WSP KUMLA KOMMUN NYTT PLANOMRÅDE NORDVÄST KUMLA TÄTORT. Översiktlig geoteknisk undersökning. Örebro

Transkript

1 WSP KUMLA KOMMUN NYTT PLANOMRÅDE NORDVÄST KUMLA TÄTORT Översiktlig geoteknisk undersökning Örebro WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Box ÖREBRO Tel Handläggare: Jan-Eric Carlring

2 WSP KUMLA KOMMUN NYTT PLANOMRÅDE NORDVÄST KUMLA TÄTORT Översiktlig geoteknisk undersökning Härtill hör: Provtabell Bilaga 1:1 1:11 CRS- försök Bilaga 2:1 2:2 Planritning Ritning G Planritning Ritning G Sektionsritningar Ritning G UPPDRAG WSP Samhällsbyggnad har på uppdrag av Kumla kommun utfört en översiktlig geoteknisk undersökning för nytt planområde nordväst Kumla tätort, Kumla kommun. Undersökningen har skett i syfte att översiktligt klarlägga förutsättningarna för grundläggning, höjdsättning, terrassering och dränering. Behovet av radonskydd har även undersökts. PLANERAT BYGGANDE Området avses preliminärt bebyggas med bostäder i form av villor i 1 2 plan. Disposition till planläggning föreligger ej. TIDIGARE UNDERSÖKNINGAR En mycket översiktlig geoteknisk undersökning har tidigare utförts av K-KONSULT inom del av nuvarande undersökningsområde. UTFÖRDA ARBETEN Det geotekniska fältarbetet genomfördes under ledning av fälttekniker Ingvar Sundin i juli- augusti månad år 2014 och omfattade - trycksondering - motorslagsondering - skruvprovtagning - vingsondering

3 WSP kolvprovtagning - grundvattenobservation i öppna provtagningshål Undersökningspunkterna har satts ut. Inmätning har sedan skett efter avslutat fältarbete varvid inmätningen anslutits till nedan angivna koordinatsystem. Upptagna prover har jordartsklassificerats i SWECO;s jordlaboratorium i Stockholm. De ostörda har dessutom rutinundersökts med avseende på densitet, vattenkvot, konflytgräns, skjuvhållfasthet samt sensitivitet. Sättningsegenskaperna har klarlagts via CRS- försök. Plan SWEREF Höjd RH 2000 UNDERSÖKNINGSRESULTAT Platsbeskrivning Undersökningsområdet är beläget nordväst om Kumla tätort och befintliga bostäder och industrier avgränsar i öster och söder. Området domineras öppen åkermark som i norr övergår i skogsmark. Marken är låglänt för att stiga mot söder längs den södra kanten. Lokala grusvägar förekommer vars huvudriktning är nord- sydlig. Jordlager Med hänsyn till grundens uppbyggnad och egenskaper sönderfaller undersökningsområdet i tre separata delar vilka beskrivs nedan var för sig. Av planritningarna G respektive G framgår den ungefärliga ytutbredningen för varje delområde. Norra delområdet Grunden består överst av ett m tjockt skikt sandig- lerig mulljord. Härunder följer sand- och siltskiktad lera som direkt eller via sand och silt vilar på morän. Leran är genomgående fast- torrskorpefast och når ned till 1 2 m djup. Underliggande sand och silt har låg- medelhög relativ fasthet med upp till några meters mäktighet. Moränen är sandig siltig/siltig sandig och har skiktvis låg relativ fasthet. Trycksonden har genomgående stoppat i fasta moränlager 2 5 m under nuvarande markyta. Slagsonden har trängt ned djupare och som regel stoppat på nivå ca + 35 innebärande på 7 8 m djup. Centrala delområdet Under ett övre skikt mullhaltig ytjord följer sandig och/eller siltig lera som mot djupet genomsätts av sand och siltskikt med varierande tjocklek. Leran är fast- torrskorpefast till drygt 2 meters djup och därunder halvfast. Den halvfasta leran vars sammanlagda mäktighet som regel understiger en meter innehåller rikligt med sand och silt. Skjuvhållfastheten har som lägst via vingsondering registrerats till 25 kpa medan vattenkvoten som högst uppgår till 35 %. Sanden och silten som förekommer i upp till metertjocka skikt har vanligtvis låg relativ fasthet. Den sammanlagda tjockleken hos de lösa- halvfasta sedimenten varierar mellan 1 3 m. Underliggande morän har överst låg relativ fasthet men fastheten stiger snabbt mot djupet. Trycksonden har stoppat i fasta moränlager 3 6 m under nuvarande markyta. Slagsonden har även inom detta delområde som regel stoppat på nivå ca + 35 innebärande 7 8 m under omgivande markyta.

4 WSP Södra delområdet Under den mullhaltiga ytjorden förekommer siltig lera som delvis genomsätts av tunna siltskikt. Leran är fast- torrskorpefast till drygt 2 meters djup och därunder lös. Den oreducerade skjuvhållfastheten har som lägst registrerats till 18 kpa. Vattenkvoten och konflytgränsen varierar mellan % varvid vattenkvoten som regel överstiger konflytgränsen med upp till 10 enheter. Sensitiviteten är vanligtvis låg vilket innebär att leran är måttligt känslig för störning. Den lösa lerans mäktighet varierar mellan m. Leran följs av sand och silt i skiktad lagring på morän. Sanden och silten har upp till 3 m tjocklek och den relativa fastheten är låg. Trycksonden har stoppat i fasta moränlager 6 8 m under nuvarande markyta och slagsonden har trängt ned något djupare. Yt- och grundvatten Fria vattenytor erhölls ej i provtagningshålen. Grundvattentillgången är årstidsbunden och grundvattenytan varierar som en följd av nederbörd, snösmältning och torka. Undersökningen utfördes under en torr och nederbördsfattig period Normalt skall man räkna med att grundvattenytan ligger m under nuvarande markyta. Radon Radonhalten i jordluften har uppmätts enligt följande: Punkt 1 42 kbq/m 3 Punkt 3 9 kbq/m 3 Punkt 9 12 kbq/m 3 Punkt 17 8 kbq/m 3 Punkt 34 6 kbq/m 3 STABILITET OCH SÄTTNINGAR Marken är i huvudsak plan samtidigt som den lösa- halvfasta lerans skjuvhållfasthet är relativt hög. Någon risk för ras eller skred föreligger därför ej. Sedimenten inom de norra och centrala delområdena är ringa- måttligt sättningsbenägna. Här blir sättningarna normalt små för de laster som den blivande bebyggelsen ger upphov till. Fyllning samt en lätt villa beräknas således orsaka 2 4 cm sättning. Drygt hälften av sättningen uppkommer under byggnadstiden. Inom det södra delområdet visar utförda CRS- försök att den lösa leran är normalkonsoliderad eller svagt överkonsoliderad. Kompressibiliteten är dock förhållandevis låg vilket innebär att sättningarna blir måttliga om lasten begränsas. En lätt villa samt 0.5 m fyllning beraknas orsaka 3 5 cm sättning. Hälften av sättningen har utbildats inom 1 2 år.

5 WSP SLUTSATSER Disponering Med hänsyn till de geotekniska och hydrologiska förutsättningarna bör de centrala och södra delområdena i första hand nyttjas för lättare bebyggelse av karaktär villor i ett till två våningsplan. Byggnaderna må utformas källarlösa och stomme och väggar bör utföras i lätta material. Det är en fördel om byggnaderna har begränsad planutbredning vilket gör radhus mindre lämpliga. Marken kan fyllas upp svagt men fyllningshöjden bör om möjligt begränsas till 0.4 m. Inom det norra delområdet är sedimenten genomgående halvfasta till fasta. Grunden är här lämplig för flerbostadshus i 2 3 våningsplan oavsett byggnadsmaterial. Även rad- och kedjehus kan vara passande inom detta område. Grundläggning Som framgår av föregående kapitel kan villor och flerbostadshus som regel grundläggas direkt i naturlig lagrad mineraljord inom det norra delområdet. Grundläggning sker med grundsulor eller kantförstyvad bottenplatta av betong efter att all humushaltig jord och eventuell fyllning avlägsnats. Där fyllning krävs skall denna ske med komprimerat grus. Marken kan genom fyllning höjas upp till en meter ovan nuvarande markyta. Grundkonstruktionen utförs enligt följande förutsättningar: - Grundkonstruktionen hänförs till geoteknisk klass (GK2). - Grundkonstruktionen skall utföras tjälsäkert. - I brottgränsstadium dimensioneras enligt allmänna bärighetsformeln redovisad i Plattgrundläggning Grundläggningsparametrar väljs efter kompletterande geoteknisk undersökning. Inom övriga delområden är förutsättningarna gynnsamma att grundlägga villor direkt i naturligt lagrad mineraljordframförallt om husstommar och fasader utformas i trä utan puts. Fyllningshöjden bör begränsas till ca 0.4 m. Grundläggning sker enligt ovan och grundkonstruktionerna utförs enligt samma förutsättningar. För flerbostadshus och radhus/kedjehus skall man preliminärt räkna med att grundläggning sker till fasta bottenlager med spetsburna pålar av stål eller betong. Såväl stomme som bottenbjälklag skall härvid pålas. Pålarna kommer normalt att tränga ned ca 10 m. Grundkonstruktionerna utgörs enligt följande förutsättningar Grundkonstruktioner skall dimensioneras i brott- och bruksgränstillstånd som hänförlig till geoteknisk klass 2 (GK 2). Di-mensionering i brottgränstillstånd sker enligt handboken "Pålgrundläggning". Pålarnas dimension-erande lastkapacitet, Rd, beräknas enligt medan R(fd) bestäms enligt Grundläggningsparametrar väljs efter kompletterande geoteknisk undersökning. Dränering Förekommande jordar är ej självdränerande. Byggnadskropparnas grund och golv skall därför förses med dränering. Golv på mark läggs via geotextil på ett dränerande och kapillärbrytande lager. Byggnaderna skall utformas utan källare.

6 WSP Höjdsättning Marken är låglänt vilket innebär att viss uppfyllning är lämplig. Tillåtna fyllningshöjder anges i kapitlen Disposition och Grundläggning. Schakt och fyllning Schakt kommer att ske i mulljord, lera, silt och sand. Jordarna har normal schaktbarhet och kan om de tas ut i torrhet nyttjas som fyllning utanför byggnadsytorna. Jorden är mycket flytbenägen vilket innebär stor risk för erosion och ytuppluckring. För att förhindra att sådana problem uppstår skall terrassytor läggas i tillräcklig lutning (min 1:100) så att tillfredställande ytavrinning erhålles. Samtliga byggnadsoch grundläggningsytor skall omgående täckas med geotextil och krossmaterial/grus. Länshållning kan ske via diken eller genom pumpning i pumpgropar. Om grundvattenytan genombrytes skall grundvattenytan sänkas temporärt. Ledningar Ledningar kan grundläggas direkt i mark via en ledningsbädd av grus. Vid ledningsschaktning måste man räkna med besvärande flytjordsbildning. Schaktbotten skall därför omedelbart när den blottläggs täckas med krossmaterial eller grus. Schaktslänterna riskerar att bli flacka och måste i ogynnsamma fall täckas med krossmaterial. Länshållning sker från filterförsedda pumpgropar placerade i ledningsschaktens lågpunkter. Under påladee hus skall ledningarna fästas in i grundkonstruktionen på varaktigt vis. Överbyggnader Överbyggnader för trafik- och uppställningsytor dimensioneras enligt Anläggnings AMA varvid underbyggnaden förutsätts tillhöra materialtyp 5B. Terrassen skall dräneras väl. Radon De uppmätta värdena är som regel låga som ett resultat av att jorden är tät. Eftersom torrskorpan är uppsprucken skall man oavsett detta räkna med att grunden utgör normalriskområde för radon. Detta innebär att grunderna skall utformas radonskyddade. Ett radonskyddat utförande skall vara en kombination av: Konstruktionssätt som inte ger uppenbara otätheter mot mark, t ex kantisolering som släpper igenom jordluft längs ytterkanterna på en kantförstyvad betongplatta bör ej användas liksom grundläggning på längsgående betongplattor med eftergjutna källargolv, såvida inte springorna mellan grundmurar och källargolv tätas separat. Tätning vid samtliga rörgenomföringar inklusive el i husens bottenplatta. Åtgärder som förhindrar att sprickor uppstår i golv och eventuella källarytterväggar på grund av sättningar eller andra rörelser. Dilatationsfogar i bottenplattan utförs lufttäta, exempelvis med alkalibeständig slang av epoxi eller likvärdigt. Kantbalkar av Lecabetong eller likvärdigt skall tätas med asfaltsmassa eller asfaltsmatta.

7 WSP Övrigt Den utförda undersökningen är översiktlig med stort avstånd mellan undersökningspunkterna. Kompletterande geotekniska undersökningar krävs för beslut om enskilda byggnaders grundläggning. WSP SAMHÄLLSBYGGNAD Geoteknik Jan-Eric Carlring