Linköpings Kommun. Manstorp, Gällstad 1:78 mfl Linghem. Fördjupad översiktlig geoteknisk undersökning. Geoteknisk PM

Transkript

1 1 Linköpings Kommun Manstorp, Gällstad 1:78 mfl Linghem Fördjupad översiktlig geoteknisk undersökning Geoteknisk PM Stadspartner AB Infrateknik/Geoteknik D nr

2 2 Innehållsförteckning 1 Uppdrag 2 Objektbeskrivning 3 Utförda undersökningar 4 Geoteknisk beskrivning 4.1 Jordlagerbeskrivning 4.2 Grundvatten 5 Rekommendationer för grundläggning etc 5.1 Dimensionering 5.2 Grundläggning, fyllningar 5.3 Schaktning 5.4 LOD 6 Markradon 7 Träd, vegetation

3 3 1 Uppdrag På uppdrag av Teknik och Samhällsbyggnad, Linköpings Kommun, Stångåstaden, PEAB, samt LB-Hus har Stadspartner AB Infrateknik/Geoteknik utfört fördjupad översiktlig geoteknisk undersökning inom Gällstad 1:178 mfl, Linghem. Undersökningsrultat från en tidigare översiktlig undersökning D nr 1094 utförd av Stadspartner AB har i tillämpliga delar inarbetats i denna rapport. 2 Objektbeskrivning Syftet med undersökningarna har varit att med den nu utförda kompletterande undersökningen översiktligt redovisa de geotekniska förutsättningarna inom aktuellt bebyggelseområde. Planerade bostadshus är företrädesvis av typen 1-2 plans radhus, kedjehus och friliggande villor. Grundläggning kommer att ske ytligt med platta på mark alternativt med torparegrund/krypgrund. Undersökningsområdet utgörs av åkermark på lera. 3 Utförda undersökningar Sammanställning av fält och laboratorieundersökningar som utförts under våren 2007 samt undersökningar utförda 2004 redovisas i rapport geoteknik (RGeo) daterad Geoteknisk beskrivning 4.1 Jordlagerbeskrivning Jordförållandena kan inom området generaliseras enligt följande. Under ett ca 0,3 m tjockt lager av lerig matjord består jorden ned till ca 1,5-2 m djup under markytan av torrskorpelera. Under torrskorpeleran består jorden av lös till halvfast lera ned till som mest ca 8 m djup inom den lägre liggande marken. I övriga delar där markytan höjer sig är lerdjupen generellt mindre och leran fastare. Under leran ökar siltinnehållet i jorden med växelvis skiktad lera /silt som mot djupet övergår till sand/silt vilande på fasta bottenlager av friktionsjord (morän). Borrstopp mot fast lagrad friktionsjord (morän) har erhållits på varierande nivåer mellan ca 3-15 m djup under markytan. Moränens mäktighet och djupet till berg har ej undersökts.

4 4 Torrskorpeleran är väl utbildad och överkonsoliderad. Lerans deformationsegenskaper under torrskorpan har utvärderats utifrån utförda CPT- sonderingar samt CRS- försök. I de lösaste borrpunkterna är leran under torrskorpeleran överkonsoliderad motsvarande ca 50 KPa mellan nivån ca 4 7 m djup. Jorden är konsoliderad för högre belastning än i dag rådande vilket innebär att viss last kan bäras upp av lerlagren utan att sättningar av långtidskaraktär uppstår. Normalt kan ca 80 % av överkonsolideringen utnyttjas vilket i detta fall innebär ca 40 KPa. Inom partier där markytan höjer sig främst i den norra delen av området tyder sonderingarna på fastare leror med högre överkonsolideringsgrad. 4.2 Grundvatten Vid mätningar år 2007 uppmättes höga nivåer kring 0,5 1,5 m under mark. En nederbördsrik period rådde vid undersökningstillfället. Vid grundvattennivåmätningar i samband med undersökningar utförda år 2004 uppmättes nivåer mellan ca 1,5 2 m under markytan vilket får anses som mer normala grundvattennivåer. 5. Rekommendationer för grundläggning etc 5.1 Dimensionering Vid dimensionering med hjälp av partialkoefficienter enligt BKR 99 utförs grundläggning i säkerhetsklass 2 partialkoefficient n = 1,1 och geoteknisk klass 2, varvid partialkoefficienten m väljs enligt nedanstående. Dimensionering allmänt Materialegenskap m m brottgränstillstånd bruksgränstillstånd Modul 1,5 1,3 Hållfasthetsparameter tan Ø 1,2 1,1 Övriga hållfasthetsparametrar 1,8 1,6

5 5 Karakteristiska värden väljs enligt nedanstående Djup m under mark Jordart Cuk k E k k k 1 kpa MPa kn/m 3 kn/m 3 0,3-till 1,5 á 2 m Torrskorpelera Under torrskorpeleran 2 3,5 m Lera, siltskiktad lera Varierande mellan 3,5 till max ca 8 m Lera, silskiktad lera Under leran Friktionsjord Silt/sand Under silt sand Friktionsjord (morän) k 1 avser densitet under grundvattenytan. (beträffande jordart och djup se även borrhålsdiagram) 5.2 Grundläggning, fyllningar Innan grundläggning sker skall bortschaktning av befintlig mulljord/matjord utföras under hela byggnadsytan. Grundläggning av lättare byggnader mellan 1 till 2 våningar kan utföras som ytlig grundläggning på kantförstyvad bottenplatta av betong eller på sk torparegrund med grundsulor. Vid grundläggning av byggnader på uppfylld mark skall den sammanlagda lasteffekten av hus och uppfyllnader beaktas. Den totala tillskottsspänningen i den lösa leran får ej överstiga 40 KPa vilket motsvarar max 0,9 m fyllning ovan befintliga marknivåer i kombination med lättare tvåvåningsbyggnader, alternativt med max en ca 1,3 m hög uppfyllnad i kombination med lättare envåningsbyggnader utan att sättningar av långtidskaraktär uppstår.

6 6 Förekommer större uppfyllnadbehov än ovan redovisade gränser krävs kompensationsgrundläggning med lättfyllning av exempelvis cellplast, Leca etc. De redovisade beräkningsexemplen avser de relativt sett sämre delarna där lösare leror förekommer. I övrigt är förutsättningarna i varierande grad gynnsammare. För ytliga belastningar kan exempelvis lastspridning enligt 2:1 metoden tillämpas. Vid grundläggning på hel platta på mark skall ett dränerande och kapillärbrytande skikt utföras av minst 0,15 m singel/makadam i kombination med eventuell ovanförliggande cellplastisolering. Mellan den naturliga finkorniga jorden och fyllningslager under hus rekommenderas ett filter av geotextil. Uppfyllnader under bärande delar av grundkonstruktionen utförs med packad fyllning av friktionsjord enligt Anläggnings AMA 98 kapitel CEB 212 eller 213. Dräneringsledningar utförs i normal omfattning. Ovanstående grundläggningsrekommendationer är baserade på översiktliga undersökningar. I samband med detaljprojektering av byggnader kan kompletterande undersökningar krävas. 5.3 Schaktning Schakter ned till ca 2,5 m djup kan utföras med slänt i lutning 4:1. Släntkrönet hålls fritt från belastning (byggtrafik, jordupplag etc) intill ett avstånd av ca 1 m från schaktkrönets kant. Flytjordsproblem uppstår vid schakt under grundvattennivån i friktionsjord silt/sand. Länshållning av grundvatten vid schakt i den siltiga/sandiga jorden erfordras. 5.4 LOD, Lokalt omhändertagande av dagvatten I lerjorden uppskattas permeabiliteten (vattengenomsläppligheten) ligga i intervallet K m/s. Ytlig och spridd infiltration till grönytor kan sannolikt utföras under förutsättning att marklutningar från hus skapas mot dessa infiltrationsytor. Med hänsyn till den täta jorden inom området är lokalt omhändertagande av dagvatten genom olika typer av slutna perkolationsanläggningar ej lämpliga att utföra.

7 7 6 Markradon Markradonmätningar har ej utförts i samband med den nu utförda undersökningen på grund av risken för missvisande värden i samband med höga grundvattennivåer. Vid mätningar med markradondetektor av typ ROAC inom området utförda i samband med den översiktliga undersökningen utförd år 2004 varierade uppmätta markradonvärden enligt följande.i mätpunkt nr 3 uppmättes 8 KBq/m 3, i punkt nr 8 uppmättes 11 KBq/m 3, och i punkt nr 27 uppmättes 17 KBq/m 3. Enligt planverkets riktvärden klassas marken som normalradonmark med radonskyddande grundläggning. 7 Träd, vegetation Vid ytlig grundläggning på lera bör vegetationens utbredning och omfattning begränsas i byggnadernas närhet. Risk finns annars att skadliga sättningar kan uppstå under byggnader på grund av uttorkning av jorden som träd/vegetationen orsakar. För att undvika skadliga sättningar bör särskilt vattenkrävande och storväxta träd som pil, poppel, alm, ek och björk undvikas. Stadspartner AB Infrateknik/Geoteknik Gösta Hydén