TORSBY KOMMUN SKALLEBY INDUSTRIOMRÅDE PLANERADE INDUSTRILOKALER GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISKT PM GEOTEKNIK. Örebro

Transkript

1 TORSBY KOMMUN SKALLEBY INDUSTRIOMRÅDE PLANERADE INDUSTRILOKALER GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISKT PM GEOTEKNIK Örebro WSP Samhällsbyggnad Box Örebro Lars O Johansson tfn; 019/

2 2 TORSBYS KOMMUN SKALLEBY INDUSTRIOMRÅDE PLANERADE INDUSTRILOKALER GEOTEKNISK UTREDNING TEKNISKT PM GEOTEKNIK INNEHÅLLSFÖRTECKNING Text: 7 sidor 1. ALLMÄNT 2. PLANERAD BYGGNAD 3. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR, REDOVISNING 4. OMRÅDET 5. JORDARTSFÖRHÅLLANDEN 6. GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN 7. MARKMILJÖ 8. GRUNDLÄGGNING, REKOMMENDATIONER 9. DIMENSIONERINGSUNDERLAG 10. SCHAKTNING 11. FYLLNING OCH PACKNING 12. MARKSÄTTNINGAR 13. MARKSTABILITET 14. MARKARBETEN 15. KONTROLL GEOTEKNISK UNDERSÖKNING Se Rapport - Geoteknisk undersökning WSP HÄNVISNINGAR Dimensionering - SGI:s och Svensk Byggtjänsts Plattgrundläggning och Pål grundläggning Schaktbarhet - Byggforskningsrådets rapport R130:1985 Jordens hållfasthet - Vägverkets publ. 1994:15 Jordens benämning - Svensk Standard SS-EN ISO och :2004

3 3 1. ALLMÄNT På uppdrag av Vestre Sverige AB har WSP Samhällsbyggnad upprättat Tekniskt PM Geoteknik för dimensionering av grundläggning samt anvisningar vid markarbeten för rubricerat. 2. PLANERAD BYGGNAD Inom området planeras nya industrilokaler. För placering av lokalerna finns 2 förslag, förslag 1 inom den västra delen av området och alternativ 2 längre österut. 3. UTFÖRDA UNDERSÖKNINGAR, REDOVISNING Geoteknisk undersökning har utförts av WSP Samhällsbyggnad. Resultatet av undersökningen redovisas i rapport (RGeo) upprättad. 4. OMRÅDET Området är beläget inom Skallebys industriområde väster om Vitsandsvägen och mellan Vinkelvägen och Sippstigen. I anslutning till Vinkelvägen finns 2 hallbyggnader. Söder och väster om dessa byggnader finns skogsmark, i övrigt domineras området av öppen ängsmark. Marknivån inom området stiger framförallt mot väster och sydost. 5. JORDARTSFÖRHÅLLANDEN Nedanstående beskrivning av de geotekniska förhållandena görs utifrån bedömningar av undersökningar i enstaka punkter, vilka antas vara representativa för området. Avvikande geotekniska förhållanden kan dock ej uteslutas. De geotekniska förhållandena inom området varierar relativt kraftigt. Inom de högre belägna områdena i väster och sydost domineras jorden av morän som kan täckas av upp till 2 m fast torrskorpelera. Dessa förhållanden kan generellt anses gälla där marknivån uppgår till +83 eller högre. Inom områden med marknivåer mellan +82 och +83 kan under 1.5 m torrskorpelera förekomma en medelfast lera med en mäktighet på upp till 1.5 m. Leran vilar på morän. Inom områden där marknivån ligger under +82 utgörs av en tidigare sankmark där fyllning skett. Jorden består inom dessa områden överst av upp till 2 3 m fyllning av silt, sand och lera. I fyllningen kan även grus, sten och block förekomma. Fyllningen vilar på lösjord bestående av torv, silt och lera, delvis gyttjig. Lösjordens sammanlagda mäktighet bedöms uppgå till maximalt 3 m, varav ca 1 m kan utgöras av torv och 2 m av silt och lera. Den

4 4 okorrigerade odränerade skjuvhållfastheten i leran uppgår till kpa, medan värdet i torven är högre. För torven har en vattenkvot på % uppmätts och humifieringsgraden varierar mellan H4 och H9. Den förekommande lösjorden vilar på morän med minst hög relativ fasthet, lokalt kan ett ca 1 m mäktigt sand- och siltskikt förekomma vid övergången. Utförda totaltrycksonderingar har stoppat i moränen maximalt 2 m ned i denna, medan slagsonderingar kunnat drivas ned ytterligare 3 6 m. Slagsonderingarna har i de flesta fall ej stannat mot block eller berg utan fått avslutas då sondspetsen kilat fast i jorden. Vid sonderingarna har även borrstål knäckts eller böjt sig i moränen, detta sannolikt till följd av rik förekomst av sten och block. 6. GRUNDVATTENFÖRHÅLLANDEN Vid den geotekniska undersökningen noterades inget vatten vid provtagningen. Marken var dock snötäckt vid undersökningstillfället, vilket kan försvåra en sådan observation. Eftersom torv finns inom området ligger dock troligen grundvattennivån i nivå med den tidigare markytan. Sannolikt har lösjorden inom området komprimerats till följd av påförd fyllning, men en grundvattennivå omkring +79.5, dvs. drygt 1.5 m under markytan, förefaller dock rimlig att anta. 7. MARKMILJÖ Vid den geotekniska undersökningen har ej synliga föroreningar påträffats. Detta innebär dock inte att jorden nödvändigtvis är fri från föroreningar bl.a. beroende på att härkomsten för den förekommande fyllningen ej är känd. 8. GRUNDLÄGGNING, REKOMMENDATIONER Byggnad enligt alternativ 1 kommer att läggas inom område dominerat av morän och med lösjordsdjup som maximalt bedöms uppgå till 3 m. Byggnaden föreslås därför grundläggas tjälsäkert och vid den nordöstra delen av byggnaden sker vid behov utskiftning av lera vilken ersätts med fyllning av friktionsjord. Byggnad enligt alternativ 2 kommer att läggas inom område dominerat av 2 3 m fyllning på upp till 3 m torv, gyttja och lera. Inom den södra delen av byggnadsläget saknas fyllning och 2 3 m lera på morän förekommer här. Byggnaden föreslås grundläggas på spetsburna pålar av stål eller betong. Inom den södra delen av området skulle alternativt plattgrundläggning ske, men omfattningen av denna grundläggning bedöms bli mindre varför det sannolikt är lämpligast att utföra pålgrundläggning även här för att undvika blandad grundläggning. Ett alternativ till pålgrundläggning skulle för alternativ 2 vara plattgrundläggning efter utskiftning av förekommande lösjord. Detta kräver dock tillgång till fyllningsmassor samt avsättning för urgrävda massor, dessutom kommer fyllning till stora delar att ske under vatten varvid dålig packning erhålls med risk för sättningar. Ett ytterligare alternativ vore att utsätta marken för en belastning minst motsvarande den planerade byggnadens tyngd.

5 5 Denna belastning skall ges en liggtid och uppföljning av sättning ske för att bedöma när tillräcklig sättning erhållits. Inga av dessa alternativa grundläggningssätt behandlas vidare i detta PM, men vidare utredning av dessa kan ske i samråd med geotekniker, bl.a. för att anpassa fyllningens mäktighet till den planerade byggnadens grundtryck. Det är även lämpligt att provbelasta marken för sättningsuppföljning. Fördelen med de båda alternativa metoderna är att man på så sätt undviker de problem som kan uppstå vid grundläggning på pålar och risk för att pålar slås av. 9. DIMENSIONERINGSUNDERLAG Grundkonstruktionerna är att hänföra till Geoteknisk klass (Gk2). Alternativ 1 Dimensionering i brottgränstillståndet för plattgrundläggning sker enligt Plattgrundläggning ekv. 2.46a. Därvid används följande parametrar under förutsättning att grundkonstruktionen utformas enligt kap. 8; j k = 32 (g m = 1.2) c uk = 0 kpa g = 18 kn/m 3 I bruksgränstillståndet sker vid plattgrundläggning dimensionering vid plattgrundläggning genom sättningsberäkning där grundtrycket räknas ned med 2:1-metoden (se t.ex. Plattgrundläggning kap. 2.13). Vid beräkningen används följande sättningsmoduler för jorden; Jord E k g m Anmärkning Packad krossfyllning 25 MPa 1.3 Torrskorpelera 10 MPa 1.4 Morän 40 MPa 1.5 Alternativ 2 I brottgränstillståndet utförs vid pålgrundläggning dimensionering enligt Pålgrundläggning. Pålens dimensionerande lastkapacitet, R d, beräknas enligt R(f d ) bestäms enligt Följande geotekniska parametrar gäller därvid; c uk = 20 kpa (γ m = 1.7) m m < 0.65 för betongpålar och <0.75 för stålpålar enligt tabell 6.15:1 och 6.15:2 (med förutsättningarna att jorden innehåller rikligt med block, vissa variationer i pållängder kan förväntas och bergytan bedöms variera) Pålar behöver ej dimensioneras för påhängslast (negativ mantelfriktion), förutsatt att markuppfyllnader större än 0.2 m ej utförs inom 4 m från pålad grundkonstruktion.

6 6 I bruksgränstillståndet utförs vid pålgrundläggning dimensionering genom sättningsberäkning. Sättningen beräknas enligt Pålgrundläggning ekv , varvid sättningar hos jorden under pålspetsen ej behöver beaktas. 10. SCHAKTNING Den förekommande jorden kan hänföras till schaktbarhetsklass 2 (lera), 3 (fyllning) och 4 (morän). Vilken lutning som kan användas för schaktslänterna beror dels på den förekommande fyllningens sammansättning, dels på rådande nederbördsförhållanden. För mängdberäkning kan släntlutning 1:1.25 förutsättas. Vid schaktning skall tillses att all ev förekommande organisk jord grävs bort inom 1 m under byggnaden. Vid plattgrundläggning skall schaktning utföras för att bereda plats för en minst 0.5 m mäktig bädd av krossfyllning. Om jordmassor påträffas som misstänks kunna vara förorenade (avvikande färg, lukt el.dyl) skall schaktningsarbetet omedelbart avbrytas, byggherren kontaktas och massorna ej föras ut från området förrän dessa undersökts och beslut tagits om handhavande. Massorna skall skyddas så att ev föroreningar ej sprids. 11. FYLLNING OCH PACKNING Vid plattgrundläggning skall fyllning under grundläggningsnivån ske med material som uppfyller kraven enligt AnläggningsAMA 07 CEB.212 eller CEB.213. Innan fyllning påförs skall schaktbotten täckas av geotextil av lägst bruksklass N MARKSÄTTNINGAR Bestämning av torvens och lerans sättningsegenskaper har ej skett. Torven och leran förutsätts dock vara normalkonsoliderad för den uppfyllnad som skett inom området. Vid ny markuppfyllnad bedöms sättningar på upp till 20 % av påförd fyllningsmäktighet uppkomma. Sättningarna i torven bedöms utvecklas inom 1 månad efter uppfyllning, medan sättningarna i leran kan förutsättas pågå under något år efter uppfyllning. 13. MARKSTABILITET Den förekommande jorden kan förutsättas vara stabil för markuppfyllnader på upp till 2.5 m inom området. Detta förutsätter dock att markuppfyllnad ej sker i anslutning till schakter.

7 7 14. MARKARBETEN Ev överbyggnad skall dimensioneras för materialtyp 5A och tjälfarlighetsklass 4 enligt AnläggningsAMA 07. Förekommande jordterrass bedöms till stora delar som dåligt dränerande. 15. KONTROLL Innan vibrationsalstrande arbeten påbörjas inom området (pålning, schaktning och packning) påbörjas skall en riskanalys upprättas som beaktar risken för negativ påverkan på omgivningen, behovet av syneförrättning samt behovet av övervakning. Örebro Lars O Johansson