyllnader Uppfyllnader med jord kan ske upp till ca 0,7 m mäktighet utan att skadliga sättningar av långtidskaraktär uppstår.

9 9 7.6 Schaktning Schaktning med släntlutning 4:1 kan ske ned till ca 2,5 m djup under mark. Flytjordsproblem uppstår i den siltiga jorden under grundvattennivån. Länshållning av grundvatten vid schakt i den siltiga/sandiga jorden erfordras. Risk finns att påträffa berg och block vid schaktning inom området 7.7 LOD Infiltrationskapaciteten är i lera och silt är begränsad. Permeabilitetsvärden varierande mellan 1*10-7 till 1*10-9 m/s. Dagvatten kan ej tas omhand i slutna perkolationsanläggningar. Ytlig och spridd infiltration till grönytor bedöms kunna utföras med hjälp av marklutningar från hus och i kombination med fördröjningsmagasin/stenkista, alternativt till grundare svackdike utefter tomtgräns med möjlighet till breddning till allmänt dikes/ledningssystem. 7.8 Markradon Med hänsyn till områdets geologi bedöms området ligga inom normalradonmark. Enligt planverkets klassning rekommenderas radonskyddande grundläggning. 8 Delområde marktyp V 8.1 Jordlagerbeskrivning Jorden består under ett ca 0,3 m tjockt lager av lerig mulljord av torrskorpelera ned till ca 1 1,5 m djup under markytan. Under torrskorpeleran sker en successiv övergång till halvfast till lös lera med siltskikt ned till varierande djup mellan 4 9 m. Därunder i huvudsak silt/sand av låg till medelhög relativ fasthet ned till varierande djup mellan ca 5 14 m överlagrande friktionsjord (morän) av hög till mycket hög relativ fasthet. 8.2 Grundvatten Grundvattennivån inom området har uppmätts ligga i nivå med markytan i de lägre belägna delarna och ca 1,5 m under mark inom de högre belägna delarna.

10 Jordens deformationsegenskaper Torrskorpeleran är väl utvecklad och överkonsoliderad (Cuk 50 KPa). Lerans odränerade skjuvhållfasthet har på 3 och 5 m djup uppmätts till respektive 15 och 14 KPa. Vattenkvot och konflytgräns på 3 m djup har uppmätts till respektive 87 och 84 % samt på 5 m djup till respektive 67 och 63 %. I den underlagrande silt/sandjorden med en friktionsvinkel kring 29 och E- modul kring 10 MPa. Den lösa lerans deformationsegenskaper framgår av utförda kompressionsförsök av typ CRS. Mellan ca 3 till 5 m djup har lerans överkonsolideringsgrad utvärderats till ca 30 KPa. Normalt kan 80 % av överkonsolideringen utnyttjas vilket innebär ca KPa. Jorden bedöms vara konsoliderad för något högre belastning än i dag rådande vilket innebär att mindre last från byggnader och fyllningar kan bäras upp av jorden utan att sättningar av långtidskaraktär uppstår. 8.4 Rekommendationer för grundläggning Ytlig grundläggning av lätta byggnader kan normalt ske upp till max 2 våningar med inga eller mycket små uppfyllnader max 0,2 m. Med lätta 1 våningshus begränsas fyllningslasten till max 0,6 m. 8.5 Uppfyllnader Området är känsligt för last från uppfyllnader. Uppfyllnader på obebyggd mark kan utföras upp till max 1 m utan att sättningar av långtidskaraktär uppstår. 8.6 Schaktning Schaktning med släntlutning 4:1 kan ske ned till ca 2 m djup under mark. Djupare schakter kräver särskild stabilitetsutredning. 8.7 LOD Infiltrationskapaciteten i lera är begränsad. Permeabilitetsvärden varierande mellan 1*10-9 till 1*10-10 m/s. Dagvatten kan ej tas omhand i slutna perkolationsanläggningar. Den höga grundvattennivån inom området begränsar även möjligheten till djupare förlagda fördröjningsmagasin. Ytlig och spridd infiltration till grönytor bedöms kunna utföras med hjälp av marklutningar från hus och i kombination med grundare fördröjningsmagasin/stenkistor med möjlighet till breddning till allmänt dikes/ledningssystem, alternativt till grundare svackdike utefter tomtgräns med möjlighet till breddning till allmänt dikes/ledningssystem.

11 Markradon Mätningar har utförts med markradondetektor av typ ROAC. I mätpunkt nr 33 uppmättes 15 KBq/m 3, Enligt planverkets klassning hänförs uppmätt mätvärde till normalradonmark med radonskyddande grundläggning. 9 Övrigt För att undvika sättningar vid ytlig grundläggning på lera rekommenderas att vattenkrävande större träd som exempelvis pil, poppel, björk, alm ej placeras i byggnaders närhet på grund av vegetationens uttorkning Redovisade zongränser mellan jord med olika egenskaper har översiktligt bedömts utifrån ett relativt glest antal undersökningspunkter och bör kompletteras i ett detaljprojekteringsskede. Föreliggande undersökning är av översiktlig karaktär. För detaljprojektering av grundkonstruktioner och fyllningar erfordras detaljerad geoteknisk utredning. Stadspartner AB Infrateknik/Geoteknik Gösta Hydén

12