WSP LINDESBERGS KOMMUN SÖRLUNDA PLANERAT BOSTADSOMRÅDE. Översiktlig geoteknisk undersökning. Örebro

Transkript

1 WSP LINDESBERGS KOMMUN SÖRLUNDA PLANERAT BOSTADSOMRÅDE Översiktlig geoteknisk undersökning Örebro WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Box ÖREBRO Tel Handläggare: Jan-Eric Carlring

2 WSP LINDESBERGS KOMMUN SÖRLUNDA PLANERAT BOSTADSOMRÅDE Översiktlig geoteknisk undersökning Härtill hör: Provtabell A Bilaga 1 Planritning Ritning G Sektionsritning Ritning G Sektionsritning Ritning G Sektionsritning Ritning G UPPDRAG WSP Samhällsbyggnad har på uppdrag av Bergslagens Miljö- och Byggförvaltning utfört en översiktlig geoteknisk undersökning för nytt bostadsområde inom Sörlunda i Lindesberg, Lindesbergs kommun. Undersökningen har skett i syfte att i stort klarlägga områdets byggbarhet. PLANERAT BYGGANDE Undersökningsområdet skall i huvudsak bebyggas med lättare bostadshus. I första hand kommer enplansbyggnader att bli aktuella. Byggnadslägen har ej bestämts. UTFÖRDA ARBETEN Det geotekniska fältarbetet genomfördes under ledning av fälttekniker Knut Edlund i april månad år 2008 och omfattade - utsättning av undersökningspunkter - avvägning av undersökningspunkter - trycksondering - motorslagsondering - skruvprovtagning - vingsondering - grundvattenobservation i provtagningshålen Upptagna prover har jordartsklassificerats vid SWECO;s jordlaboratorium i Stockholm.

3 WSP UNDERSÖKNINGSRESULTAT Platsbeskrivning Undersökningsområdet är beläget mellan Stora Lindesjön i norr och Södra Kyrkogården i söder. Öppen ängsmark dominerar. Från en centralt liggande nordsydlig höjdrygg faller marken mot nordväst respektive öster. Området avgränsas i öster av en 7 8 m djup ravin vilken mot norr leder ut i sjön. Jordlager Inom de östra och centrala delarna av undersökningsområdet består grunden under m mullhaltig ytjord av fast- torrskorpefast lera som via sand och silt vilar på morän och berg. Leran som genomsätts av sand- och siltskikt når ned till m djup. Sanden och silten har varierande tjocklek från 1 10 m. Den relativa fastheten är normalt medelhög. Skiktvis är fastheten dock såväl låg som hög. Sonden har stoppat i mycket fasta jordlager m under nuvarande markyta. I sydväst samt lokalt uppe i områdets nordvästra hörn följs den fasta- torrskorpefasta leran av löshalvfast lera med 1 4 m tjocklek. Den lösa lerans oreducerade skjuvhållfasthet har via vingsondering registrerats till kpa. Leran följs av sand och silt med upp till 7 8 m tjocklek. Sanden och silten har som regel låg- medelhög relativ fasthet. Sonden har inom dessa delområden stoppat i mycket fasta jordlager 5-13 m under nuvarande markyta. Yt- och grundvatten Fria vattenytor har erhållits i provtagningshålen m under omgivande markyta. Man måste räkna med att grundvattentillgången är årstidsbunden. Undersökningen utfördes i anslutning till en period med normal nederbörd. Normalt bedöms grundvattenytan ligga meter under omgivande markyta. STABILITET OCH SÄTTNINGAR Lös lera förekommer inom begränsade delar av undersökningsområdet. Den registrerade skjuvhållfastheten är förhållandevis hög samtidigt som marklutningarna inom dessa partier är måttliga. Marken är stabil och någon risk för skred föreligger ej. Däremot kan det föreligga risk för lokala markbrott förutsatt att större belastningssprång tillskapas. Upp till 50 kn/m 2 belastningssprång kan tillåtas utan risk för markbrott. De registrerade värdena för jordens skjuvhållfasthet anger att den lösa leran är något överkonsoliderad. Detta innebär att marken tål viss last innan det uppkommer tidsbundna sk konsolideringssättningar. Leran bedöms dessutom vara måttligt kompressibel. Last från en lätt enplansbyggnad samt 0.5 m fyllning beräknas således ge upphov till ca 2 4 cm totalsättning. Sättningarna blir mindre där den lösa leran saknas.

4 WSP SLUTSATSER Disponering Det är möjligt att utnyttja hela undersökningsområdet för byggande av bostadshus. Marken kan fyllas upp utan att alltför stora sättningar utbildas. I sydväst bör fyllningen dock begränsas till m inom samt i anslutning till blivande byggnadslägen. Lättare byggnader i 1 2 plan bedöms under sådana förhållanden kunna grundläggas direkt i naturligt lagrad mineraljord. För att undvika fyllning med större mäktighet bör blivande byggnader utformas och placeras så att terränganpassning är möjlig. För högre och tyngre byggnader kan det krävas pålning inom de delar av området där lös lera förekommer. Inom huvuddelen av området kan mäktigare fyllning tillåtas utan att markgrundläggningen äventyras. Bostadshus i upp till 3 våningar kan normalt grundläggas direkt i mark där grunden genomgående består av fast lera, sand och silt. Den ungefärliga ytutbredningen för olika delområden har markerats på planritning G Grundläggning Som framgår av ovanstående kapitel Disponering bedöms det normalt möjligt att markgrundlägga lättare bostadshus i ett eller två plan inom i huvudsak hela planområdet. Betong och lättbetong bedöms vara mindre lämpliga byggnadsmaterial där lös lera förekommer men i övrigt acceptabla. Fyllningen under och runt byggnaderna bör i sydväst inte ha större mäktighet än m. Tidig utläggning av fyllningen är att rekommendera. Grundläggning bör i första hand ske med kantförstyvad bottenplatta av betong. Separata grundsulor kan även nyttjas förutsatt att grundläggningen sker ytligt. Dimensionering av grundkonstruktion sker enligt nedan: - Grundkonstruktionen hänförs till geoteknisk klass 2. - Grundkonstruktionen skall utföras tjälsäkert. - I brottgränsstadium dimensioneras enligt allmänna bärighetsformeln redovisad i Byggvägledning 6:3 Bilaga 1. Parametrar för dimensionering fastställs när byggnadstyp och byggnadsläge är känt samt efter kompletterande geoteknisk undersökning. Bruksstadiekontroll skall även ske för att kontrollera att sättningarna ligger inom ramen för vad som kan accepteras. Denna kan ske först efter att byggnadstyp och byggnadsläge fastställts. Denna kontroll skall ske i samarbete med geotekniker. Dränering Förekommande jordar är ej självdränerande. Byggnadskropparnas grund och golv skall därför förses med dränering. Golv på mark läggs på ett dränerande och kapillärbrytande lager. Dräneringsledningarnas kringfyllning liksom dräneringslagret separeras från naturligt lagrad jord via geotextil.

5 WSP Schakt och fyllning I torrt tillstånd har förekommande jordar normal schaktbarhet (schaktbarhetsklass 2 3). Samtliga jordar är dock flytbenägna vilket innebär att erosion och uppluckring riskeras när jorden kommer i kontakt med yt- eller grundvatten. Därför skall terrassytorna läggas i lutning och omgående täckas med geotextil och krossmaterial. Schaktmassorna kan om de tas ut i torrhet sannolikt nyttjas som fyllning utanför byggnadsytor. Fyllning inom byggnads- och grundläggningsytor sker däremot med grus/krossmaterial som utläggs i skikt och komprimeras till minst 90 % packningsgrad (jämfört med modifierat proctormaximum). Länshållning Terrassytor måste generellt läggas i tillräcklig lutning (min 1:100) så att tillfredställande ytvattenavrinning erhålles. Samtliga terrassytor skall omgående täckas med grus för att förhindra uppluckring. Länshållning kan sedan ske genom pumpning i filterförsedda pumpgropar anordnade i terrassytornas lågpunkter alternativt via avrinning i diken. Vid schakt och övriga arbeten under grundvattenytan krävs generellt att grundvattnet avsänks temporärt. Ledningar Ledningar i mark föreslås normalt grundlagda i leran via förtjockad ledningsbädd. Övrigt Undersökningen är översiktlig och kompletteringar krävs vid val av enskilda byggnaders grundläggning. WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Geoteknik Jan-Eric Carlring

6

7

8

9

10 Arb. nr SÖRLUNDA LINDESBERG Bilaga 1.1 Densi- Vatten- Konflyt- Sensiti- Skjuvhåll- Mtrl Tjälfar- Undersökningspunkt Benämning tet kvot gräns vitet fasthet typ lighet Djup (m) ρ w w L S t τ fu Övrigt t/m 3 % % kpa AnlAMA ,25 Mulljord 0,25-1,4 Varvig siltig torrskorpelera 1,4 Sten och morän ,2 Mulljord 0,2-0,8 Siltig torrskorpelera 0,8-2,5 Varvig siltig torrskorpelera 2,5-3,3 Varvig siltig sandig torrskorpelera 3,3-4,0 Silt och sand ,2 Mulljord 0,2-0,7 Silt och sand 0,7-2,4 Varvig siltig torrskorpelera 2,4-3,0 Varvig siltig lera ,2 Mulljord 0,2-1,1 Sand 1,1-2,4 Silt och sand 2,4-3,0 Lera med silt- och sandskikt GEOTEKNIK - ÖREBRO l:\5423\20_t\ _sörlunda lindesberg\3_dokument\38_rapport\tabeller\lab.doc Box 8094, Örebro, tfn. 019/ Bilaga 1.1

11 Arb. nr SÖRLUNDA LINDESBERG Bilaga 1.2 Densi- Vatten- Konflyt- Sensiti- Skjuvhåll- Mtrl Tjälfar- Undersökningspunkt Benämning tet kvot gräns vitet fasthet typ lighet Djup (m) ρ w w L S t τ fu Övrigt t/m 3 % % kpa AnlAMA ,25 Mulljord 0,25-1,1 Siltig torrskorpelera 1,1-2,4 Varvig siltig sandig torrskorpelera 2,4-3,0 Varvig lera 3,0-4,0 Varvig sandig siltig lera 4,0-4,5 Silt och sand GEOTEKNIK - ÖREBRO l:\5423\20_t\ _sörlunda lindesberg\3_dokument\38_rapport\tabeller\lab.doc Box 8094, Örebro, tfn. 019/ Bilaga 1.2